Jag slipar, river, rollar, penslar och funderar på vad fasen jag håller på med. Haha!
Det är helt otroligt att jag inte förstår omfattningen av alla projekt jag tar mig an. På gott och ont kan man säga för hade jag begripit så hade jag då varken köpt ett hus i Frankrike, drivit företag, skaffat tre barn eller tackat ja till alla spännande utmaningar jag får i mitt arbete. Äsch det gör jag på en eftermiddag tänker jag och så visar det sig vara jättekomplext och behöver minst en veckas arbete.
Samma här kan man säga. Att måla tre rum, dess tak och en hel korridor samt hall med över fyra meter i i takhöjd och alla snickerier. En baggis sa jag och åkte ner hit. Hinner säkert träna varje dag, redigera 100o foton, ha fyra videosamtal och fota hela kollektionen på mig själv samtidigt också.
Men så var det ju dessa ställen där elementen suttit som måste spacklas och slipas.
Mer än på ett ställa om man säger så – har skruvat ner så mycket konstiga grejer från väggarna nu.
Och tapet att riva ner. Massa hål i väggar, märkliga sladdar och där var det visst sprickor och är det inte helt fuktskadat här förresten…?
Här gäller det att ha ångan uppe, en riktigt bra bok i öronen och känna njutet med skapandet av vackra rum. Jag älskar detta!
Ska bara få lite flyt. Den här tapeten har ställt till det och slipdammet ligger tjockt över hemmet, vårt värmessystem verkar bara funka ibland och det går inte längre spola på toa.
Så jag måste nog ta tag i ett ett lätt projekt. I detta rum krävs knappast inget förarbete alls så jag borde rolla det och känna mig lite lyckad. Sedan kan jag ta tag i det tråkiga med spackel, hål och tapet igen. Eller vad tycker ni?
Hur är ni?
Som mig och ångar på med projekt som är övermäktiga för att man tror det är lättplätt ?
Eller svårt att får tummen ur för man tror man inte klarar projekt då de känns övermäktiga?
Kan inte bestämma mig för vad som är värst. Är dock lite tacksam över att jag bara gör och tänker sedan – får helt klart mer gjort än många andra.
Tyvärr har jag de senaste åren blivit sämre att få något gjort. Det är jättetråkigt. Jag tänker att jag borde göra ditt och datt men det blir inte gjort. Bra för planeten kanske 😉 men så tråkigt.
Med ADHD:n som ständig följeslagare där kom-igånget är min största utmaning, välkomnar jag de få stunder jag får rejäl feeling och faktiskt tar tag i något – här gäller verkligen att smida medan järnet (dopaminet) är varmt! 🙂 Sen finns risken att det blir lite snett och vint och det spikas istället för och skruvas etc, men har lärt mig med åren nu att acceptera det och vara glad över det som blir gjort, och glädjen det ger. Självklart låter jag det inte bli så för mer avancerade och krävande saker dock.
Känner även igen det där med urkass tidsuppfattning. Drev företag där jag gjorde chokladprodukter, och dagen innan en julmarknad kunde jag komma på en ny, briljant idé och/eller produkt, tänka ”det svänger jag ihop på en timme!”
6 timmar senare står jag i gryningen med grusiga ögon och klipper innehållsförteckningar för hand. Sömn, aj fasen det blev visst ingen. Extra kaffe innan marknaden börjar!
Helt otroligt att jag överlevde den perioden med sinnet någorlunda i behåll…
Du behöver en win för att orka fortsätta, något som blev fint och känns bra i magen. Då känner man att man orkar ett tag till, även om det är tråkigt.
Jag övertänker allt. Tycker att jag är dålig på allt och vågar för det mesta inte ens försöka. Önskar att jag vore mer som du.
Jag är lika som du på gott och ont…. Har en man som är tvärtom, ofta kompletterar vi varandra men ibland blir det problem när jag startar för mycket och han får härdsmälta pga det 🙂 på jobbet lyckas jag oftast på nåt sätt att leverera men det går oftast ut över kvaliteten eller för mycket jobb på för kort tid ❤️
Hej,
det är nog bra att köra på, oftast blir det mer jobb än man har tänkt, men det löser sig… Då får det väl ta lite mer tid bara..
Lycka till!! Karin
Jag är som du i grunden och tycker om och mår bra av att göra mycket och många olika saker. Har dock genom åren hittat min egen bromspedal (som ibland funkar varierande bra, hehe). Tänker att detta absolut vara en bidragande anledning till att man är sin egen chef? 😄
Hjälper dock att vara i småbarnsåren för nu är energin så pass begränsad att jag mer aktivt behöver välja vad jag gör och inte. Men tänker överlag att människan mår bra av görande och skapande så tuta och kör så länge du gör det på ett sätt som är hållbart för dig!
Jag gör som du😀