Igår hände det som absolut inte får hända. Jag tog slut.
Det var inte bara jag som var överrumplad av detta olägliga tillstånd.  Även kollegor och familj tittade på mig med frågande blick och undrade hur det var fatt. När jag hade gått och satt mig i soffan flera gånger under dagens fotografering och tomglott rakt ut i luften så gick min närmsta kollega och rotade i lådorna efter vätskeersättning. Jag själv orkade knappt hålla upp kameran och undrade i mitt stilla sinne hur i helvete detta kunde ske just nu när schemat är späckat alla dagar fram till avresa mot Frankrike. Jag ville bara lägga mig på golvet och sova.
– Är jag utbränd tro…?

Jag tittade storögt på min kollega som hävdade bestämt att det skulle vara en omöjlighet och att jag nog bara hade åkt på något.
Sedan skiftade något i hennes blick och hon sa “men gud, tänk om du är det.. utbränd alltså…”
Det var så konstigt för jag hade inte känt några varningsklockor alls den senaste tiden.  Tvärtom – jag har haft mycket energi och känt mig stark.
Jag masade mig hem efter utfört arbete och drog fram datorn för pass två. Jag hade nämligen en deadline som behövde tas om hand. Det är konstigt det där men som egen företagare så gör man det ändå. Även fast det typ inte går. När min man kom hem så sa jag att jag inte orkade lyfta mina armar, bad honom ta datorn för att fortsätta  dokumentet och så somnade jag i fosterställning på soffan. Det var verkligen det sjukaste.
Vaknade med malande oro denna morgon.
Hade jag pressat mig själv för hårt? Hur mår jag nu?

Efter kaffe och dusch beslutade jag mig för att genomföra tisdagen som planerat och efter samtal med andra så kom jag på vad som var fel.

Det var väldigt många som pressade sig för hårt under både Göteborgsvarvet och Stockholm Marathon. Att utföra en en fysisk prestation under sådan värme tar mer på kroppen än vad många kanske räknar med. Jag utförde en Metcon på Crossfit på söndagen vid tre och det var väl runt 27 grader då kan jag tro. Jag tog ut mig helt. Jag hade dessutom inte fyllt på med tillräcklig energi och vätska inför detta och valde sedan att fortsätta dagen i högt tempo även fast kroppen sa att den behövde vila. Det var dumt. På måndagen klarade jag knappt av att bära min egen kropp.
Man ska ha stor respekt för kroppens förmåga och över hur hårt man pressar sig själv. Idag är jag nästan okej igen men har bokat av träning och fyllt på med massa god mat och vätskeersättning. Jag ska lägga mig i god tid och bett om avlastning och hjälp med mina arbetsuppgifter.

Jag var inte utbränd. Jag tog korkade beslut och kroppen pallade inte men kunde ganska snabbt återhämta sig. Phu!

Tur. Jag är bra på återhämtning och att checka av kroppen så detta kom som en överraskning – men samtidigt en väckarklocka. Intag och uttag. Vila för att kunna maxa. Fylla på med energi för att kunna förbruka energi. Och så vidare och så vidare.

Tänkte att jag skriver ner det. Ifall någon av er också maxar just nu och har slarvat med att ge kroppen vad den behöver för att palla.
Vi har bara en kropp. ta hand om den.

Kram

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Igår hände det som absolut inte får hända.

  1. Vi verkar vara flera som upplevt samma sak. Jag tränade på söndagen på förmiddagen och cyklade in till stan och hem (Göteborg) senare på dagen. Blev helt vimmelkantig. Undrar om det var lufttrycket som påverkade förutom värmen. Så mycket åska going on.

  2. Har också känt mig helt yr och snurrig och då har jag inte ens tränat eller stressat utan bara helt vanligt jobb och liv 🙈

  3. Tack för att du delar med dig, låter superotäckt! Skönt att få svar på vad det var, och att lösningen låg närmare till hands.

  4. Hej Kristin <3

    Återhämtningen är det viktigaste, ta den.

    Bada, basta, sitta och dricka kaffe i solen och inte titta på telefonen eller prata med någon i några minuter. Är omöjligt i början när mycket pågår, men lite som meditationen så kommer man in i det. Släpp och gå iväg en stund och sov tidigt på kvällen och mycket på helgerna. Ta naps – små energiboostar.

    Din man verkar så fin och hjälpsam i er relation, planera saker ihop så är det svårare att ställa in eller inte släppa och gå iväg. Tex boka bord eller ses vid stället en bestämd tid.

    När jag gick in i väggen så var det inte för att jag hade det stressigt/tungt och massa tråkiga måsten att ta mig igenom utan det var när jag hade bokat in som mest, kunde inte säga Nej och tog knappt tid för återhämtning. Det var studier, jobb, fest, afterwork, brunch, middag och mestadels ”roliga” saker. Livet är underbart men återhämtningen är viktig för att orka vara med.

    Ta hand om dig och din fina familj ❤️

    1. Tack för klokhet och goda råd ~ fint att du delar med dig.

      allt detta gör jag redan och har full koll på. Är väldigt osocial och tackar nej till väldigt mycket.

      Jag är väldigt bra på återhämtning efter jag, precis som du, drivit mig för långt och blivit sjuk under en period
      Gjorde ett korkat misstag, högst mänskligt, och berättade om det här. ☺️

  5. Tack för att du delar. Känner ungefär detsamma igår och idag. Är helt slut i både kroppen och knoppen. Nästan vinglig. Kom på mig själv med att jag tränade cardio i söndags, styrkepass måndag morgon. Cyklade sedan 27 km, och sedan träning igen tisdag. Allt detta i hög värme, samt att jag nog varken drack eller åt mer än vad jag brukar, och har sovit otroligt dåligt de senaste veckorna. Kanske dags att fylla på med mer mat, prioritera sömnen och ta ett steg tillbaka när det gäller fysisk aktivitet. Längtar efter semester och återhämtning. Bara få vara och göra absolut ingenting ett par dagar.

    1. Precis 😅
      Nog inte många som räknade in värmeböljan som den stora utmaningen för att orka hålla samma tempo med träningen. Fyll på o vila står på schemat hos mig. Sköt om dig

  6. Vilken tur ändå att vi har en smart kropp som bestämt talar om för oss att nu är det nog. Klokt av dig att lyssna.
    Dansa. Pausa. Gillar egentligen inte den låten så jättemycket, men brukar tänka att det är så det är. Man ger järnet, och ofta ärmdet ju ändå kul saker, men sen behöver man få pausa, skrota runt och göra det man känner för eller inget alls.

  7. Otroligt skönt det inte var värre – och bra du skriver om vikten av vätska (och inte bara vatten utan vätskeersättning!), näring, enerig, återhämtning. Vi klarar otroligt mycket, men vi måste ge oss förutsättningarna för det. Glad du är bättre! 🧡