Han är en tålig jävel

Jag har en Geranium som har gått bananas här hemma. Han heter Dr Westerlund och har en helt egen agenda. Ofta klipper jag ner honom för att hålla honom i schack men ibland låter jag honom få fritt spelrum. Bokstavligen.
Nu verkar det som om han är sugen på att spela en liten trudelutt på pianot och varje gång jag går förbi honom suckar jag bara.
“Men hörru kamma dig!” fräser jag mellan tänderna och påminner mig själv ännu en gång att ta fram saxen.

Han kan ju nämligen få en mängd bebisar i små krukor att ge bort och fylla resten av hemmet med. Det krävs bara lite omtanke och kärlek viskar han tillbaka medan han sträcker sina långa fingrar ut över pianotangenterna. Men det spelar ingen roll tänker jag. Han är en tålig jävel och han får vänta. Ingen annan spelar på det där pianot ändå och jag ägnar all min fokus åt de stackars godislådorna med frösådder ute i växthuset och små 3-literspåsar med dahliaknölar i källaren.

Sedan har jag en man som också behöver en frisering faktiskt… Hans långa mörka lockar börjar leta sig ner till en page och han har säkert bett mig ta fram saxen tio gånger nu.
Ja, jag klipper hela min familj. Hahaha!
Eller nä, barnen har faktiskt börjat gå till en riktigt frisör sedan något år tillbaka. Blir ruinerad – herregud så dyrt. Vill lägga alla mina pengar på gödsel.

Ja. Det är mycket att tänka på. Nu är det i alla fall tisdag och Dr Westerlund får vänta minst en vecka till. Jag ska ge honom en drink idag dock – någon form av resorb så han kan återställa fuktbalansen och inte vara helt uttorkad här i vårsolen. Han verkar kippa efter andan liksom…
Lite vatten och tångnäring får det bli.

Sedan ska jag snabba mig ut i trädgården för att sätta aprikos ringblommor i jorden.