Trädgården

Landar i helgen, krispig luft och buketter

Det är söndag morgon och jag är först uppe i ett tyst nystädat hus. Nyplockade buketter på alla bord, bytta lakan i alla sängar, toaletter städade och diskbänken blänker nästan. Växthuset har också fått sig en ordentlig städning. Tillfredställelsen breder bokstavligen ut sig i mitt bröst och jag känner att jag inte landat på detta sätt sedan typ maj.

Tänk vad lite tid med sig själv kan göra för min sinnesro. När jag kom hem från jobbet igår så vara alla ute på sitt och även fast jag nog faktiskt hade bestämt mig för att lägga mig ner och glo på en serie efter en intensiv tid så var det ett klokt beslut att röja och komma ikapp med olika poddar i öronen. Det finns ju olika sätt att vila på som ni såklart vet.

Näring till alla tomater och dahlior.

Och så testade jag sätta ihop en bukett till min svågers bröllop i september. Jag ska smycka borden med olika små buketter och sätta enkla blommor i Hanna Wendelbos vackra Klong vaser. Vad tror ni – kan det bli fint? Gissa vilket bukett som är till bröllopet och vilken jag plockade till mitt kök?

Jo. Den här i den lilla glasburken är till bröllopsmiddagen. Brudparet har bett om vitt och grönt tema. Jag tänker mig flockblommiga växter, vita rosenskäror, cremefärgade dahlior, basilika dark opal och kanske någon vit hortensia på sina ställen. Rosmarin?
Något skirt som sticker upp också… Minns dock inte vad den här vita heter och vet inte om den blommar i september, helt ny för mig.
Tror ni detta blir vackert?
Dillkronor är så vackra i bukett tycker jag.

Den här plockade jag till mig själv. Tycker så mycket om vas på fot.
Tog ner tavlan ovanför så buketten ska få fritt spelrum. Det ska man ju inte vara rädd för tycker jag.
Ibland bir det för plottrigt när man låter allt vara kvar.

Denna morgon gick jag ut med kaffet i trädgården och kände sensommarens höga luft slå mot mig. Krispigt och rent – som om något nytt spännande kommer smygande inpå. Min sommar och vila börjar ju egentligen om prick en vecka så jag har en önskan om att vi får lite ljumna soliga dagar här på västkusten i augusti.

Hoppas ni haft en fin helg.

Vardag

Just nu – precis här vid poolkanten

Jag smet lite tidigare från jobb i butik och slog upp datorn här i skuggan denna sena eftermiddag. Klockan visar 17.50 och snart ska vi iväg på middag hos min mans kollega. Måste landa lite först. Ett dopp, lite pill i trädgården, bloggen och en ensam kaffe med podd i öronen. Blunda på filten här och känna solstrålar över kroppen.

Det är första året vi har öppet så här mycket i butiken och jag som är van att vara fri i mitt arbete känner mig ohyggligt låst och otillräcklig samtidigt som en djup och varm tacksamhet spirar i hela mig. Jag är så glad över att allt funkar så bra som det gör. Allt kommer lösa sig och jag vill inte lägga någon energi på att känna mig stressad. En sak jag noterat denna sommar är att jag verkar vara noll konflikträdd – är bara rakt fram ärlig och lindar inte in det minsta. Så åsikter som kommer i min väg som skaver får frågan tillbaka – Hur menar du nu?

Jag har till och med gått fram till en kvinna på tågperrongen och sagt att hon har ett rasistiskt beteende efter ett helt aningslöst och idiotiskt bemötande av en ung tjej.
Tanten sa, i tjänst för övrigt,  ”men förstår du inte svenska eller” även fast både hon och alla på perrongen hörde klart och tydligt att tjejen pratade i princip flytande svenska. Inte okej sa jag och och gav tjejen en kram och tanten några väld valda ord om att det minsann är helt fel att uttrycka sig så. Vet ni vad hon sa då? En medelålders svensk kvinna…
”Men vadådå, hon var ju rasistiskt mot mig,…?”
Blir så trött.
För ett par veckor sedan satt jag runt ett bord där det drogs ett ”bögskämt” – jag skojar inte! 2023?!
Trodde jag skulle tappa hakan, bet ifrån och ifrågasatte och skapade en ganska stel stämning runt bordet där ett tag. Men jag antar att han kanske berättar historien på ett mer respektfullt sätt i framtiden.
Lite konstigt är det. Jag brukar inte gå igång och börja diskutera i dm när åsikter haglar in heller – men helt plötsligt så svarar jag och för en modig dialog om mitt perspektiv och arbete. Likväl som jag ska klara av att ta emot konstruktiv feedback så ska även följare kunna göra det. Eller?

Man måste våga vara obekväm ibland.

I alla fall. Hur hamnade vi här? Jag skulle ju bara skriva några rader här i skuggan och sedan ta en simtur.

Från det ena till det andra. Jag letar efter en aftonklänning och alla i hela världen jag kan tänka mig verkar vara slut. Om man inte kikar in hos Ralph Lauren och vill ge åtta laxar vill säga. Nej tack.
Eller är utbudet egentligen för stort på nätet så jag inte ser skogen för alla träden? Mår bara illa av hur många klänningar det egentligen kan finnas för 490 kronor – ingen  kan ha fått betalt för att göra dessa. Hur är det ens möjligt? Återigen. Så trött på vår samtid.

Tack och hejdå. Nu hoppar jag i plurret.

resor, Vardag

Bilderna jag tog och samlar ihop

Vi åkte ju till Öland för att gå på bröllop och nu sitter jag och redigerar de sista bilderna jag tog för att samla ihop och skicka i en mapp till brudparet. Johanna och Björn strålade och de hade skapat de absolut bästa förutsättningarna för en magisk dag ihop med vänner och familj.
Jag var gäst och inte bokad som fotograf men brukar ändå plocka med mig kameran när jag vet att något kommer bli vackert. Så svårt att sluta fota då bara….

Det var länge sedan jag fotade ett bröllop nu och när jag tänker på det får jag faktiskt bara ont i magen och lite ångest. Så stort ansvar och nog egentligen inget som passar mig. Har stor respekt och beundrar verkligen bröllopsfotografer som lyckas fånga en hel dag samt porträttbilder.

Men när solen la sig över den lilla byn och de vackra gamla huskropparna så frågade jag om brudparet ville ta några bilder mot stenväggen ihop med mig.

Jag lyckades övertala dem och tillsammans skapade vi några varma forton som förevigade paret.

Efter middagen var det fest och dans i denna lada! En otrolig lokal för bröllop.

Min man Jonas hade klätt sig dubbelknäppt och höll tal för sin vän – något om fiskelycka och vänskap. Det var kul!

Dagen efter tog Jonas och jag oss till Capellagården. Vi bodde nämligen på Bo’s Pensionat som låg vägg i vägg med denna otroliga trädgård.
Jag ville inte lämna – detta var en så stor inspirationsboozt så det pirrade i hela kroppen.

Allt kändes vilt och brokigt fast väldigt välordnat på samma gång. Det måste ligga många timmars arbete, kreativitet och mycket kunskap bakom en trädgård likt detta.

Växtstöden, blandningen och kompositionen. Dröm.

Blev extra förtjust i det stora gröna växthuset.

Här hade de planetart olika sorters tagetes, chilli och vinrankor. Denna inspiration tar jag verkligen med mig.

Se så vackert både i och utanför med dessa tagetes.

Vi fikade äppelkaka innan vi lämnade. Det verkar sannerligen som att det är denna sida av landet sommaren håller till i år. Här hällregnar det denna måndag och jag sitter med datorjobb. Passande.
Så skönt att jobba ikapp när det är mycket arbete i butiken under juli och i högsäsong. Idag står också träning och inspelning av podd på min agenda. Hoppas regnet ger sig till kvällen så jag kan gå ut och riva och binda upp i min egen trädgård.

Hoppas ni mår bra och har en härlig sommar. Nyfiken – hur är den? Mår ni bra?

Vardag

Om fredagen – podd, kaos i garderob och andra funderingar

Jag vaknar först denna fredag och tar min kopp kaffe här ute i grönskan. Det är som en prunkande örtträdgård utanför mitt växthus och stiger man på möts man av ännu mer att skörda. Jag funderar över dagen – i det stora och det lilla. Lägger upp en tidsplan jag inte lyckas hålla och försöker planera in njutet. Det viktiga på riktiga om ni förstår vad jag menar.

Drar pantern i min kortlek. Läser att  ”the panther’s journey always leads to a brighet place” och försöker ha tilltro. Känner mig så värdelös och otillräcklig just nu och försöker bena ut hur känslan ska försvinna och hur jag kan skapa andrum. Detta är ett.

Och detta. Tar cykeln ner till bryggan och glider ut med tung kropp genom vattnet. Sågtången kittlar låren och jag tror nog inte det är mer än sjutton i havet. Det är svalt, friskt och krispigt. Dyker en gång till. Och sedan en gång till. Solande damer pratar i bakgrunden – något om cyklister som inte tar hänsyn till gängare på strandpromenaden.

En parantes. Igår fick jag en rolig historia berättad för mig av en tjej. Hon hade badat på Damernas då en man ställt sig på klipporna och vilat blicken ner på alla nakna damer på badplatsen. Många hade skylt sig och gått undan – detta ska ju vara en frizon från män. Men en dam hade ställt sig upp helt näck med pondus i hållningen och armen rakt ut och ropat”STENA DEN DJÄVULEN!!!!”
Funderar på om det lockade fram skräck, skratt eller polisbilar…

Jag tänker ju mycket på allt jag inte hinner just nu. Vilket är synd. Jag borde istället applådera mig själv för allt jag faktiskt gör och smeka mig trösterikt på kinden och säga att allt är okej. Det blir bra.
Min familj har semester samtidigt som jag jobbar och jag måste motstå impulsen att komma med uppmaningar om allt jag tycker borde tas hand om då jag jobbar. Källsortering, handling, tvätt och städ. Det kliar i fingrarna och jag blir irriterad. Diskar argt och städar toaletten med yviga rörelser samtidigt som käkarna biter ihop. Kontraproduktivt minst sagt.

Och jag har absolut ingen anledning att varken vara besviken, missnöjd eller sur. Ta en titt på min sida av garderoben just nu… Mina aftonklänningar från förra helgens bröllop ligger underst.
Jag får aldrig en endaste kommentar om att det ser ut så här. Men det är så konstigt i min hjärna. Det är okej om garderoben är kaos men jag blir galet stressad av disk på köksbänkar och prylar som ligger utspridda på våra umgängesytor. Antar att jag vill ha ordning och reda på mitt sätt för att det ska vara lugnt inom. Och för någon annan är det annat som skänker lugn.

Igår var jag på konsert efter arbetet. Hela personalstyrkan åkte till Strömma Farmlodge för att lyssna på Smith & Thell och jag passade på att krama min vän Marina. När jag kom hem så laddade jag upp vårt senaste poddavsnitt. Så nu har ni ett nytt samtal att lyssna på.

28. DEN INRE RESAN – Om tro, hopp och spiritism.
Hur ofta går Kristin till spådamer och hur luktar en spirituell person? Marina får höra om Kristins tidigare liv och börjar fundera på breathwork. Är Marina krass, konkret och fattar galoppen på ett annat sätt än Kristin?
Ett spännande och avslappnat samtal där vi utforskar våra tankar kring vad vi tror på och får tröst av.
Välkomna till ännu ett avsnitt av knasighet och klokhet från västkusten i Varberg. LYSSNA HÄR. 

Sagt om vår podd idag:

Kul! Nu är jag på jobbet och därefter ska jag ta mig ner till lite härligt häng på en klippa längs havet. Sommarvärmen och solen har äntligen kommit till Varberg.

K. LAGERQVIST

Pusslande och ett erbjudande

innehåller reklam för min verksamhet

Jag pusslar en del med tiden just nu. Och då försöker man ju vara så tidseffektiv som möjligt. Som idag, då vi ska ha ett erbjudande  i vår webbshop. Jag behövde fota lite nytt bildmaterial till mina kanaler och tänkte först samköra med en vandring med familjen… Nja, lite väl optimistiskt kanske att få alla stanna vid en äng och fota och filma mig i fyra ombyten. Jag fattade ju också att det lät bättre i mitt huvud än vad det skulle funka i verkligheten. Tur jag stoppade mig själv och plockade fram stativet för att jobba själv istället.

Men lite tråkigt här inne va? Får ta mig ut i trädgården istället.

En solros som får vara rekvisita.

Borde tvätta håret kanske.
Har inte hjärta att såga av den här stora grenen från äppelträdet – så många äpplen på den ju.

Bästa rekvisitan är ju såklart Boris. Speciellt ihop med en stor dahlia.

Med en hatt och ett steg åt höger? Bra nu?

Ja, så kan man hålla på i sin trädgård en onsdag. Bilder blev det i alla fall. På både blusar och klänningar.

Den här fina klänningen skulle också förevigas. Den heter Charlotta och är så fin över ärmen. Finns även i svart och har praktiska fickor.

Lite finheter i växthuset. Jag samlar in mina vallmokapslar så fröerna kan användas även nästa år och också bli lite gåvor att ge bort till vänner.

Nu har mina vackraste dahlior börjat blomma. Väldigt korta stjälkar på alla i år dock – är det någon som har en förklaring till det?

Har sådan himla lust att lägga mig en stund. Kanske ska jag stå över vandringen och unna mig lite välbehövd vila istället.

Om ni vill ta dela av erbjudandet hos KLco så är det 20% på nästan hela sortimentet kläder från kl. 18.00 idag till 10.00 imorgon torsdag. Så du har kvällen och morgonen på dig att finna något fint – alla plagg ligger i kategorin CHANSEN och du använder rabattkoden KRICKELIN för att ta del av erbjudandet. Hoppas du finner något fint.
Vi har samma erbjudande i butiken i Varberg fram till lördag.

Ha en fin dag nu,