Mildred. Min farmor hette det. Hon hade mjuka händer och lika smala underarmar som jag. Vi brukade stå vid gärdsgården och vänta på farfar och min storasyster som hämtade morgontidningen. De tog lång tid på sig och matade hästarna med morötter eller sockerbitar längs vägen. Vi pratade om blommor, om flitiga Lisa och de gigantiska rodedendronbuskarna som stod i slänten. Det var fuschians sagolika droppar som hon älskade mest. tror jag. Sedan åt vi havregrynsgröt och jag som var så rädd för ormar fick farmors hand i min på väg till utedasset… 
Tre ägg blir en fin liten tjockpannkaka. Vi äter den med honung och kanel. 
I morgon går jag och köper en fuschia.
Il y a des fleurs partout pour qui veut bien voir – si vrai
Det finns blommor överallt för dem som vill se – sant
/matisse
Den där kvällen tog vi en hel serie foton med våra körsbärsblommor. och nu ligger alla blomblad vid våra fötter då vi springer till jobb och skola. 
Tack till Kinfolk och bästa Hannah för inspirationen.
She’s back. Miranda Rebecca. Skönt. för jag håller på att gå bananas över allt jag behöver styra upp. Allt från nya produkter som ska upp i butiken och fotas till momsdeklarationer som ska in och nya trycksaker som ska hämtas…. 
Så därför tycker vi båda att vi behöver en dag tillsammans och har bokat in en torgdag med bubbelbelöning efteråt på lördag. Vi kommer alltså stå och sälja våra produkter från For Good Luck på Varbergs torg. Om det inte blir regn förstås, då står vi över… 
Jag får kolla väderleksprognosen och återkomma i detta ärendet tror jag allt… 
Här hemma blev det måndag med besked och min minsta kämpar med astma medan jag bollar med hönor, tonåringar och Mine Craft- mästaren.
” The only way to do great work is to love what you do.
If you haven’t found it yet, keep looking. Don’t settle.
As whit all matters of the heart, you’ll know when you find it.”
/Steve Jobs
Kan man motstå gamla tallrikar med fjärilar på? Inte jag. 
Små lördagsfynd. 
Denna helgen har varit den bästa på länge. Bara massa familj, trädgård och kustliv. 
Idag cyklade jag själv ner till stranden och plockade ut vår bräda ur förrådet och även fast jag faktiskt var lite öm i armarna efter gårdagens tur gav jag mig ut idag igen. I sommar hoppas jag att jag har sådan balans att jag till och med kan yoga på brädan… Cykelfärden hem gick långsamt. Jag var tvungen att stanna var tionde meter och plocka blommor. Påminde om hur jag var som barn, kom alltid försent på grund av detta blomplockandet under vår och sommar… 
Rabarberpaj har gräddats och växthus har städats. bra så.
Morgonen ligger dränkt i nattens regn men världen känns inte renare för det. Vi pratar om ytligheter och fredagsplaner samtidigt som havrefras krasar i Igors mun. Och jag gråter tyst över vissa nyheter i tidningen, ändå så konstigt, hur det är. Man tror man är så trygg men cancern och terrorn sprider ut sig mer än nånsin i världen och fågelsång blandas med Jockes röst.
Smekmånaden är över. Äggen är fortfarande hemskt goda men dagarna när de får strosa fritt i mitt växthus är nu räknade… Bygga en ordentligt hönsgård och en rejäl såpaskrubbning i mitt fina lilla hus ska jag ägna mig åt imorgon.
Nattens regn.