Jag blir lika rädd varje gång då jag balanserar ut så här på gränsen för vad jag pallar med. Jag blir både rädd, arg och besviken faktiskt för jag tycker det är så ovärt och korkat att pressa sin kropp och sitt psyke in i sjukdom. Så nu hämtar jag hem med alla verktyg jag har och gör så gott jag kan för att samla ihop mig. Det är nog något med åldern och hormonerna också tror jag – att man inte orkar hålla det höga sociala tempot.
Så är det för mig i alla fall. Först en vecka i Stockholm med arbete och sociala sammanhang, sedan en stor fotografering, därefter en vecka i Frankrike med vänner samt jobb inför lansering och slutligen en veckas arbete på Irland. Och så lite härlig otillräcklighet som både dotter, fru och mamma på det.
-Vad är det för dålig affärsmodell vi skapat egentligen, sa jag till min kollega igår. Detta håller ju inte alls! Men hon svarade bara det jag redan visste – att vi tackat ja till allt i september för att vi inte vågade tacka nej. Och nu rusar och brusar det kring öronen. Jag sätter sikte mot söndag kväll och funderar på att ta helt ledigt från allt på måndagen. Tipsa mig gärna om serier och filmer så ska jag bannemej bädda ner mig och ligga hela dagen i pyjamas. Dricka te och äta knäckebröd med ost. Kanske ligga i badkaret och se ett avsnitt.
Det är inte synd om mig för jag har världens roligaste jobb men även det kan ju få en att halta fram till slut om man trycker in mer än vad dygnets timmar håller för. Nog om det. Allt kommer bli kalasbra och nu är jag ju över puckeln så det är väl en bra dunk i ryggen och ett “hurra, vad du gjorde det bra!” på sin plats istället för deppighet och gnäll.
Njuter av att vara här hemma med familjen.
Hoppas att ni fått en bra start på veckan.
The Perfect Couple på netflix!
Tips på serie: Pørni! Varm, rolig, välskriven, välspelad och underbar!
Jag lyssnar på en pod som har funnits i ett och ett halvt år nu, jag har lyssnat på prick alla avsnitt. I början av varje avsnitt ställs den vanliga frågan “hur är läget” och i 90% av alla avsnitt svarar en av programledarna att “jo det är mycket nu”, och broderar sedan ut det till att det antingen är mycket jobb eller mycket sociala sammanhang. Det verkar aldrig vara härligt och lagomt.
Jag tänker att antingen är hon inne i ett dåligt mönster av ett upprepande beteende, dvs är det inte mycket med jobb så bokar hon in väldigt mycket sociala sammanhang istället för helt plötsligt finns ju tiden. Men oavsett så är det hon uttrycker att det alltid är mycket (för mycket). ELLER, så har hon hamnat i vanan att alltid svara att det är mycket – det har blivit en trygg sak att säga och en del av identiteten.
Alldeles oavsett så tycker jag att det där är en sådan bra grej att reflektera över: är det mycket idag? Och över tid: är det mycket alltid? Eller bygger jag upp det och säger att det är mycket trots att det kanske egentligen inte är det? Jag tycker det är fin reflektion du gjort Kristin, att reflektera över om du byggt upp en hållbar business. Det där är ett återkommande tema när jag har samtal med de personer vars affärsidéer jag coachar: att tänka hållbarhet utifrån våra begränsade resurser i våra liv som är så tätt förknippade med bolaget. Tid, pengar och energi.
Kram!
Nyfiken på vilken podd du lyssnar på, den är uppenbarligen bra eftersom du lyssnat på alla avsnitt 🙂
Tack för tankar om att tyckas ha mycket. Stämmer så väl in på min man, han har satt en etikett på sig själv, att han har så mycket nu, säger det jämt, men kan se tv från 19.30 flera kvällar i veckan. Jag vet inte hur jag ska bemöta honom bara. Hans känsla är ju hans (men jag håller inte med).
Det är bland det mest oattraktiva jag vet när människor frustar och pustar om att de har för mycket att göra utan att göra något åt det. Som att de sätter prestige i att vara stressade och känner dig viktiga 😅
Så ointelligent att planera in för mycket känner jag bara då… hahaha. Känner mig själv rätt korkad just nu. Men imponeras samtidigt av människor som har hög arbetsbelastning, är positiva, bra på återhämtning och planerar klokt och hållbart. En balans det där. I september tog jag mig definitivt vatten över huvudet och föregår sannerligen inte som gott föredöme.
Nyfiken på vilken podd 😅