
Det är inte så ofta barnen är med här på bloggen nu för tiden.
Vet inte heller när jag senast knäppte ett foto i deras rum. Det är väl en blandning av att jag inte brukar ha kameran framme då de är med mig och för att det känns bra i magen att de inte är med så mycket på sociala medier.
Fast det händer såklart att de figurerar här – de är ju den största delen av mitt liv.
De hjälper mig ibland när jag gör jobb och behöver använda dem som modeller & då får de betalt.
Jag frågar alltid innan jag lägger upp i storys på Instagram – ofta får jag känslan av att de känner sig stolta och glada att vara med. Då vi jobbar med Ett Mjukare Varberg och haft olika marknader har de tyckt det varit jättekul att medverka.
Såklart viktigt att lyssna in hur de känner och tänka på hur man exponerar.
Barn idag delar inte lika mycket som vår generation – de har konton för att kommunicera med varandra via chatten och för att kika på andra större profiler mest.
Mellanbror har dock ett konto där han visar de halsband han gör och så har han riktigt schysst redigerade skejtbilder som han tar på sig själv in action. Försöker uppmuntra honom till att skapa ett varumärke han kan vårda och ha en extra inkomst i nu under tonåren. Det finns ju många olika sätt att jobba extra på.
Jag själv har jobbat så länge jag kan minnas med olika projekt. Det är dock ett helt annat inlägg.
Min äldsta har sagt klart och tydligt att han inte vill vara med här. En dam kom fram på stan till honom då han var mindre och frågade om han var Krickelins son – han tyckte det var lite obehgligt minns jag.

Vår Igor har varit hemma en del denna vecka och han hjälpte mig ordentligt mycket igår. Vi passade på att knäppa några foton i hans rum. Han drömmer om att vi kan dra ut heltäckningmattan så han kan ha en ”gamingstol” vid sitt skrivbord. Jag drömmer också om att dra ut mattan men hoppar gärna stolen….

Tycker en sådan här från loppis funkar alldeles utmärkt. Allt i rummet är second hand utom sängen och mattan. Puffen köpte jag för trettio kronor och frågade svärmor snällt om hon kunde klä om i ett tyg jag också fann på loppis.
Så bra grej! Fin blev den också.

Min man hävdar att det blir för jobbigt att dra upp mattan så originalgolvet med vackra plankor kommer fram. Då måste man montera ner sängen och jada jada jada… Han blir trött på mina idéer ibland.
Men jag ser verkligen detta som ett görbart projekt under mellandagarna.
Är ni med mig på det?



























