Vardag

Skjortor, skolavslutningar och skam

Det är fredag och min minsta går på sommarlov. Jag packar väskor, förbereder matlådor, vattnar trädgård och går igenom listor. Bockar av och når närmre. Hälsa på pappa står det på en punkt. Jag undrar hur det blir när jag är där och mina barn lägger in mig som en punkt i sin to do. Det är en skör tid det där när man precis kommit ur fasen med att rodda barn dygnet runt till att gå direkt på att stötta sjuka föräldrar. Jag ömmar för alla i denna situation – ur bådas perspektiv. Det borde finnas en mellanperiod att vila lite på tänker jag egoistiskt. Hämta hem lite så det finns energi att rodda runt och finnas där för alla andra. Men så är det inte alltid och runt om mig får fler och fler cancerbesked och jag känner att jag måste hinna leva och göra allt jag vill innan jag själv blir sjuk. Men jag har min to do. Alla måsten och ansvar som människa. Ett litet liv som ska levas.

Scrollar på min telefon och blir illamående. Vill stå på gatan och skrika rakt ut att ”Vi behöver fler arga kvinnor!”
Världen är ur led och jag har inte förtroende för en enda politiker. Vi sjunker.

Solkatter smeker golvplankorna och jag lukar trädgården iklädd bikini. Bränner axlarna och dricker hejdlöst med vatten. På gymmet är det rodd och burpees och pulsen är så hög så jag tror hjärtat ska hoppa ur bröstet. Jag badar sedan. I havet. Sitter därefter naken och andas djupt på en varm klippa. Doften av rutten tång blandas med vresrosen underbara.

Jag köper en dyr skjorta till skolavslutningen. Ingen blir glad. ”Du kan väl ha den ändå”, säger jag tyst.
”För min skull”, viskar jag så lågt att ingen hör. Och sedan tänker jag på de stackars barnen som inte ens får mat i magen därnere. Jag borde ge tillbaka skjortan och skänka pengarna till en organisation. Skammen svider i bröstet – vi har det så bra samtidigt som andra lider. Nyplockade jordgubbar på tårtan och sedan hamburgare på grillen efter avslutningen. Dumma ungar. Dumma vuxna. Folkmord pågår och vi lever på i vår sommaridyll bland den blomstertid nu kommer och ekorrhjul.
Jag måste sluta skriva nu för min lista kallar.
Vad står det nu igen då …. – köpa fästingtablett, fixa vattenspridare, slå in present, handla till kalaset, ordna blomma att hänga runt nacke vid utspring…

Trädgården

Viburnum opulus ’Roseum’, ~ men jag kallar den bara snöbollsbusken.

Det är något alldeles särskilt med trädgården i mitten av juni. Mycket har exploderat ut i blom men ändå har trädgården mängder av växter kvar som väntar på att slå ut. Näst på tur är honungsrosen, min röda ros Flammentanz, New Dawn runt köksentren och alla hortensior jag planterade i höstas.

Det är som om trädgården viskar ”missa nu inget” i mitt öra. Syrénerna har blommat över & längst bort vid häcken står snöbollsbusken som vajat stolt i vinden med sina vackra blomklasar de senaste veckorna  ~ även den har blommat över för i år. Men jag hann plocka in säkert fem buketter innan den tackade för sig.

Varje vår växer den till sig och är ett självklart inslag  i trädgårdens rum. Viburnum opulus ’Roseum’, ~ men jag kallar den bara snöbollsbusken.

Små limegröna bollar som vecklar ut sig, dag för dag. Och sedan – nästan över en natt – blommar den för fullt. Vita, overkligt perfekta bollar som ser ut att vara gjorda av papper. Otroligt vackra!

Snöbollsbusken är inte svår att ta hand om. Den kräver inget märkvärdigt. Lite sol, lite vatten, en plats att få breda ut sig på. Den växer som den vill, i sin egen takt och är ingen trendig blomma. Men den gör sig fint i en lummig trädgård och i buketter inomhus. En varm rekommendation.

Jag brukar få svarta löss på den då det är varmt men spolar bort dem med vattenslangen eller klipper av dessa grenar.

 

K. LAGERQVIST

Hur dricker du ditt te?

innehåller reklam för min verksamhet 

När jag startade mitt nya varumärke 2019 ville jag fylla det med allt jag själv uppskattade. Sådant som kändes meningsfullt på riktigt – relationer, generationer, olika kulturer, kunskap och historia. Jag tänkte också mycket på kommunikation. Hur vi pratar med varandra, men också hur vi lyssnar. Hur vi berättar våra historier – och hur vi bevarar dem.

Just då befann jag mig på Sri Lanka. Det var en omtumlande tid i mitt liv. Det hade precis blivit klart att min partner skulle köpa ut mig ur det bolag vi byggt upp tillsammans under sju års tid. Ett kapitel var slut – och även om det var sorgligt att släppa taget om något jag lagt så mycket av mig själv i, så kände jag också ett stort mått av frihet. Jag var helt fri att börja om. Att skapa något nytt, från grunden. På mina egna villkor.

Sri Lanka är fyllt av teplantage. Oändliga gröna kullar med historia som sträcker sig långt tillbaka till tiden då ön fortfarande hette Ceylon. Det kändes nästan självklart där och då – att mitt nya företag skulle få innehålla just te. Som en bro mellan då och nu, mellan kulturer, generationer och smaker.

Så idag jobbar jag med te i många former: grönt te, svart te, vitt te, örtte, rött te och även matcha. Varje blandning är omsorgsfullt utvald, både för smaken och för känslan. För det finns något alldeles särskilt med att slå sig ner med en kopp te. Det är inte bara en dryck – det är en paus. En inbjudan till lugn.

En testund är som en liten ceremoni mitt i vardagen. Ett tillfälle att landa, andas ut och hämta ny energi. För mig är det en stund av stillhet, men också av närvaro. Kanske är man ensam med regnet som trummar mot rutan och en bok i knät. Eller så delar man stunden med en vän, där samtalet får ta plats mellan klunkarna, med händerna runt den varma koppen och doften som smyger sig upp i näsan.

För mig var det självklart att teblandningar skulle vara en del av vårt sortiment – just för att te har förmågan att skapa de där lugna, mysiga stunderna som så många av oss längtar efter i vardagen. Med både fysisk butik och webbshop får vi inte bara sälja våra teer, utan också möta våra besökare på ett bra sätt. Vi får stanna upp en stund tillsammans, bjuda på en kopp och berätta om varje teblandnings ursprung, egenskaper och historia. Det känns meningsfullt och varmt – och det är en del av vår verksamhet som visat sig vara väldigt uppskattad.

Varje vinterhalvår bjuder vi alltid våra kunder på varmt te och under sommaren bjuder vi på kallbryggt.

Eftersom man inte använder varmt vatten då man gör kallbryggt te så extraheras inte lika mycket bitterämnen eller tanniner. Resultatet blir ett mjukare, rundare te.
Kallbryggning ger dessutom ett lägre koffeininnehåll jämfört med traditionellt bryggt te.

Naturligt sötare – Särskilt gröna och vita teer får en mer blommig eller fruktig ton. Perfekt en varm sommardag – man kan servera med is, citronskivor eller färska örter.

Om du vill göra kallbryggt te hemma:

1 liter kallt vatten

2–3 teskedar löste

En karaff eller glasburk med lock

Gör så här:

Lägg teet i vattnet.

Ställ i kylskåp över natten).

Sila bort tebladen och servera.
Prova med grönt te, svart te, rooibos eller örtte  – de fungerar alla utmärkt kallbryggda!

Här finner ni hela vårt sortiment av teblandningar. 

Vardag

Tre dagar till sommarlov – och redan i vilans famn

Ett stilla sommarregn faller över trädgården. Jag klipper av en bukett blommor med sekatören, låter dörrarna stå öppna mot gården och släpper in doften av våt jord och grönska. Axlarna sjunker. Deadlines är skickade, kollektionerna lanserade. Bara några dagar kvar till semester – men känslan av vila har redan smugit sig in i kroppen.

Jag bastar varje dag. Tystnad, fuktig värme, blicken ut genom fönstret mot äppelträden och det gröna växthuset. Långa promenader längs havet, vresrosor som blommar överdådigt vid strandpromenaden, en simtur i det svala, salta. Bokar in en tidig kväll  med en vän på stadens lilla vinbar. Och så ogräsplock, meditativt och lugnande, med Oskar Linnros i lurarna.

”20 rader hus mot samma grå
junisky skymmer stadens ljus
härifrån
man kan bara se fram till bron
bara fram till bron
bara andetag och ljudet från station
Men än finns hopp, än finns tid
större än vi är nu lär vi aldrig bli
vi kan dra, sno en bil, du är fri”

Han är nog ett geni. Den där Oskar. Jag känner mig fri. Det är en ovan känsla. Kanske är det mina östrogenplåster?
(Note to self – hämta nya på apoteket snarast. De är slut.)

Idag kommer ett magasin hit och intervjuar mig. Jag har lagt fram en ljusblå linneskjorta med bruna jeans och en blommig klänning på sängen. Funderar på vilket som känns mest “business”. Kanske frågar jag fotografen vad hen tycker.

Doften av blommande schersmin ligger tung i kvarteret under morgonens hundpromenad. Hemma skivar jag nyplockade jordgubbar till lillebrors frukost. Sommarlovet närmar sig med stormsteg – tre dagar kvar. De stora barnen har redan bilat ner till Frankrike, och nu har vi bestämt oss: vi kör också direkt, hoppar Alsace. Det blir enklare så med hunden, och egentligen vill vi ju bara komma ner till nya trädgården.

Jag kan knappt förstå att jag tog mig igenom den här försommaren. Alla jobbprojekt, en konfirmation, en student, födelsedagar, flytt, invigning – och samtidigt en man som tillbringat veckorna i Luxemburg och Wien, samt ett barn som flyttade mitt i allt. Det har varit… mycket.

Men nu – halleluja – har jag både plåster, en trädgård som inte är i kaos, och ett lugn inom mig. Jag ska ta vara på det.

Hoppas ni får en fin dag.

Okategoriserade

Världens godaste vardagsrätt – Sötpotatis, nötfärs, yoghurt och surkål

Här kommer ett riktigt kanontips på en supergod och näringsrik middag (eller lunch!). Jag har helt snöat in på den här rätten och skulle lätt kunna äta den varje dag – haha!

Så här gör du:

  1. Skala två sötpotatisar, skär dem i bitar och vänd runt i lite olivolja och salt. Kör dem sedan i ugnen eller airfryern tills de blir mjuka och får fin yta.

  2. Stek nötfärs i smör tillsammans med tomatpuré, riven vitlök, en nypa spiskummin, lite salt och eventuellt någon annan krydda du gillar. Tillsätt lite vatten så det blir en saftig, tacoinspirerad färs – men jag skippar tacokryddan helt för jag får ont i magen av den.

  3. Gröp ur en mogen avokado per person.

  4. Servera allt tillsammans med en stor klick turkisk yoghurt (gärna fet!), lite surkål och ringla över honung och chiliflakes.

Barnen är inte så förtjusta i surkål, så de får någon annan grönsak till – det går att variera i all oändlighet! Köper alltid Tistelvinds surkål – fermenterad och opastöriserad.

Det här är så himla gott – fräscht, mättande och fullproppat med bra grejer.

Testa direkt – och lycka till!