Hur hjärnan fungerar med hjälp av fysisk aktivitet

Jag vet precis varför jag inte tycker om att springa runt bland 22 andra på en plan och jaga samma boll. Jag vet också varför jag föredrar det tysta ensamma längdskidspåret framför att trängas i liftköer och branta backar bland hundratals andra.

Det där med fysisk aktivitet är komplicerat och inte självklart för alla och ibland tar det tid att finna vad som passar ens egna personlighet.
Låt mig berätta lite om hur jag funkar så kanske du själv blir inspirerad till att finna din grej. Samtidigt kanske du också  lättare kan förstå barn som får en stor klump i magen av fysiska gruppaktiviteter där man känner att man måste prestera för andras skull.

Det tog lång tid för mig att hitta njutning i fysisk aktivitet. Jag hann nästan fylla fyrtio.

Jag har i och för sig spelat golf under hela min uppväxt och det har passat mig väldigt bra – då har jag varit nära naturen och samtidigt känt att jag utövat en sport där jag inte behöver prestera för andras skull. Golf ger dock inte kicken man får av att ha använt kroppen maximalt fysiskt.
Men – annars har jag bara haft ångest över all sorts träning.
Att gå ut och dansa hejdlöst på ett stimmigt dansgolv i sex timmar – inga problem.
Men att dansa i grupp med lärare, likadant som alla andra – nej tack.

Brädsporter är däremot något man utövar på egen hand och ändå känner man sig som en del av en gemenskap. Alla är välkomna – olika generationer möts på vågor eller på land och det finns ingen som jämför eller någon publik som hetsar.

Jag började med SUP (stand up paddle) för några år sedan och fastnade direkt. Därefter har jag börjat med vågsurfing både på hemmaplan och på resor. Älskar det!

Att paddla ut med vattnet under sig för att sedan vänta in rätt våg att surfa in på skapar en härlig känsla i kroppen. Lyckorus.
Alla muskler i kroppen används och det är en fantastisk naturupplevelse.

Till en början så hade jag dock enormt svårt att komma upp på brädan. Min kropp var inte tillräckligt stark och smidig.

I början av förra året köpte jag mot alla odds ett gymkort och drog med min kompis Lisa till olika träningspass. ATC, TRX, Tabata, Core och annat…
Jag gick helt utanför min comfort zone och tvingade mig in i sammanhanget att träna i grupp för att bygga muskler och kondition. Man tränar dock helt individuellt efter sin egna bästa förmåga så där gäller det att släppa axlarna och ta del av de andra positiva energierna i rummet istället för att känna torgskräck och vilja springa därifrån. En utmaning, minst sagt, för mig.
Jag blev otroligt överraskad över vad träningen gjorde med mitt humör – jag kände mig lyckligare än någonsin och hade mycket lättare att koncentrera mig på jobbet. Fick också större tålamod med barnen och kände mig väldigt effektiv med både arbetsuppgifter och vardagssysslor. Dessutom försvann min migrän och smärtan i axlar och rygg var som bortblåst.

Jag märkte att jag var tvungen att boka in mig med en PT eller boka upp mig på pass i förhand för att genomföra träningen och få den där fantastiska kicken som fick mig att må så bra.
I början av året tränade jag fem dagar i veckan men sedan mynnade det ut i ungefär tre gånger.
Om jag missade träningen under någon vecka blev jag helt deppig.

När jag senare åkte till Portugal på surfresa samma år så hade jag inga problem att vara kvick upp på brädan och surfa vågen in. Jag var stark. Vilken lycka.

Surf är inget man kan utöva varje vecka året om tyvärr. Visst surfar vi här i Varberg om vintern men det krävs tjockare våtdräkt och vågor.
Att finna en träningsform som fungerar i vardagen är alltså jätteviktigt för mig. Om jag kan kombinera en eller två löprundor med några pass på gymmet eller träning med min granne i veckan så mår jag som bäst.

Under december och januari har jag nästan prioriterat bort träningen helt på grund av arbets – och familjesituation.

Vilken dålig prioritering – har tyvärr ramlat rakt ner i källaren. Tårar och ilska kommer som ett brev på posten om jag inte låter kroppen köra slut på sig några gånger i veckan. Tänk att detta blev världens bästa medicin för mig som kämpat i sviterna av den utmattningsdiagnos jag drog på mig under sena 2016.

Detta handlar inte om att få platt mage och jag vill inte bidra till kropphets. Jag behöver träningen för att min hjärna ska fungera.

Vad gör du i vardagen för att få kropp och knopp och fungera? Har du hittat en fysisk aktivitet som passar dig?

 

Kommentarer till “Hur hjärnan fungerar med hjälp av fysisk aktivitet

  1. Intressant inlägg! Jag började med styrketräning och pole dance för ett år sen. Det kändes läskigt, kanske speciellt styrketräningen då jag knappt tränat på gym förut. Men jag kände att jag behövde mer muskler och att någon visar bra övningar. Vi är 8-12 personer och en instruktör. 45 min styrka och 45 min stretch. Väldigt nice! Skönt att känna att det gett effekt och att jag känner mig stark. På pole dancen är det kul att lära sig nya trick. Däremot är jag inte så för att sätta ihop allt i en koreografi tillsammans med resten av gruppen. Jag behöver ofta mer tid för att lära mig tricken, än de andra. Nu vill jag gärna träna tre gånger i veckan, jag känner verkligen att det behövs för mitt mående.

  2. Oj, inser nu att jag svarar på ett gammalt inlägg men nu blir det så:
    Jag tränar thai boxning 3 gånger i veckan. Älskar det, helt slut när man stapplar därifrån men sååå värt det. Inte många tjejer där det är mest killar men sammanhållningen i klubben och respekten i vår grupp är fantastisk. Gillar verkligen att man går dit lite smått frustrerad och lämnar helt harmonisk. Man får helt enkelt slåss under kontrollerade former.

    Tack för en kanon blogg.

    Petra, Falkenberg

  3. Tack för att du skriver om detta och på det sätt du gör. Det inspirerar! Jag ska ge mig på gymträning snart, främst för att jag ska orka börja springa någon gång. Löpningen är mitt mål eftersom jag älskar den formen. Lever dock med kronisk utmattning och värk vilket gör att jag måste öka i små små steg hela tiden och det tär så mycket på min motivation. Något jag tror att jag skulle tycka var jättekul är mountainbike. Då behöver jag träna styrka och kondition på annat håll först. Och ja, jag vet ju hur mycket bättre allmänhälsan förbättras samtidigt. Och med min sjukdom vet jag också att den inte blir lika svår och jag kommer nästan inte ens hamna i skov om jag är vältränad. Bara den där uppförsbacken innan som gör det jobbigt. Får nog börja med delmål. Tack för att jag fick tänka lite högt här hos dig! Det finns ingen bättre känsla än att känna sig stark i kroppen.

  4. Vilken fin blogg! Detta inlägg är ju så hälsofrämjande.. För mig var det en låååång tanke som utvecklades till ett par steg ner till en dansstudion på min gata plus lite “matnyttig” forskning “Hjärnstark” av Anders Hansen som motivation. Nu tränas det med annat men det är högintensiv träning i en timme gånger 3 som gäller.

    Ps. Får man fråga om baddräkten? Den är så himla fin.

    Ha det fint!

  5. Känner igen mig i det där att hitta sitt eget sätt att utrycka rörelse. Både långsam och lite snabbare. Långsam rörelse är också givande, tänk promenad ibland springa och sen bara stanna upp låta pulsen gå ner och bara gå in i sig själv eller ut från sig själv för att till slut bli av med problemgnag och andra låsta knutor. Eller snabbt bara springa, ta ut sig, trampa nya stigar låta kropp och knopp tänka snabbt men inte tänka på något annnat än nuet. Jag har funnit att löpning, simning, skidor samt styrketräning är mina favoriter. Men jag tycker även om mountainbike i skogen, hiking.

  6. Jag är rastlös i kropp och själ, har mycket energi. Träningen håller mig lugn och dämpar min oro. Har tävlat i hela mitt liv i ett flertal sporter, och älskar det! Känner ingen nervositet, men blir sjukt taggad fortfarande trots 50+. Körde Engelbrektsloppet 60k på skidor igår, nu väntar Öppet Spår som jag och mannen kör varje år. Tränar och tävlar även i löpning, cykel och open water. Innan dess ett liv med tävlingar till häst. Jag gör det bara gör glädjen och för mig själv. Inte för platt mage eller för att visa andra på sociala medier. Tävlandet är min belöning för allt slit på träningen. Skulle inte fungera som människa om jag inte fick “rasta av” mig. Sen behöver jag också rasta av hjärnan, men det är en annan sak.

  7. åh så bra det blev med texten nu! Kan läsa mycket lättare 🙂 Tack för att du lyssnar på oss läsare 😀

    Ha en fin dag! <3

  8. Jag håller med om typsnittet, och en liten tanke om att hela textdelen kanske kan flyttas lite mer mot mitten? (Just nu ligger den väldigt långt till vänster vilket jag upplever som ganska jobbigt att läsa, men det kan ju ha med vana att göra?)

    Jag har precis ”upptäckt” simning. Har alltid tyckt om tanken på att simma men tidigare avskytt det: det är ganska omständigt med dusch och att bli blöt och sen tvätta ur klor osv. Huden blir torr och jag har alltid blivit så himla matt jämfört med ett danspass eller gympapass (friskis och svettis).
    Sen har jag i många år haft en minst sagt problematisk relation till min kropp, då är inte baddräkt det första en vill träna i.
    Men, köpte ett simkort för friskvårdskuponger i januari och bara bestämde mig för att göra det. Tilläggas bör att jag att jag är mycket mindre självmedveten nuförtiden och liksom har en helt annan inställning till varför jag tränar, att må bra psykiskt.
    Det är underbart! Jag simmar ca 30 minuter 2 ggr/veckan. Sen bastar jag. Jag har lärt mig att tricket för att inte blir för utmattad är att inte ta i för mycket/simma för länge. Har även fått med en vän, och då går tiden så fort att jag nästan blir lite snopen. Gör under för mina stela axlar, och ger också ett helt annat lugn jämfört med att gå på ex. danspass eller löpning osv.
    Tror att det är det där lugnet som gör att jag orkar (och längtar!) efter att ta mig dit efter jobbet – det blir en dubbel (eller trippel sett till bastandet..) belöning som infinner sig nästan direkt.

  9. Så lustigt att det här inlägget dök upp nu. Igår pratade jag om just det här med min man. Om hur jag nu (35 år) för första gången kan uppleva den kopplingen – fysisk aktivitet och bättre humör.

    Tidigare har träning varit som ett måste för att hålla sig i form/man borde osv. Nu (också efter utmattning) handlar det om att må bra och känna mig stark och frisk. Först då blev det tydligt vilka goda effekter träning har på välmåendet i stort. :))

  10. Jag älskar att träna, men tröskeln att komma iväg kan vara så oerhört hög. Det är något som jag har så svårt att förstå mig på. När jag väl kommer iväg så mår jag ju så bra och gillar det verkligen.

    För mig är det så olika hur jag vill ha det. Jag älskar styrketräning. Helst i en tom lokal. Dras med utseendekomplex och känner mig mer avslappnad när det bara är jag i lokalen, men det är ju sällan man får vara ensam så det får gå ändå.

    Har dansat jazzdans i 28 år och älskar det. Nu håller jag själv i passen, men bara för att det är min gamla grupp som jag känner så väl. Men ändå så smyger sig osäkerheten kring mitt utseende och framförallt min vikt sig in med jämna mellanrum. Det är så tråkigt! Tänk om man bara kunde fokusera på att ha roligt och njuta av träningen och den sköna känsla som det ger i kroppen.

    Älskar din blogg! Och FGL också! 🙂

  11. Jag mår inte alls bra om jag inte får träna, blir trött, sur, noll tålamod med barnen och allmänt i obalans. Jag har nu sen första barnet tränat regelbundet ca tre gånger i veckan och mår så bra med det. Jag ser det som min egentid/kvalitets tid då utrymmet för mig inte är lika stort med tre barn och jobb. Jag tränar bootcamp minst 2 gånger per år vilket är 3-4 gånger i veckan. Annars tränar jag en vanlig vecka bodypump, cirkel träning samt ett högintensivt pass. Ibland slänga jag in nåt annat som löpning eller boxning för att inte fastna i samma lika.
    Tusen tack för bästa bloggen, du är så inspirerande! Jag har tack vare dig vågat mer färg och äntligen påbörjat våran växthusdröm som vi bygger helt själva.

  12. Så fint att läsa, jag känner igen mig. Trivs som allra bäst när jag tränar ensam, det är något med att inte bli störd, varken av andras närvaro/prat eller av mina egna idéer kring prestation och utseende. Träning är min meditation. Det tog lång tid även för mig att hitta hem till vad som känns rätt för mig, och att jag gör det för att må bra, inte för att bli snygg, det är ju en hel jäkla revolution i sig! Lycka till på egna plattformen, kram <3.

  13. Jag mår också mycket bättre när jag motionerar. Jag köpte mig en elliptical förra sommaren som jag går 8-9 km på varje vecka. Jag har haft många år då kag inte gjort något alls och det känns nu fantastiskt att ha lite muskler o styrka i kroppen.
    Ja, viktigt det där att hitta sin egen motionsform som man gillar både mentalt och kroppsligt.

    1. Grymt! Ja, det gäller att finna sin egna grej så det inte blir för mycket ångest runt träning. ha en bra dag.
      Mvh Kristin

  14. Så härligt att vara helt egen! Gillar verkligen det du gör och har följt dig länge.
    Jag brukar aldrig kommentera något men känner att jag måste göra det nu. Som många andra skrev i ditt första inlägg så är typsnittet du valt faktiskt väldigt jobbigt för ögat. Det blev bättre när du gjorde texten svart, men det är fortfarande inte bra. Jag läste detta långa underbara inlägg om träning och övervägde tyvärr flera gånger att inte läsa vidare pga jobbigt för ögat. Direkt efter jag läst ditt inlägg gick jag till trendenser och läste och det var sån stor skillnad. Mitt tips till dig är att göra likadant. Läs detta långa inlägg i telefonen och sen läser du någons annan blogg med annat typsnitt.
    Tänker att det vore väldigt snörpligt att kanske tappa massa läsare pga ett typsnitt på texten. För jag håller med dig, typsnittet är väldigt fint, men det överväger ändå inte hur det känns att läsa det.
    Jag tycker om att läsa dina texter, de är kloka, inspirerade, mysiga, verkliga och jag vill fortsätta ta del av din värld och ned lite ändring av typsnitt kommer det vara lika härligt igen ❤️

    1. tack för feedback!! Jag ska försöka hitta ett annat och är redan i kontakt med min tekniker som ska hjälpa mig finna ett bättre. ha en bra dag!

  15. Efter en lång period utan regelbunden träning (graviditeter, småbarn) gav jag mig själv ett löfte för 3 år sen – att springa en gång i veckan (en halvtimma) för att jag älskar mig själv. Det startade en bra resning av mitt huvud. Och förra vintern kom jag igång med yoga (på Friskis) regelbundet och sen har jag lagt till tabata med mina vänner, för utan stöttning kommer jag bara halvvägs. Mår bättre överlag och känner mig stark.

    1. Bra där!! Heja dig!
      Jag behöver ofta någon annan jag bokat upp med också för att inte smita i sista sekund och göra något annat.

  16. Tack för ett bra inlägg. Jag hittade togan för lite drygt ett år sen när jag skulle ta mig ur utmattningen som bara slog till. Hogan är grunden för mig och för att jag orkar med vardagen. Däremot ska jag också försöka få till lite annan träning också för jag känner att det ger kroppen så otroligt mycket. Tyvärr har 2018 börjat med mindre träning p g a familjesituationen men sakta men säkert ska det få igen. Önskar dig en jätte fin dag! Kram

    1. Bra med yoga!. Visst är det så, att då det blir jobbigt runt omkring så prioriterar man bort det… då, när man behöver det som mest. så synd. Nya tag nu då!? vi får peppa varandra. Jag har bokat upp mig på fyra pass denna vecka så nu jäklar! Lycka till och hoppas familjesituationen lättar. 🙂

  17. Åh jag har aldrig hittat den där träningsformen som passar mig. Känner mig mest obekväm på gymmet och vill bara därifrån. När jag testade löpning försökte jag intala mig att jag trivdes med det pga naturupplevelsen, men jag märkte snabbt att det inte gick att lura mig själv. Har testat en massa olika sporter: lagsport, gym, olika pass, löpning, yoga, dans osv. men inget har känts som att det passat mig. Jag tror i och för sig att för mig handlar det mest om att jag inte hittar motivationen till varför jag ska träna. Rent intellektuellt förstår jag att jag kommer må bättre av det, men jag har aldrig upplevt det. Emellanåt tvingar jag mig till gymmet eller ut på löprundor och jag hoppas att jag en dag ska känna kicken som får mig att vilja göra det utav önskan och inte av tvång.

  18. Åh tack för ett viktigt inlägg.
    Tränade bra och mådde bra innan jag blev gravid. Nu är mini ute och jag behöver komma igång igen, mycket för att jag älskar att få extra endorfiner men också att jag sover så himla mycket bättre. Ska börja imorgon, så får det bli (i lugnt tempo…). Sov gott!

    1. Ja, heja dig!!! Det är trixigt att att koma igång efter graviditet och de små måste man ju passa på hela tiden. Hoppas du hittar ett sätt att komma igång. kram K

  19. Jag springer flera gånger i veckan, både ensam, med döttrarna och i löpgrupp. Däremellan är det styrka på gymet eller hemma och så morgonyogan såklart när jag hinner. Utan träning blir jag grinig och ledsen. Har sprungit mig ur depression och så fort jag känner att jag dippar är motion den bästa medicinen
    ❤️

    1. Bra där!! Tack för inspiration. Att springa är sjukt bra mot mörka tankar. Hoppas du är helt frisk från din depression nu.
      Min granne brukar dra med mig ut i löparspåret, det är grymt att få pepp och draghjälp. kram k

  20. Tack för detta pepp!
    Träningen blev min räddning ur depression förra året. För att må bra går jag in i olika inspirationsperioder. I februari kommer trädgårdsdrömmeriet, andra gånger är det att skriva musik och ibland är det matlagning. Att ge utrymme till detta ger mig livskvalité.

  21. Tränar sedan ett år 4-5dgr/v Gym & min grund i allt -yogan
    Prioriterar träningen framför det mesta numera. Går upp kl.6 för att träna innan jobbet då jag är så kvällstrött att jag aldrig skulle komma iväg efter jobbet.
    Går till jobbet med hunden & det blir 10.000 steg fram & tillbaka.

    Kram

    1. Heja dig!! Ska ha dig i mina tankar denna vecka då jag tar mig i kragen. Mår verkligen kass när jag inte tränar.

  22. Ashtangayoga är det bästa för min kropp, balanserar både psyke, fysik och nervsystem.. tyvärr väldigt svårt att få in mer än ett pass i veckan och det där med att yoga hemma hägrar tyvärr fortfarande utom räckhåll även om jag så gärna vill få till det. När jag insåg att jag slapp ha ont om jag tränade var det som gjorde (gör) all skillnad för mig som det inte heller kommit naturligt för.

  23. Fungerar på samma sätt och mår så mycket bättre när jag tränar. Under De perioder jag prioriterat bort det har jag nästan känna mig deprimerad.. har alltid spelat fotboll med underbara tjejer där vi helt fått gå upp i sporten och hejat på och lyft varandra, även om vi vart olika bra, trots åldersskillnad och att vi kanske inte annars skulle hängt. Nu när jag fått barn går jag mest på intensiva pass på gymet kombinerat med cykling längs havet och lite hemmagym. Träning ÄR kanske inte livet men gör det så mycket härligare.

Kommentarer stängda