Den franska trädgården denna vinter

Min lilla franska trädgård är nu städad inför vintern. De krukor som ramlat omkull av höstvindar har slängts, mina växter står i trygga grupperingar och alla trämöbler står under tak.

Min gulliga granne Vanessa ser efter växterna när vi inte är där och ger dem en skvätt vatten. Nu när jag var där sist så insåg jag att jag måste investera in en vackrare vattenslang att ha ute i trädgården nu när vi gjort så fint. Vill ni se hur det ser ut nu?

En trappa upp från trädgården, precis innanför grinden till vårt hus, ligger vår stora balkong med en vinterträdgård.

Här får vi plats med både en dagbädd att slumra på och vackra växter i stora krukor. Jag älskar hur både morgonsolen och kvällssolen landar här uppe. Från balkongen har vi entré genom vår stora rosa dörr, och genom dubbeldörrarna in mot köket kan man med morgonkoppen i handen och bara glipa lite på spetsgardinen och njuta av soluppgången.

Jag har dock fått lära mig den hårda vägen att det enda som verkligen trivs här nere i sommarhettan, när det står i kruka, är olika sorters fetbladsväxter och stora olivträd. Jag brukar ge dem näring regelbundet, och under sommaren vattnar vi lite oftare än annars.

Här ser man trädgårdens förhållande till balkongen. Man kan knappt fatta att här var en överväxt trädgård som användes som hundgård då vi flyttade in. En otrolig förvandling.
Nu är glassdörrarna in till bottenplan på plats och i framtiden blir det ett separat boende här inne.

Det blev väldigt bra och har gett trädgården helt ny karaktär. Vi valde mörkbrun kulör på heöa skjutpartiet, på det sättet passar den in i miljön och känns inte för ”nygjord” ut som svart skulle göra.

I samband med att den stora öppningen in till bottenplan fick det stora glspartiet så renoverades den murade väggen varsamt. måste säga att våra hanverkare gjort ett fantastiskt arbete och fet blev verkligen vackert. Huet är från 1850 och de har varit varsamma och duktiga på att behålla uttrycket.
Dessa trämöbler och skålar har jag dragit under tak nu när det kommer regna mycket under vintern.

Jag klippte också ner detta blåregn och ställde alla växter ute med tillgång till regnvattnet som faller.

I min kryddrabatt och växwer det så det knakar och klängväxterna på muren har också tagit fart. Nu är det nästan helt insynsfritt från gatan på grund av växtkraften i vår passionsblomma.

Vår plan är att ha en stenläggning på betomgplattan här och därefter bygga en pergola med äldre takpannor på.

Kansk ebör man lägga någon mer stengång som leder in i bottenplaner också.

Poolen är stängd för vintern och vi kickar igång den i mars igen nästa år. Vi har en kille som hjälper oss med detta.

Poolen är 2 x 4,5 meter stor och har ett djup på 1,45 meter. Runtom har vi lagt medelhavssingel, och stenkanten består av Luzerne-plattor, en typ av natursten främst från Piemonte-regionen i Italien. Samma sten som kommer användas på trappan och på betongplattan senare.

Kaklet i poolen är 10×10 cm i en mörkt gråblå ton. Vi tycker det ger en lyxig känsla, och den mörkare kulören känns mer sofistikerad än en klassisk turkos. Rengöringen sköts med ett saltvattensystem med elektrolys, där salt omvandlas till klor. Det ger en jämn och effektiv rengöring utan att vi behöver tillsätta klor manuellt.

Det fina lejonet köpte jag på höstens vintagemarknad i Pezenas.

Vi är riktigt nöjda med resultatet och nu kliar det verkligen i fingrarna för jag vill sätta igång med projekt bottenplan med en gång. Men det har vi inte ekonomisk bäring för än så det lär dröja några år. Planen är att det ska vara ett separat boende för barn och barnbarn, även för våra föräldrar och vänner. Den här ytan kommer vara störra än boendeplanet vi nu lever på och jag tänker mig också att det ska inredas på ett sätt som jag kan använda som studio för mitt arbete också. En sak i taget.
Man får inte glömma att denna plan slog in långt tidigare i vårt liv än vad vi räknat med så jag är ödmjukt tacksam över denna franska drö,

Så här finner jag inspiration till mina kollektioner

Inspiration till design?
Det finns många sätt att hitta inspiration när jag skapar kläder till våra kollektioner. Ofta utgår jag från ett plagg jag själv äger och använder mycket, något som väcker en tanke om att skapa en ny variant. Självklart gör jag aldrig en kopia, utan använder bara känslan och idéerna som grund. Sedan förändrar jag detaljer. Jag placerar knappningen på ett annat sätt, ger plagget en ny form i ärmen eller gör det längre eller kortare. Jag väljer ett annat material, en ny färg eller ett nytt mönster och så växer något eget fram.

För många år sedan köpte jag en klänning i en liten butik vid torget i Varberg. Butiken försvann för säkert 18 år sedan och jag minns inte ens vilket märke det var. Det enda jag vet är att jag älskade den klänningen och använde den i många år. Den sortens plagg, som man bara bär och bär, är ofta de som ger den allra bästa inspirationen.

Här står jag i originalklänningen, i växthuset vid vårt förra hus.

Jag använde den verkligen hur mycket som helst i flera år. Men en dag brann en väns hus ned, och allt försvann – utom familjen, som lyckligtvis hann ta sig ut. Vi var några vänner som gick igenom våra garderober för att se om det fanns något som kunde komma till användning. Så den här klänningen bor inte längre hos mig.

Några år senare sprang jag av en slump på kvinnan som en gång sålde klänningen till mig, och vi började prata om just den. Om hur jag drömde om att skapa en liknande modell, fast i mitt eget material, lin.

”Men!” utbrast hon.
”Jag har en likadan hemma i min garderob. Vill du låna den som inspiration?”

Jag tror verkligen på ödet, på att saker hittar sin väg till en när man behöver dem. Och detta var verkligen ett sådant ögonblick.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Sagt och gjort. Det var så vår klänning Emily kom till. Vi gjorde förstås några ändringar, justerade knäppningen, arbetade om halsringningen,  men i grunden bär den fortfarande samma känsla som den där älskade originalklänningen.

Först lanserade vi den i en naturfärgad variant, och den sålde slut på ett ögonblick. Sedan dess har många färger och mönster fått följa med, och Emily har blivit ett återkommande inslag i våra kollektioner år efter år.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Just den här naturfärgade älskades av så många så den lanserades på nytt denna sommar, 2025.

Så fin!! Har du en Emily där hemma i garderoben?

Många älskade den i grönt.

Kristin Krickelin – Sida 125 – Krickelins

Vilken färgställning har varit er favorit?

Modellen blev så populär att vi började sy upp en längre variant som fick namnet Tove. Här ser du den i en rutig julversion, en av många tolkningar som kommit till sedan dess.

Här är den i höstens härliga kulörer, vecker för säsongen. En klänning som blivit otroligt älskad av många.

(reklam) Nu lanserar vi även Emily i vår vinterkollektion för 2025 – den här gången i ett mönster vi har döpt till Glödrand.

Det är ett vävt mönster i 100% europeisk lin, och jag tycker själv att det är helt fantastiskt. Jag är väldigt stolt över resultatet. Hantverket och det noggranna arbetet bakom varje detalj är imponerande, och detta är verkligen en klänning att bära i många år framöver, precis som originalet som inspirerade mig.

Klänningen är otroligt fin, om jag får säga det själv, och den kommer alltid att finnas i vårt sortiment. Tillsammans med Emily lanserar vi även två blusar i samma mönster.

Det är vår klassiker Johanna, som funnits i sortimentet nästan lika länge som klänningen. Omåttligt populär bland er kunder och en modell som alltid kommer att finnas i olika färgställningar.

Och så har vi vår nyhet Charlotta. Siluetten på ärm och rygg är verkligen något speciellt. Här inspirerades jag av en kund som en sommar kom in i butiken. Hon bar en stor vit linneblus som föll otroligt fint över axlarna. Samtidigt hittade jag en blus i byn Pézenas som inspirerade mig mycket med sin v-ringning. En kombination av dessa två intryck blev sedan blusen Charlotta.

I år lanseras den i vitt med ett litet broderat rött hjärta i nacken (obs – snart slutsåld!), i den röda färgen som släpps idag, och senare i december även i svart lin.

Redan nu kan ni ta del av vår vinterkollektion här, och vid 15.00 släpps dessa tre nyheter i mönstret Glödrand. Håll till godo!

Ni var många som efterfrågade mer om arbetet bakom kollektionerna, och jag kommer samla ihop fler inlägg om detta och berätta mer för er. Jag tycker verkligen om era önskeinlägg, de ger mig idéer för uppslag och jag vet att det uppskattas. Tack!

Ha en riktigt fin andra advent!

Bland det vackraste jag sett

Jag har följt Callie Coles under många år och är både inspirerad och fascinerad över hennes livsstil. Drömmer mig bort och tänker på hur coolt det skulle vara att byta liv med henne eller skapa något liknaande på landsbygden i Halland. En liten häst i köket, sprudlande ungar och ett mer naturnära liv.

Callie Coles är en brittisk livsstilsprofil, gigant på Instagram under namnet @calliecoles, Hon bor med sin familj på landsbygden i Devon/Cornwall och delar med sig av ett genuint och naturnära liv präglat av hästar, lantbruk, traditioner och vardagsrealism. Hennes stil är klassisk och cool, inspirerad av brittiskt countryside-mode.

I sociala medier uppskattas hon för sin äkthet, hon är sårbar och autentisk,  visar både det vackra och det vardagligt röriga, och många följer såklart henne för hennes jordnära ton, värme och förmåga att skildra ett liv nära naturen med familljen och alla djur runt dem.

När House & Garden Magazine var där med kameran så porträtterade de Callies familj på det vackraste vis. Är helt tagen!

Från artikeln:
”Jag antar att det här i princip är förverkligandet av alla mina barndomsdrömmar”, säger Callie Coles (@calliecoles) om det romantiska hemmet i Devon som hon delar med sin man Toby, deras tre barn och en hel samling djur. ”Jag drömde alltid om att få ha en ponny hemma, men jag trodde aldrig att vi faktiskt skulle lyckas få stall, hagar och plats nog att göra allt det jag fantiserade om.”

Denna värld av ”ljuvligt kaos”, där ponnyer är lika välkomna i köket som höns och hundar, har gett Callie en stor skara följare på Instagram som gärna följer familjens senaste upptåg. Lika nyfikna gjorde vi själva ett besök i Callies hem, precis efter att det pyntats inför jul. Vi anlände just när en tallrik med nygräddade mince pies, som stod på köksbordet för att svalna, blev uppätna av deras äldste son Jesses busiga tax, Bridget. Men det är en del av charmen – och det som betyder mest för familjen Coles denna tid på året är julens verkliga innebörd. ”Det handlar om att ta hand om dem som behöver tas om hand”, säger Callie.

Fotograf: Mark Anthony Fox

Mina morgonövningar för att sätta igång lymfsystemet

Såg ni det tidigare inlägget om morgonrörelser & då AI hjälpte mig med passande foton?
Så roligt. Det blev ju sådär…
Nu har jag tagit riktiga foton så håll tillgodo.

Jag börjar mina dagar med att vakna någon gång mellan 05.30 och 06.00. Jag vaknar av mig själv, klarvaken, och hur mycket jag än önskar går det inte att somna om.
Jag kliver i mjuka kläder och häller upp ett glas vatten med pressad citron, som jag dricker direkt.
Sedan gör jag ett likadant glas, rör ner en matsked chiafrön och låter det stå på diskbänken en stund.
Därefter brygger jag en stor kanna kaffe och medan det rinner ner gör jag mina mjuka rörelser för att väcka kroppen.

Lymfrörelser är viktiga eftersom de hjälper lymfsystemet att göra sitt jobb. Lymfsystemet är kroppens eget renings- och försvarssystem. Det består av lymfkärl, lymfknutor och en klar vätska som transporterar bort slaggprodukter, överskottsvätska och bakterier. Här filtreras och aktiveras immunceller som skyddar oss mot infektioner.
Till skillnad från blodet, som pumpas runt av hjärtat, saknar lymfsystemet en egen pump och är beroende av våra rörelser och andning. När man gör mjuka, pulserande rörelser, som djupandning, stretch, promenader eller lätt skakning, då ökar flödet i lymfan. Det kan minska svullnad och vätskeansamling, stärka immunförsvaret, ge mer energi, lindra värk och bidra till bättre hormonbalans. Kort sagt: lymfrörelser skapar flöde i kroppen och hjälper oss att må lättare och bättre.

Mina dagliga lymfrörelser – 30 repetitioner av varje:

1.Svingande armar sidledes (som en golfsving)
Stå med fötterna höftbrett isär och låt överkroppen vara mjuk. Svinga armarna i sidled, från ena sidan av kroppen till den andra, som om du gör en mjuk golfsving. Låt rörelsen komma från midjan och låt armarna följa med av sig själva. Passa på att slå dig själv löst i armhålan.

2.“Dead arms” runt överkroppen
Låt armarna hänga helt avslappnade. Rotera överkroppen långsamt från sida till sida så att armarna slänger med som lösa rep. Fokus ligger på att mjuka upp bröstkorg, rygg och axlar utan att hålla emot. Som en stor långsam skakning av överkroppen.

3.En qigong-inspirerad benövning
För vikten mjukt från det ena benet till det andra i långsamma, kontrollerade rörelser. Böj knäna lätt och låt energin sjunka ner i benen. Tänk dig att du “andas” genom benen och skapar cirkulation från fötterna upp till höfterna.

4.Överkroppstotation
Sätt händerna på respektive axlar, böj dina knän lite och böj sedan överkroppen framåt. Rotera därefter din bröstkorg till höger och vänster i följsam rörelse – skönt för ryggrad.

5. Benlyft som marchering
Lyft ett knä i taget i en lugn, marscherande rörelse. Håll bålen stabil och låt händerna slå ihop på varje knä du drar upp.  Fokusera på rytm och flöde snarare än kraft.

6. Kasta armarna fram och tillbaka (som en simrörelse)
För armarna växelvis fram och bak i en rytmisk rörelse, ungefär som om du simmar stående. Eller inte direkt simmar men fram och tillbaka i alla fall. Håll axlarna avslappnade och låt bröstkorgen vara så öppen du bara kan.

7. Vågrörelse för ben, höft, rygg och nacke
Starta i knäna med överkroppen böjd över knän som är i mjuk squat och låt rörelsen vandra långsamt upp genom höfterna, vidare genom ryggraden och hela vägen ut genom nacken till då står på tå med armarna upp över huvudet. Som en våg genom kroppen. Ja, det ska ungefär kännas som en mjuk våg som rullar genom kroppen och lösgör spänningar. Riktigt skönt och ger lite puls.

Klart! Nu dricker jag upp glaset med chiafrön och häller kaffet på en termos. Bär med mig dagens första kopp till soffan, tänder ljus och börjar jobba med datorn i knät.

 

När AI hjälper mig med bilder till bloggen

Några av er bad om att skulle berätta om de rörelser jag gör för att väcka kroppen varje morgon. Jag hade inga foton på detta så jag bad AI om hjälp för att illustrera min morgonrutin med lymfrörelser. Första bilden jag fick var den här på en kvinna i skogen med svingande armar.

Hur promptar man AI-foton egentligen? Faktiskt första gången jag ger mig i kast med det.

Första uppmaningen:
Lymfrörelse – swinging arms

Andra uppmaningen:
Använd Krickelin som människa

Oj, det blev grenar som en människa…

Tredje uppmaningen:
Bloggaren krickelin, hon ser ut så här (bifogade ett av mina foton)

Men oj, Så likt! Här står jag i mitt franska hem i klänning och svingar med armarna.

Fjärde uppmaningen:
Ta på bruna träningskläder, fast behåll bakgrund och Krickelin.

Rätt likt! Men med högklackat på och benen ser inte ut som mina.

Femte uppmaningen:
Svingande armar, mer tränade ben och andra skor.

Men åh – riktigt fit! Snyggt med mindre bröst.

Sjätte uppmaningen:
Samma foto med en gigong rörelse

Här är det roligt för jag lägger märke till att AI har lagt till en illustration på väggen och även eluttag. Grå skor och en klocka.

Sjunde uppmaningen:
Lymfrörelse vågen

Här någonstans tröttnade jag på att ge AI  instruktioner och tänkte att det är bäst jag gör riktiga bilder.

Men ändå kul ju!
Om jag inte berättat för er att detta var AI, hade ni sett det då? Detta var ju bara ett fåtal enkla uppmaningar och ett referensfoto men ändå blev det så bra.
Jag vet inte om jag blir fascinerad eller förfärad…. kanske både och.

Hur känner ni?