Den vackraste lampan

Under många år har jag haft denna svarta pendeln hängade från taket i vardagsrummet. Har dock känt att den varit lite maskulin och inte riktigt gjort sig i våra hemmamiljöer.

När december började närma sig så hängde jag därför upp en Moravia stjärna i taket och passade samtidigt på att beställa min drömlampa i kombinerad julklapp och födelsedagspresent till mig själv.

För många år sedan var jag på ett event i anrika Malmstensbutiken på Strandvägen i Stockholm. Där visades den mest fantastiska taklampa och jag fick även en pratstund med kreatören Vanja som står bakom verket. Det gav mig djup respekt för hantverket och och en omedelbar längtan efter att ha en i mitt eget hem. Prislappen är hög så det blev inget köp där och då men jag har såklart gått och grunnat på den vackra lampan…

När lampan senare började dyka upp i Emily Slottes flöden då väcktes ett ännu större habegär. Herregud så vackert det var hemma hos henne!

Det är Carl Malmstens barnbarnsbarn Vanja Sorbon Malmsten som tillverkar växtskärmarna för hand. Ett fantastiskt exempel på lokalt konsthantverk. Vanja har lärt sig hantverket av sin morfar Egil Malmsten och skärmarna finns i många olika former och storlekar och passar lika bra som solitär, som över Emilys bord här och även över ett soffbord eller i fönstret.
Jag tror detta är Pendel Pumpa ovan.

Jag har valt Pendeln Mandarin. Jag är helt övertygad om att med sina handplockade växter och dova ljus kommer den bli ett vackert smycke i vårt nuvarande hus. Jag kan även se mig ta med den här till nästa drömboende som ligger långt in i framtiden. Det är lång leveranstid på den här godbiten eftersom den skapas på beställning. Så jag har fortfarande inte fått hem den… men nu närmar det sig februari så jag ska faktiskt maila och fråga efter beräknat datum. Min lampa kommer med våren. Ett riktigt fint vårtecken om du frågar mig.

Andra klassiker jag har här hemma och som ska få leva vidare i mina hem är Waldemarsuddekrukan.
Tror jag ska gå och köpa massa fina vita krokusar och snödroppar idag och fylla dem med. Önskar er en fin dag.

Januari – tur du snart är över!

 

Men snälla ni. Jag har fått en riktigt tuff start på det nya året, med både privata prövningar, sjukdom och ett arbetsschema som inte lämnat mycket andrum. Jag kan knappt minnas när jag senast kände mig genuint glad.

Sedan torsdag kväll har jag legat däckad i en tung bihåleinflammation och, helt ärligt, vill jag ibland bara kliva av allt och slippa vara med just nu. This too shall pass, mantrat rullar inom mig och jag övar på acceptans. Jag, som har sinnesro som värdeord under 2026, kan inte låta bli att hånskratta åt ironin. För just nu känns det väldigt långt borta.

Så ja, det blir ett lite tråkigare bloggande just nu, med pauser och mindre inspiration. Det är inte så kul, varken för er eller för mig, men så ser livet ut ibland när det skaver. Men snart kommer det mer härlig inspiration igen, och förhoppningsvis också något klokt att skriva om.

Idag har jag i alla fall duschat, krupit i ett par jeans, satt håret i en knut och lagt lite rouge på kinderna. Nu ska jag hjälpa till med flytten. Mina fantastiska kollegor och familjemedlemmar har stöttat upp när jag varit sjuk, och jag känner mig oerhört tacksam och ödmjuk inför allt de gör.

Tusen tack för alla era tips på hur man tar sig igenom en bihåleinflammation. Jag sköljer med den här två gånger om dagen nu, men känner mig fortfarande helt tung i huvudet. Det känns som att ögonen ska ploppa ur skallen när som helst.

Jag hann dessutom fylla år mitt i allt detta elände. Ändå var det faktiskt mysigare än när jag fyllde 45,  då låg jag i rejäl magsjuka och familjen vågade knappt passera mitt rum. Januari alltså… ett riktigt helvete.

Tur att månaden snart är slut, redan till helgen, så att vi kan ta sats mot våren, ljuset och lite lättare dagar. Hoppas ni fått en bra start på veckan.

Är föraktet mot influencers en del av problemet?

Min födelsedag är bara en dag bort och jag befinner mig, som så många år tidigare, i samma situation. Jag är sjuk.
I år med en riktigt seg bihåleinflammation. Igår fick jag guida mina kollegor i flytten via telefon, vilket säger en del om hur det är att vara egenföretagare, man kan liksom inte bara stämpla ut och bli sjuk.

Jag kan knappt minnas en enda riktigt fin födelsedag på tio år. Antingen har jag legat däckad i feber eller magsjuka, eller så har någon form av kris dykt upp. Förra året tillbringade jag min födelsedag med att hämta ett barn på sjukhus. Inte direkt tårta och ballonger.

Jag har försökt ta det lugnt och tittat mer på tv än vanligt. Scrollat. Och ja… det händer en hel del i världen just nu. Trump i Davos, Beckham-familjen, den omtalade “ick”-matlådan och nya influencerserier som sågas hejvilt.

Det som fastnar hos mig är hur starkt föraktet mot influencers verkar ha blivit. Jag är fullt medveten om att sociala medier kan vara problematiska. Kroppsideal, konsumtion, psykisk ohälsa hos unga. Allt det är viktigt att prata om.
Men sättet debatten förs på idag känns ofta onyanserat och aggressivt.

Jag har inget behov av att försvara en hel yrkesgrupp, och jag är inte kränkt för att jag själv är influencer.
Men när vuxna människor offentligt förlöjligar och hånar influencers, då blir man väl själv en del av problemet? Inte minst som förebild för yngre, tänker jag…

Jag såg nyligen Skavlan och diskussionen om Hanna Fribergs uttalande kring matlådor. Ärligt talat reagerade jag knappt. Vi har alla våra “icks”. Hon pratade om sina preferenser, inte om att döma andra. Ändå möttes hon av ett hat som var helt oproportionerligt.

Samma sak nu med serien Mammor på SVT. Den är topprankad i tittarsiffror, men sågas brutalt och mammorna beskrivs som meningslösa. Kommentarsfälten är fulla av förakt. Jag kan inte låta bli att undra vad som egentligen pågår?

Kritik är kanske nödvändigt. Diskussion också. Men hån, förminskande och kollektivt förakt leder ingenstans. För mig säger den här retoriken mer om avsändaren än om influencers. Särskilt sorgligt blir det när man samtidigt har barn och unga hemma, barn som följer just de kreatörer man själv väljer att tala om med så mycket förakt.

Ok. Men nu lyfter vi blicken och kikar på något mer skoj tycker jag. Som att det bara är en vecka till invigning av min nya butik. Kanske får jag fira min födelsedag nästa helg istället. Ni är välkomna på lördagen då vi öppnar och efter det får jag kanske styra upp ett kalas/mingel av något slag för familj och vänner. Detta moodboard skapade jag i veckan och det känns så spot on för vad jag håller på och skapa. År så otroligt pepp på att utveckla vårt tesortiment och så jobbar jag en del med vårt grafiska uttryck just nu också.

Har ni förresten några bra tips mot bihåleinflammation tar jag tacksamt emot dem.
Ha en fin dag.

Nu flyttar jag in på Kungsgatan 3

Nu går flytten. Vi har tillbringat den senaste veckan med att måla alla rum och tak, bygga en snygg panel längs fönstren och lägga in sisalmatta i samtliga rum. Nu är det dags att flytta in både vårt möblemang och vårt sortiment. Spännande!

Det som är nytt för oss är att vi verkligen har satsat på våra personalytor. Vi har skapat en varm och trivsam miljö där det alltid ska kännas mysigt att komma till jobbet, oavsett om man slår upp datorn i köket eller tar ett möte här inne. Här valde vi en gyllene kulör, för vi vill alltid ha solen med oss, även inomhus.

När matbordet och stolarna kom på plats blev det ännu trevligare.

Ett av rummen som ska fungera som butik fick samma kulör, och vi målade även in foder i brunt. Ett inlägg om kulörerna kommer längre fram, när allt är färdiginrett och jag har tagit lite finare foton.

Ytorna har tidigare fungerat som café i början av 1900-talet, och den gamla bakugnen finns fortfarande kvar. Luckorna sitter på lite olika platser i lokalerna och elementen är något märkligt placerade på väggarna. Trots det finns det gott om härlig energi i rummen, och det känns redan hemtrevligt.

Just nu sitter jag vid ett av våra stora bord i rummet och funderar och grämer mig lite över hur alla stora möbler ska få plats på en begränsad yta. Det blir ett riktigt pusslande, det kan jag lova. Man vill ju inte att rummen ska upplevas som övermöblerade. Men det kommer säkert att bli bra till slut. Håll gärna tummarna för oss.

Vi öppnar den 31 januari och då är ni varmt välkomna!

Norrsken från Halland till Åre

Tillbaka i vardagen igen och försöker hitta in i mina rutiner. Det är tufft just nu, dagarna fylls av renovering, tidspress inför öppningen av den nya butiken och alla andra måsten som pockar på uppmärksamhet. Jag har valt att prioritera sömn framför bastu och kommer inte hinna träna alls den här veckan. Däremot måste mina promenader och en bra kost få ta plats, annars orkar jag inte. Så nu står jag här och hyvlar rödkål, kokar ägg och slänger in sötpotatis i ugnen för att packa matlådor till byggplatsen.

Så här såg det ut när jag gick längs havet efter jobbet igår. En helt otrolig solnedgång som fyllde hjärtat till brädden av allt det vackra. Jag hade mamma i telefon och grät en skvätt samtidigt som jag beklagade mig över känslan av att inte räcka till just nu. Men det går över. Jag ska ta mig över den här puckeln också. Jag påminde mig själv om att januari, och tiden runt min födelsedag, har varit kämpig i många år och att det som sagt alltid går över. Jag gick och lade mig tidigt för att försöka vakna med lite mer kraft på tisdagen.

Vid kaffet sneglade jag på min telefon och såg Theonis sms. Va! Norrsken och solstorm över Halland. Tänk att jag missade det då jag sov.
Är det inte helt fantastiskt!

Så här såg det ut för ett par dagar sedan då vi kastade oss ut efter middagen i Åre. En norrsken över skyn och jag knäppte nedan foto.

Norrsken, eller aurora borealis, är ett häftigt naturfenomen som syns som dansande ljus på himlen. Oftast är det grönt, men ibland kan det skifta i rosa, lila eller rött.

Det uppstår när partiklar från solen träffar jordens magnetfält och dras mot polerna. När de krockar med gaser i luften bildas ljus och det är det vi ser som norrsken. Det syns oftast längst upp i norr och allra bäst under mörka, klara nätter på hösten och vintern.

Jag såg i Abisko för ett par år sedan men på de senare åren har vi sett även här i Halland under vintrarna.
Nästan en magisk upplevelse, stillsam och levande på samma gång. Ger verkligen den positiva förundranseffekten som så många pratar om.

Har ni också upplevt norrsken där nu bor. Berätta gärna!