Det är lördag morgon och jag sitter med dagens första kaffekopp i soffan med datorn i knät och fötterna nerburrade i Boris päls på golvet nedanför.
Jag har tre köttbullar som står mig upp i halsen och mår riktigt illa. Det där med att börja äta kött igen var mer utmanande än vad jag trodde. Kyckling har funkat bra men varje gång jag äter kött så mår jag inte så bra – jag blir både äcklad mentalt, får ont i magen och mår illa. Vi hade lovat barnen riktig husman till fredagens middag och alla hjälptes åt att vispa potatismos, rulla köttbullar och duka fram farmors rårörda lingon. Jag briljerade med Mildreds recept på brunsås och alla slog sig ner runt bordet. Det var så gott!
Jag åt tre. Men sedan tog det stopp och nu mår jag inte alls bra.

Någon som har erfarenhet av att äta kött igen efter flera års uppehåll?

Men annars då?
Jo, igår sken solen in i vårt kök och jag fick ner alla mina luktärt i jord. Nu står de i krukor på rad i soligt fönster och sköter sig själva fram till det är dags att bära ut dem. Jag klädde mig i jeansjacka, rött läppstift och vita sneakers för att möta upp min man efter jobbet. Vårtecken ju!

För er som följer vår TRÄDGÅRDSLIVE kan jag meddela att den krasse jag sådde i kruka inomhus har vuxit till sig. Den lite rejälare gör sig vackrast i ett fönster och jag tror faktiskt jag ska göra slut med den taniga – den ser bara stökig och ledsen ut.  Den mer rejäla ska få slingra sig upp som en gardin i mitt köksfönster.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, tvätta håret, äta gröt och ta mig till jobbet. Ska svänga förbi torget och se om de har mimosa som jag kan sätta i vas på det dukade bordet i butiken. Varmt välkomna idag 10-14 om ni har vägarna förbi Varberg.

Publicerat av Kristin Krickelin

Kommentarer till “Om att äta kött igen”

  1. Det känns nästan som att det är trendigt nu att börja äta kött igen. Flera influensers som har gjort sig ett namn på att äta vego har börjat äta kött igen. Det blir ringar på vattnet, och jag tycker det är lite sorgligt när man influerar i helt fel riktning. Alla behöver inte bli strikta veganer, men att minska ned på konsumtionen av animalier behöver vi göra för att nå klimatmålen. Jag tycker man kan se på kött som någonting lyxigt man unnar sig ibland, och inte som vardagsmat.
    Men Kristin, om du känner så där kanske det inte är menat att du ska äta kött? Räcker det inte med att du äter ägg, fisk och kyckling? Jag menar, rött kött är ju inget du måste äta.

    1. Glad att se att jag inte var ensam här som observerat detta med influerare som blir köttisar! Vi som är så väldigt priviligierade, i den rikaste delen av världen, det är lätt hänt att vi tänker för mycket på vår kost! Vi snöar in på vår hälsa och vill kontrollera precis varje del av vad vi äter, optimera och äta det bästa för kroppen. I större delen av världen äter man det man får tag på, oftast inte kött, inte det bästa, utan det som finns. Vi borde tagga ner och nöja oss, inte optimera mer!

  2. Det går en våg just nu av att influerare som varit veg börjar äta kött. Det känns som en backlash, vi behöver äta mindre kött för att klara våra klimatmål och se till att maten räcker till alla, globalt.
    För mig är ägg viktigt animaliska för att hålla mitt B12 i en ok nivå, i övrigt veg. Tänker att var och en får hitta vad den behöver för att må bra. Men att det går en våg i fel riktning hos influerare, det är problematiskt! Just mat är ett av de områden där människor är väldigt öppna för influenser, trender rör sig snabbt och influerare har stort genomslag.

  3. Jag var tvungen att börja äta kött igen efter många års uppehåll pga allvarlig anemi, som i sin tur berodde på en annan sjukdom. Det var verkligen jättesvårt. Jag fick ont i magen, kände mig tung som en gråsten. Idag har jag övergått mer till vegetarisk kost igen, men äter kyckling. Rött kött mår jag inte riktigt bra av att äta.
    Tack för en fin blogg och jag älskar din bok, Livskraft.

  4. Hej, tack för dina fina texter, mysigt att vakna till dina mjuka inlägg. Har aldrig gillat kött. Minns när jag var liten och åt potatis och sås, bara pastan osv, undvek alltid köttet. Kallar mig inte vegetarian, ibland äter jag kött för att inte krångla socialt, ibland för att jag har järnbrist men vill inte, gillar det inte. Har en vän som valde att vara vegetarian i många år av hälsoskäl tror jag. Hon började att äta kött efter vissa händelser i livet och älskade det, slukade bacon, biffar, korvar, allt. För henne blev det som en svältfödd på matkalas. Och hon mådde utmärkt. Vi är alla olika. Kram

  5. Var vegetarian i tio år men äter nu kött. Det var riktigt svårt i början men nu tio år senare kan jag äta kanske 75% av det jag åt innan jag blev vegetarian utan problem. Resterande 25% har jag slutat försöka med, det vänder sig i magen helt enkelt.

  6. I torsdags åt jag lunch med min dotter på en restaurang på söder i Stockholm, hon är vegan sedan många år tillbaka. Slog mig när vi satt där i den överbefolkade lokalen att nästan alla var unga kvinnor, själv är jag 65 och allätare… min dotter är väldigt smal, men äter rejält av den veganska kosten och mår bra. Läste en artikel idag om mjölkbönder i Skåne som måste minska sin produktion pga minskad efterfrågan… Mjölk och fil: Mjölkprodukter innehåller nästan alla näringsämnen kroppen behöver. Två dl mjölk + två dl fil eller yoghurt täcker en stor del av dagsbehovet av kalcium, D-vitamin, B12 och riboflavin. Ett exempel, oberikad havredryck (i praktiken alla ekologiska varianter), här betalar du i princip för utspädda havregryn. Det finns t ex mer kalcium i morot än det gör i oberikad havredryck. Kokosolja kostar fem gånger så mycket som rapsolja, ändå är det rapsolja som innehåller fettsyror som vi behöver få i oss från maten, eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv. (Läs mer i DN 230325). Kost har blivit så komplicerat, så många förbud, allergier, ja alltid är det något när det gäller mat och dryck. Jag vill inte äta stora köttbitar, men jag tycker om att få välja fritt vad jag vill äta. Jag gillar havredryck till t ex en Matchalatte, men gillar vanlig mjölk i mitt te för övrigt. Nu känns det som att alla skakar sin havredryck och känner sig duktiga…

  7. Matsmältningssystemet – precis som det mesta i vår kropp – är både individuellt och anpassningsbart. Kanske att matsmältningsenzymerna är ovana att bryta ned det du inte ätit på så länge? Kanske för att det påverkar dig negativt mentalt? Kanske en kombination. Hoppas du snart känner dig bättre!

  8. Oftast handlar det om för låg saltsyra i magen om man ätit vegetarisk kost länge. Dvs du spjälkar inte maten som du ska. Det är supervanligt att känna sig bättre på vegetarisk kost med anledningen av att det “känns lättare”, “man känner sig inte lika tung” men ingen mat känns tung eller att man mår illa av den om man kan spjälka den bra. Mitt tips är att skaffa dig saltsyratillskott.
    Ha en fin lördag! Hör är det snöblandat regn ☔️

    2. Viktigt är också att tugga maten länge innan man sväljer. Då bearbetas och förbereds maten redan i munnen med den i sammanhanget viktiga saliven. Kroppen kan då lättare ta tillvara på de näringsämnen som finns i maten när den tar sig vidare i matsmältningssystemet. Det tar lite längre tid för en måltid, men är en riktigt bra insats att göra för näringsupptaget. Det rekommenderas även att tugga och ta det lugnt när man dricker en smoothie mm eftersom det är en måltid som redan är finfördelad. Annars kommer en hel måltid pang ner i magsäcken som är helt obearbetad i munnen vilket då inte blir så nyttigt som man tror. Att tugga ordentligt och i lugn och ro kan ibland svårt att genomföra i vår stressade tid med måltider ”på språng”. Olika typer av stress påverkar också den naturliga saltsyrahalten i magsäcken. Saltsyratillskott har jag läst både hiss och diss om. Saltsyran i magsäcken minskar också med åldern. Därför är det bl a så många äldre som har näringsbrist.
      Hälsningar från en person med atrofisk gastrit och brist på Intrinsic faktor

Kommentarer stängda