Ibland längtar jag så mycket så det trycker lite under bröstbenet. Speciellt nu när jag är lite vilsen i min egna vardag här hemma i allt det vanliga. En vardag jag älskar såklart men ja, man kan väl få längta ändå, även fast man trivs bra?
Jag älskar känslan jag har i kroppen när jag är här. Den blir mer vilsam och mindre pressad.
Just nu tänker jag ju extra mycket på detta huset eftersom det har varit flera visningar denna vecka och det verkar som att en budgivning är igång. Ska väl inte jinxa det här nu – men får vi rätt pris så säljer vi men annars får det vara. Allt löser sig.
Pirr och vemod på samma gång. Avgudar denna plats.
Men vi är som sagt öppna för att flytta in i ett större där vi kan ta med hela familjen och kanske lite vänner. Tittade på Husdrömmar i Sicilien med Bill och Marie denna morgon då jag vaknade. Ja, jag har absolut varit vaken sedan 05 och klämt 1,5 avsnitt. Blev så himla pepp på att åka ner och hänga med goda vänner – visa dem vardagen vi byggt upp här nere och låta dem njuta av den tillsammans med oss. Kul att åka ner med min mans lilla familj och ha en mysig tid tillsammans.
När vi var där i februari stod mandelträden i blom. Älskar att våren kommer tidigt.
Jag satt här med blicken fäst på tornseglarna som flög fram och tillbaka över taknockarna.
Det var då vi fotade vårens kollektion för KLco här nere. Vi får se om vi gör om detta nästa år.
Månaden efter skulle jag lansera min bok och här var känslorna rätt svajiga inför detta. Boken skrev jag ju faktiskt här i Frankrike under oktober året innan och den har sålt på bra sedan den släpptes i mars. Tusen tack för att ni läser.
Det är spännande att se vart livet tar en om man är öppen för förändringar och vågar tacka ja till saker man är rädd för. Utmaningar lär mig alltid mycket och det är oftast värt att försöka – ett misslyckande är också lärorikt och bör därför ses som en naturlig del av livet. Man går vidare, lite vatten rinner under broarna och så känns allt lättare efter ett tag. Bättre det än att inte våga tycker jag.
Önskar jag kunde bädda ner mig i denna säng med en bok just idag. Jag har lagt fram svarta långbyxor och letat efter svart kappa i källaren – jag vet att vi sa att man kan ha vad som helst på sig, bara man känner sig bekväm, men det kändes ändå bäst. En vän ska sjunga i kyrkan. Det blir äppelkaka sedan. Jag kunde inte få i mig frukosten idag.
Fantastiska bilder. Kan bara skicka hjärtan 💕 finns inte ord för sorg ibland, känner jag. Kram ❤️
Lengter alltid til France.
Här är en till som varit på begravning idag och tagit avsked av en vän. Prästen delade ett fint citat av C.S Lewis, ”Smärtan jag känner nu är den lycka jag hade innan”. Ta hand om dig!