Hjärtefrågor, Vardag

Om tonåren och vad det gav mig

Mina två minsta barn är i tonåren eller på väg in i dem och huset fylls av ungdomar  – alla gulliga tjejer och killar gör mig så otroligt glad och jag har börjat handla storpack för att det alltid ska finnas en möjlighet att hänga kvar och käka. De är så kloka och fina!
Min man och jag bestämde oss tidigt för att aldrig lämna hemmet utan vuxen om helgerna och låta barnen vara ensamma. Vår stora kille drog iväg i tidiga tonår och det är en stor sorg att vi inte fick ha honom och hans vänner hemma mer – för att fånga in, påverka, dela middagar och samtal över matbordet tillsammans.

Jag är nästan besatt av att den tonårstid vi nu går igenom ska bli den bästa möjliga. Att alla ska må bra, få stöd och klara sig fint.

Hur var er tonårstid?
Min egen tonårstid var en mardröm och mynnade ut i ett umgänge som nästan kostade mig livet. Jag tänker att vi är olika personlighetstyper som söker efter en identitet där i tonåren, hjärnan är ju inte färdigutvecklad förrän man är 25 år och den här tiden är fylld av ångest, hormoner och förvirring. Lätt att gå vilse och ta fel beslut. Putta in en personlighet med stor impulsivitet, sökande efter kickar, ingen fritidsaktivitet mer än att hänga på ungdomsgården, litet konsekvenstänk och skoltrötthet på det så får du en deprimerande kombination. Jag var nog dessutom väldigt manipulerande och beräknande, för mina föräldrar verkade inte alls förstå att jag var på väg åt helt fel håll – de litade på mig till 100% och åkte på semestrar och drog till sommarstugan om helgerna och lämnade mig själv i villan på Hedvigsborg. Det gick inte så bra.
Jag började dricka och röka som trettonåring och vi blandade glass med folköl för vi hade hört att man blev fullare då. Stal både sprit och cigaretter hemma. Allt gick ut på att ta sig till  helgens festande och jag pendlade mellan de trygga kompisarna i klassen och de äldre vännerna ute på stan.

Som femtonåring övertalade jag mina föräldrar att jag skulle få åka med en gymnasieskola på skidsemester till Alperna. Jag gick fortfarande i högstadiet men hade äldre vänner. Här söp jag bort både skidutrustning, min oskuld och integritet. Levde på tequila, öl och chokladpudding i en vecka vilket fick mig att plötsligt bryta ut i våldsamt näsblod  över handfatet på hotelltoan en eftermiddag. Ståendes framför spegeln med glåmig blick, blonderat hår, tjock mascara och med en näsa droppande av smetig röd sörja – undrade vad fan jag gjorde där. Ensammast i världen. Alla hatar nog mig. Mest jag själv. Grät hela bussresan hem från iItalien.
Så destruktivt och bedrövligt. Jag flyttade hemifrån när jag var 16 år och hoppade av skolan efter nian – jag kom in på samhällsprogrammet på Bäckäng i Borås  men gick bara dit sporadiskt under ettan i gymnasiet. Livsstilen jag hade då gjorde det mer eller mindre omöjligt att klara skolgången.
Tänker jag tillbaka på dessa år så mår jag bara illa – när andra utbildade sig, tog studenten, gick på balen och åkte iväg för att upptäcka världen var jag på en helt annan plats och det var inte förrän vid 21 år jag befann mig i mjuka rum igen. Då var jag en ensamstående mamma med noll självkänsla.
Här började ett långt och beslutsamt arbete med att hitta min sociala kompass bland människor igen, bli skuldfri och försöka vandra på en väg till självkärlek och acceptans.

Mina tidigare upplevelser ger mig både stor sorg och insikt om att vi alla är sprungna ur olika erfarenheter – att det kan gå bra ändå. Jag är inte offer för min bakgrund eller mina tidigare erfarenheter. Jag bär med mig dem både i mitt föräldraskap, mitt företagande och i mina relationer. Jag gick sannerligen i en helt annan skola än många andra.
Jag tänker ofta att det värsta redan har hänt och vågar kanske lite mer. Jag letar alltid efter det vackra – både i människor, platser och miljöer. Jag tar inget för givet och jag är ständigt beredd på att allt bara kan gå åt helvete. Bäst att passa på. Passa upp. Leva livet levande.

 

Kanske ledde det till något bra till slut ändå...
recept, Trädgården, Vardag

Recept med fänkål – busgott

Jag älskar fänkål och odlade med glädje denna grönsak förra året. Just nu känns den superaktuell för jag var med i Hälsorevolutionens podd som publicerades igår och då delar Maria Borelius med sig en mängd kunskap om fänkål och bjuder också på ett riktigt bra recept. Lyssna på den vetja – vi pratar om livskraft, trädgård, hav, mörker och mycket annat. Lyssna på podden här.

Ja, visst blir det fänkål i år igen. Denna grönsak är fantastisk.

Hyvla fänkål med mandolin och gör en fantastisk sallad som passar till allt – denna sallad med blodapelsin, fänkål och dill äter jag tillsammans med fisk ikväll.

Jag har två recept med fänkål i min bok faktiskt och en sallad valdes ut av Elle mat & vin denna månad.

Ja, man kan faktiskt läsa en hel artikel om mig i magasinet. Nedan delar jag ett utdrag ur boken och också receptet du finner i Elle Mat & Vin denna månad.

Utdrag ur min bok Livskraft från trädgård och hav.

Trädgårdens sallad – För 2–4 personer, beroende på om du har den som stort eller litet tillbehör

Jag hade inte vett att uppskatta fänkål förrän en mandolin letade sig in i mitt kök och då var jag nästan fyrtio år fyllda. Helt plötsligt fann jag då en mängd olika saker att kombinera denna ”vuxna” smak av anis med. Jag har gärna fänkålen till fisk eller skaldjur, men mest av allt gillar jag att hyvla ner den i en sallad. Denna vackra grönsak växer och frodas numera i min trädgård och ingen är gladare än jag över att den både är snygg, god och bra för kroppen. Både kål och frö ger viktiga näringsämnen såsom C-vitamin, kalcium, magnesium, kalium och mangan. Dessutom sägs fänkål vara bra för matsmältningen, så har du inte testat te med fänkålsfrön än så är det hög tid nu – det är så gott och bra för dig.

I alla fall, den här salladen är busgod och pricken över i:et är att den blir extra festlig på sommaren eftersom man då kan dekorera den med färgglad krasse, vilket dessutom ger lite pepprigt sting på tungan. Gott!

Trädgårdssallad med fänkål:

1 1/2 dl solroskärnor
1 fänkål
1 medelstor gurka
Ett knippe dill
3 msk kapris
2 citroner
Olivolja
Salt och svartpeppar

Gör så här:
1. Rosta solroskärnor i torr panna och salta lätt med flingsalt.
2. Hyvla fänkål fint med mandolin och lägg den i en skål med iskallt vatten, gärna med ett par isbitar i.
3. Skär eller hyvla gurkan och grovhacka dillen.
4. Häll av vattnet från fänkålen och blanda ner gurka, dill, solrosfrön och kapris.
5. Tvätta citronerna noggrant och riv citronzest från en citron över salladen. Pressa därefter juicen från båda citronerna över alltihop.
6. Smaka av med en god olivolja, salt och peppar.
7. Avsluta med att dekorera med de blommor som säsongen erbjuder.

Vardag

Ny header

I samband med att jag skulle ge ut en bok så beställde jag också en ny header till min blogg. Det är illustratören Kajsa Eldsten som ligger bakom denna skapelse och hon fick ovan foto och dahlior som inspiration. Jag tyckte hon gjorde ett fantastiskt jobb. Eller hur?

Nyss hemkommen från författarprat och signering i Halmstad och tänker krypa ner bredvid lillebror och somna som en stock. har haft väldigt mycket press kring boken det senaste och ska logga in i en livesändning redan 8.30 imorgon. Detta är jätetskoj såklart men det tar massa energi att träffa så mycket människor och vara social varje dag. Måste måna om vilan och de långa ensamma promenaderna. Imorgon har min vän och jag faktiskt bokat in dykning på Getterön och jag är superpepp på detta – vill hitta sockertång och knöltång. Snabb uppdatering här idag – har en hel lista om vad jag vill blogga om och ska skapa tiden för detta. Vill bland annat prata om hur lurad jag känner mig när det kommer till hårprodukter – är helt clueless här och köper bara på mig massa frisören rekommenderar. Men borde jag inte läsa på lite om ingredienserna? – tycker nämligen informationen jag får känns motsägelsefull….Dessutom blir jag typ ruinerad av alla konstiga investeringar jag gör för mitt stackars hår som endast verkar bli sämre av alla ”superkurer”.
Kram till er.

Vardag

Snabba rader om dagen

Det simmar fem svanar in i viken när jag passerar. Det är en vacker syn och jag stannar och drar efter andan, vilar blicken på det mörkblå havet som ligger glittrande framför den ståtliga fyren på andra sidan vattnet. Igår var vårdagsjämning och jag känner i  hela bröstet att det är dags att släppa in ljuset.  Solen står högt på himlen och jag går den längre rundan. Rabblar presentationen jag ska föreläsa med samma kväll i huvudet. Sedan åker jag till jobbet och lämnar saker, hämtar andra, har avstämning och beslutar att vi ska kakla in kassadisken.
-Vem är bra på att kakla, säger jag och inser snabbt att det nog inte är något som passar mig. Jag åker och hämtar barn, lämnar barn, handlar och mailar. I en vända hämtar jag badskor och badrock hemma och drar ner till bryggan för ett kallt dopp.
– Det är fyra grader och riktigt skönt – men vinden, den biter som tusan, säger damen bredvid mig.
Min revisor ringer och säger att bokslutet är klart och jag ger mig själv en mental high five samtidigt som vi kommer överens om att jag ska åka förbi och signera.
Jag badar, yogar och lyfter hantlar, tar en varm dusch och steker korv till alla barn. Sedan åker jag och föreläser om att vara kommunikatör i sociala medier och om de verksamheter jag byggt upp vid sidan av mina digitala kanaler. Någon frågar hur jag hinner med – men jag berättar inte hur min garderob och tvättstuga ser ut och att jag ännu inte packat upp mina resväskor från Frankrike. En annan frågar vad jag är mest stolt över och jag svarar att det nog faktiskt är den inre resan och inget som har med prestation att göra. Att jag kunde gå från allt mörker och finna ljuset. Känns kanske cheezy men jag säger det ändå. Jag tänker på modet att våga gå in genom öppna dörrar även om man är livrädd. Jag får applåder och det känns fint att få vara där och lämna ett avtryck.
När jag kommer hem steker jag hamburgare till fem tonåringar och känner mig väldigt nöjd över att jag köpt hem kött till barnen – blir så himla poppis när jag langar fram köpebröd, dressingtuber och ketchup. Ska handla detta varje dag nu om jag får dessa härliga leenden.
Kissar med hunden och pratar i telefon. En från min tonårstid har blivit knivmördad. Han är inte den första. De dör eller sitter inne – de jag lämnade bakom. Sorg. Jag känner sorg och medlidande. Jag funderar igen över vad jag är mest stolt över. Jag är så stolt över att jag tog mig därifrån, valde livet och ljuset. Det är det bästa jag gjort.

Trädgården, Vardag

Nu börjar säsongen – Kom igen, nu sår vi!

Reklam för blomstrande Florea

Här står jag och drömmer om årets blommande trädgård och om vad jag ska skapa denna säsong. Det ligger sannerligen vår i luften och jag drar långa djupa andetag då jag strosar runt  i min trädgård nu i morgondimman och känner den mjuka vårluften mot min kind. Varken mössa eller vantar och jag kan till och med knäppa upp min tjocka fleecejacka när jag jobbar i trädgården. Boris är också pepp!
Han har redan varit och grävt i min bokashikompost och fått rejält med skäll – det är därför han sitter så snällt här vid min sida och försöker göra mig till lags. Hahaha…

I år planterar jag min trädgård tillsammans med FLOREA. Det är väl ingen av er som missat detta nya företag som riktat in sig på att ta fram och sälja blomsterfröer  – Florea, med bästa Erik Hoestra bakom rodret,  har en tydlig vision – att hjälpa människor att börja odla och själva få uppleva det fantastiska med att se sina egna blommor, örter och grönsaker växa. Florea vill vara en inspirationskälla för alla som odlar och för de som ännu inte börjat. De vill stötta kunderna i hela resan – från frö till skörd och de vill framförallt slå hål på alla myter om att odling är något som kräver massvis med tid, plats och kunskap – det är enkelt och det finns något som passar alla!

Jag är full av beundran och väldigt imponerad över arbetet detta nya varumärke lagt ner på att både ta fram högkvalitativa fröer, skapa en vacker grafisk profil och arbeta fram en helt otrolig site full  av kunskap och inspiration.

Jag är ju inte helt opartisk såklart, Några av mina bästa vänner och kollegor är med i teamet och har skapat både bilder, inspiration och redaktionella texter. Hanna Wendelbos erfarenheter och kunskap blandat med Johanna på Snickarglädjens energi och skaparlust – sedan toppar vi med Anna Kubels otroliga öga för allt som är vackert. Vilken fantastisk kombination! Nästan så man vill tjata in sig och få en plats där i teamet…

Men nåja. Jag har ju lite annat på mitt bord just nu i och för sig och jag får äran att skapa finheter i min egen trädgård med FLOREA’s fröer. Så kul!

Målbild! Fast mycket mer grönsaker i år. Massor!
Blandat med blommor förstås.

Men kom igen nu då Boris! Sluta gräv i mina rabatter….
Ni kör vi! Här ska odlas!

Ok, en puss först!

Jag börjar med att bredså kronärtskockorna. Är kanske lite sen på detta eftersom de tar god tid på sig att utveckla frodiga plantor.
Ska också kallså zinnia och rosenskära.

Det är första gången jag sår kronärtskocka själv – tidigare har jag köpt färdiga plantor. Nu gjorde jag enligt enkla och tydliga instruktioner på FLOREA’s hemsida där jag också kunde läsa mer om kronärtskockan., denna både vackra och goda grönsak.
Sedan kallsådde jag zinnia och rosenskära. Då använder jag godislådor som jag borrat hål i – både i lock och botten. Sedan lägger jag ett lager planteringsjord i botten och trycker till. Därefter strör jag jämnt ut mina frön över jorden innan jag lägger ett lager såjord ovanpå. Sedan toppar jag med lite vatten och vermekulit.
När jag satt på locket på lådan så ställer jag den utanför växthuset på en plats där den inte får direkt solljus så växer det upp små goa plantor som jag sedan kan omskola.

Lätt som en plätt. Nästa vecka är det dags för luktärtor att sås och Hanna och jag visar hur man gör i vår livesändning.

På FLOREA’s hemsida kan ni ta dela av en mängd tips, kunskap och inspiration till en lustfylld och blomstrande säsong i trädgården. Här ovan ser ni vilka sorter jag själv valt ut att så denna säsong och som jag varmt rekommenderar.
Just nu har Florea dessutom tomatkampanj med 20% på alla tomatfrön – klickade precis hem fyra påsar för jag blev så sugen. Växthuset lär fyllas med tomatplantor i år för jag brukar dessutom få av min gulliga granne.

Lycka till med odlandet 2022!