Tisdag 14,25:
Jag vet att jag vurmar för att sänka axlarna och inte känna någon press eller stress för helgdagar – ”allt blir bra” går som ett mantra inom och så vidare.
Men tisdag klockan 12.45 känner jag plötsligt att ”va i helvete – nu känner jag ju press och stress ändå!!!”
Vad hände?
Jo, jag insåg att vi ska på tre middagar och hålla i två egna under tre dagar, fem totalt alltså och tidigt morgonen efter åka till fjällstugan. Att alla i familjen ska ha julklappar till alla andra i släkten innan fredag. Dessutom konstaterade jag att med min man och min egen arbetsbelastning, två sjuka barn och en kissnödig hund inte finns jättemycket tid för förberedelser. De där gåvorna till julklappsspelet, all mat och fix med hemmet känns som världens uppförsbacke…hahaha. What!?
”Jävligt fröjdefull jul piss off” känner jag bara just nu. Och jag vet ju att jag varken kommer servera köpta köttbullar eller strunta i dukning och blommor – jag vill ju att allt ska vara vackert och härligt. Att alla ska ha det bra.
Blir så arg. Varför blir det så här? Varför ska man trycka in allt på bara några dagar. Dum tradition – fattar min mamma som sa att hon inte pallar mer och lät mig och min syster fira Julafton på Gran Canaria i femton år.
Ge mig inga tips snälla ni. Jag är 43 år och vet mycket väl att jag antingen bara kan bita ihop och försöka göra det så mysigt jag bara kan. Jag kan också strunta i allt. Eller boka en resa till Gran Canaria. hahaha.
Låt mig få känna detta i några minuter – sedan rycker jag upp mig och gör det bästa av situationen. Lovar. Det blir jul oavsett.
Onsdag 05.14
Det känns inte så jobbigt längre. Jag får en säng av julångest varje år och den hör väl till antar jag. Min man och jag pratade och han bad mig sänka kraven på mig själv och inte lägga ribban så högt varje år. Vi hjälps ju åt och allt det där – kan jag inte bara försöka ha det mysigt nu när faktiskt alla andra ser fram emot julhelgen och absolut inte ställer några krav på mig. Att det är bara jag själv som gör det och så. Men det handlar ju egentligen inte om att jag fixat vackra juldukar till serveringen eller att jag letat upp spännande recept för både brysselkål och rödbetor – det är ju sådant jag tycker är jättekul!
Det är väl den stora projektledarrollen som känns lite tung att bära stundtals – vilka tider man gör vad och vart man ska vara och att allt är fixat och framförallt – att alla mår bra. Har kanske kontrollbehov? Och typ att det är självklart att det finns tejp och papper till att slå in paketen med – sådant tänker ju ingen annan på. Men i år har jag varit smart och gjort lista som vi delar i telefonen. Här står det som ska förberedas och alla julklappar till släkt och barnen. Så kan vi bocka av när det är gjort och man kan också sätta sin bokstav bakom den uppgiften man fixar. Man kan bryta ner det i små bitar och inse att det behöver inte ens bli stressigt om man tar lite i taget i farten.
Ja du. Alla gör så gott de kan. Man får vara tacksam över att man ens kan fira jul och inte sitter i någon gummibåt på havet och precis har flytt från sitt hem med ungarna. Att vi har råd med julklappar och julmat. Att vi har tak över huvudet och värme i elementen. Vi är bra bortskämda. Vara sur över tejp och papper ger mig plötsligt dålig smak i munnen.
TILLÄGG:
Jag inser att jag måste ge den ojämställda fördelningen av uppgifter på vår lista lite kontext efter en kommentar jag fick. Min man jobbar långa dagar och ser just nu till att ett projekt vi båda drömt om länge går i lås om kvällarna – jag är hemma mer under denna vecka så det blir fullt naturligt att jag gör fler grejer i hemmet. Är så tacksam över att han drar ett så stort lass med det andra så det känns verkligen inte rättvist att han ska få sig en känga här från mig. 🙂 Allt kommer bli bra såklart.
Julafton kommer alltid vara en kravfylld dag.. jag har insett det nu efter alla år. Vet att det beror på mig själv och jobbar på det hela tiden😉. Går sådär 🙃.. Men har liksom landat i det nu, att det är så.
Sedan kommer juldagarna efter, då man kan andas ut.. föredrar dem❤️🎄🌟
Jag förstår att man kan bli irriterad när människor inte har hela bilden men jag förstår även att folk inte har hela bilden. Som det såg ut innan tillägget så ser det ut som att en person drar ett väldigt tungt lass inför jul.
Visst, vissa kanske tar tillfället i akt att trycka till men jag tror att många kvinnor faktiskt bryr sig för att de har haft eller har det just så eller har anhöriga/vänner osv. där det inte är jämställt.
Jag lever själv inte i en jämställd relation på alla plan och har många gånger dragit det tyngsta lasset när det gäller hem och relationer. Jag har heller aldrig sett någon ha en jämställd relation. Existerar de ens börjar jag undra?
Det har du rätt i – jag har heller aldrig sett en helt jämställd relation. Jag tror det viktigaste är kommunikation en i mellan – att man jobbar åt ett gemensamt mål och där bådas önskan är en jämställd relation – sedan gör man så gott man kan.
Det finns brister hos alla, det är väl det som gör oss till spännande människor, att det alltid finns en möjlighet till utveckling och nya perspektiv. Stor kram och God Jul till dig.
När jag först läste det här inlägget kände jag direkt att här får man tassa lugnt och fint. Det var något som slog an den känslan och nu när jag läser kommentarerna så inser jag att jag inte var ensam om det ❤️
Du har så mycket på gång på alla fronter Kristin att det vore omänskligt att inte känna både stress och press. Och du måste få släppa ut det likväl som allt klokt du skriver ibland.
Hoppas du fått ihop det du ska och annars blir det ju jul ändå! Skickar en stor julkram 🌟❤️🎄
Vad vill du egentligen få sagt med din kommentar? För som du har skrivit går det både att se det som ett tjuvnyp och en önskan om omtanke. «Tassa lugnt och fint» borde alla göra jämt när de kliver in i någons privata, men kvinnor ska i stort sett alltid läxa upp och veta bäst istället för att låta vara.
Det här sortens kommentarer ser man ofta tycker jag – tjyvnyp och omtanke i samma avtryck. Tror Annika vill väl dock men kan inte låta bli att vara lite dömande ändå… 🙂
Nej jag är inte dömande. Var läser du in det? Kanske är det du som dömer? Jag menar precis det jag skriver. Att tonen i inlägget kändes lite märklig. Och kanske är det typiskt kvinnor att det ska tolkas så mycket om man svarar på det. Vad menar hon (jag) egentligen?? Att Kristin får kommentarer som jag förstår gör mig inte till någon som tjuvnyper. Jag skriver ju att jag fattar att det är stress, och att Kristin få spy ur sig det någon gång. Jag avslutar med att med glimten i ögat säga att jag hoppas hon får ihop det men att det faktiskt blir jul ändå. Suck!
Hoppas ändå du kan ta emot mina uppriktiga tankar?
Ok, tack. Då tolkade vi båda lite tokigt med ”tassa lugnt och fint” – du får givetvis tycka vad du vill och skriva det också. jag uppskattar dina uppriktiga tankar och kan absolut ta emot dem.
Jag menade allmänt i kommentarer och inte bara hos mig – att det kommer dömande åsikter inlindat i välmening ofta.
Önskar dig en riktigt God Jul Annika 🙂
Läxa upp? Var gör jag det? Eller är det du som läxar upp mig? En privat sfär är väl knappast en öppen blogg? Och självklart kan saker missförstås åt alla håll. Vad menar du egentligen med din kommentar? Är den inkluderande? Så här kan vi hålla på. Jag menar precis vad jag skriver. Du tror dig veta att jag passar på att tjuvnypa och läxa upp. Kanske ska vi alla tagga ner?
Jag ställde en rak konkret fråga, det är du som läser in annat.
När en människa delar sitt privatliv, sina känslor och sina inre tankar oavsett medium är det fullt möjligt att som du själv skriver «tassa lugnt och fint». Man måste inte ha en åsikt eller försöka ändra på något/någon. Man måste inte säga eller skriva något alls. Och om man gör kan det räcka mer än nog med «önskar dig en god jul» ifall man uppfattar att personen har mycket.
Jag kommer inte svara på Dina frågor – jag tror inte du är mottaglig. Lämnar istället detta med en genuin undran om du själv och andra kvinnor här är så inkluderande?
Så fint Malin – uppskattar ditt avtryck mycket. Kram och God Jul
Ja, det har du kanske rätt i. Jag har mycket i mitt liv och inget är svart eller vitt. Du behöver inte känna att du behöver tassa här. 🙂
Jag är en mästare på återhämtning så det är ingen fara på taket – har knäckt en hel säsong av en serie parallellt med ”julstress” och jobb denna veckan och har grym personal som jobbar så det är ingen fara för mig. Har fått ihop prick allt . hoppas detsamma! kram
Jag förstår precis.
Julpepp! ❤️
Ha ha, helt perfekt inlägg! Klart att allt blir bra och klart att man är tacksam, men låt mig bara vråla lite typ. Stor igenkänning på det, så tack och glaedelig jul!
Jag tänker att det känns så otidsenligt att köpa julklappar ”till släkten”. Varför lägger inte folk ner sånt? Vad ska det vara bra för?
Men, det är väl ändå nåt som varje släkt och familj bestämmer själv och gör som de tycker känns bäst?
För att det är väldigt roligt att få tänka ut och ge något man tycker passar speciellt bra till någon man tycker om? Vi är ju faktiskt några stycken som tycker om jul och vill göra det bästa av den för sig själv och andra, även om julstress,ångest och eländesklagande är det som hörs mest i vissa sammanhang. Ett tips till de som suckar över vedermödan att köpa julklappar är att affärerna är öppna alla andra dagar under året också, springer man runt sista veckan får man väl skylla sig själv. Och ja, jag vet att vissa familjer har det jobbigt och svårt under helger. Jag tänker tycka om min jul ändå.
Jag försöker varje år sänka ribban. All får äta vad de vill, får ha på sig vad de vill, ha så mycket eller lite skärmtid de vill, ytterst få julklappar (alltså på riktigt typ en bok till min man o ett begagnat spel till dottern, that’s it). Men ändå sitter jag här den 21/12 med stressen inombords.
Det ska städas och grejas och gud vet allt. Hatar verkligen det här. Tacka vet jag påsken! Bästa högtiden på året!!! Längtar dit.
Ta hand om varandra!
Kram
Så tänkvärt att bilden ändras när vi får mer information om hur ni fördelar arbetet. Försök att alltid ha med det när vi ”dömer” andra. Vi vet inte allt, alla bär på osynliga ryggsäckar. Tolka snällt!
Det var inte min mening att låta dömmande mot Kristin även om jag nu förstår att det lästes som det. Men absolut har du rätt i att vi aldrig ser hela sanningen utifrån det som presenteras. Men på ett generellt plan så tycker jag ändå att det är tänkvärt att reflektera över fördelningen av hushållsarbetet då och då, särskilt i juletider. Kanske är det mest vi kvinnor som vill ha det julfint och mysigt, om männen fick bestämma så kanske det inte alls skulle vara lika fint och magiskt men däremot mindre stress?
Tack! Ibland behovet det skrivna ordet sannerligen lite mer kontext.
Jag håller med dig kring reflektion över både det ena och det andra som skaver. Stor kram Önskar dig en fin jul!
Jag tycker så synd om dig. Det verkar vara en jobbig tid för dig just nu. Antingen handlar dina inlägg om att ”njuta av det lilla”, ”finna sinnesro”, eller om hur stressad du är. Det känns som om du är på en väldigt oharmonisk plats just nu. Ta hand om dig!
Hej klara, det är inte synd om mig. Så behöver du inte känna även om det är av välmening såklart. Jag har det upp och ner i livet som alla andra.
Jag är privilegierad på många olika sätt och lever ett väldigt bra liv ~ mörkret lever bredvid ljuset här hemma och det är högst mänskligt att önska sig själv och andra sinnesro och lugn och ibland vara stressad.
Vet inte hur du ville att denna bekymran skulle landa hos mig. Om det var omtanke eller en smäll på näsan över dubbelmoralen i min kommunikation. Oavsett. Önskar dig en fröjdefull jul och harmoni. 😉
Eh, landa? Jag hade ingen tanke på att min kommentar skulle ”landa” på något speciellt sätt hos dig. Hur ville du att ditt inlägg skulle ”landa”? Är det den tid vi lever i, influenser-tiden där allt som offentliggörs måste speglas?
Men äsch, vad gör du ens här inne Klara? Gå till någon blogg du uppskattar och mår bra av istället,
Ha det gott ~ hejdå
Fattar precis, det enda man/jag vill är att ha det lungt och fint. Ändå bröt jag ihop imorgon och blev passivt aggressiv mot min man för att jag tyckte han skulle fixa julmatsinköp. Det är otroligt svårt med en lagom ribba inför jul. Jag försöker bryta ner det till några viktiga saker och göra det enkelt på resten. Ex så behöver jag inte måla om hallen, det är viktigare att fixa gran och baka med min dotter.
Tack för fint inlägg, God Jul och Gott nytt år! Kramar
Jag blir också stressad av att läsa allt du ska göra, men har full förståelse då jag är likadan. Skjuter på allt in i det sista. Tänker efter varje jul, att nästa år så ska jag vara ute i god tid, men icke. Har inte köpt julklappar än. Har barnen varannan jul, så i år är en barnfri jul, vilket gör att jag sänker ribban rejält, samt kan köpa klappar till dem under mellandagarna. Det har varken blivit några julblommor eller gran i år. Sköt på det, och nu känns det ingen mening med att köpa. Det är ju dyrt också. Fyra amaryllis för typ 600 kr, så ska man ha hyacinter och gran också. Allt annat är så dyrt i år, så det känns ok att spara in på det. Jag tycker julmaten är roligast med julen. Gillar att laga mat, och att testa nya recept. Men har dragit ner rejält på det med de senaste åren. Tycker mycket om julen, men har tidigare haft så höga krav på mig själv, så julen har bara varit jobbig. Det är först på juldagen som jag känt att jag kan pusta ut, och verkligen vara ledig och njuta av lugnet. I år ser jag så himla mycket fram emot att bara ta det lugnt. Inte ha några planer, eller jäkta runt för att träffa så många som möjligt. Vill mest ligga i soffan, läsa och se på tv. Nästan till den nivån att jag vill börja känna mig uttråkad om du förstår vad jag menar.
Måste skriva av mig, nu när du skrivit detta inlägg. Min man och son har just haft covid, sonen börjar bli ok nu. I helgen kände jag mig lite trött och matt, men njöt ändå av lite egentid med lång PW och kallbad. Men visst kände jag mig lite hängig och förväntade mig verkligen positivt svar på covidtestet dagen efter. Nix! Kände mig lite sämre på söndagen så promenaden blev kortare och långsammare och kände en typiskt andfåddhet i backen. Avslutade med det mest underbara badet i havet! Testade mig igen på kvällen, för att konstatera att kunna gå till jobbet eller ej dagen efter. Negativt svar! Vaknade pigg på måndagsmorgonen men efter tio kom känslan smygandes igen. Matt i benen, kall och lite myror i huvudet. Ingen träning den kvällen. På tisdag vaknade jag med mer huvudvärk och fler myror, benen kändes svaga. Nu! Nu kom den , igen, Coronan. Stannade hemma hela tisdagen, självklart började jag skura några skåp i köket och badrummet, passade på när man är hemma, en tisdag!!!, sedan slumrade jag några timmar i soffan, plöjde filmer med sonen och gick som längst bort till köket. Helt färdig. Idag, onsdag morgon testar jag igen. Negativt!!?? Har jag verkligen inte Corona! Tänk om livet återigen säger till mig att skärp dig, ta hand om dig, skit i allt runtomkring dig, sluta kontrollera ALLT, släpp lite på pekpinnarna. Har jag verkligen blivit sjuk av att vara mig själv? Har det gått så långt? Att jag plötsligt knappt orkar gå till brevlådan? Hur blev det såhär illa? Eller är det covid…tack för mig! 😅 god jul!
Stort tack för ditt avtryclk – dessa tider kan vara väldigt pressande för många. God Jul och stor kram
Ser inte så bra fördelat ut, våga låta din man göra mer!
hahaha! Våga?
Ja, det ser kanske inte så jämnt fördelat ut i nuläget men det kommer säkert bli det i slutändan ändå när han lagt till sitt fix på listan och står bredvid mig i köket och hjälper till med gud vet allt. Chill – berätta inte för mig vad jag ska göra tack – vi fixar detta.
Svaret kändes både hånfullt med skratt, irritation och tillrättavisande. Tråkigt.
Håller faktiskt med denna gång. Tyckte inte kommentaren var så illa menat, och att svaret var lite i vassaste laget. Och kanske inte heller det var Kristins avsikt. Kan tänka att det lätt blir så om man känner av stress och press som inlägget ändå handlar om.
Ibland bemöter jag inte kommentarer så lågeffektivt som jag annars kan göra – helt ok att bli besviken på både mina val, mina kommentarer tillbaka osv. Vi är inte mer än människor och reagerar ofta där vi är just här och nu.
Uppskattar dock aldrig när människor berättar för mig vad jag ska göra på detta sätt och det står jag för.
Tråkigt, ja verkligen.
Förstår hur du menar. Tycker det är fint av dig att svara, och se nyanserat på saker och ting. Och självklart har du ju rätt att säga till, det är ju ändå din blogg.
Önskar alla en fortsatt fin dag.
Tack för alla reflektioner och God Jul
Hej, det var fel av mig att skriva så. Varför jag skrev det var för att jag överallt ser att kvinnorna gör så mycket mer än männen i hushållen och att vi kvinnor alltid hittar ursäkter till varför det är så. Självklart så vet jag inte om hur ni har det, jag såg bara listan och utgick från det. Varför jag skrev våga var från egen erfarenhet av att det ändå blir ok när jag låter min partner göra saker som jag ”gör bäst”. Många jular har det slutat med att jag handlat julklappar till hans familj också, det motsatta skulle aldrig hända.
Förlåt för att jag tyckte till när du uttryckligen skrev att du inte ville ha ”råd” plus inte min ensak. Hoppas ni får en fin julledighet!
Fint ~ tack Linnea. Jag förstår vad du menar när du förklarar. Jag borde gett mer kontext från början ~ jag tänkte inte på att det skulle landa så hos läsarna. Den som drar det tyngsta lasset i vår familj just nu är min man nämligen 🫣
Stor kram
Jag fastnade vid att ni ska äta middag fem gånger på tre dagar… då har det nog blivit lite mycket trots allt. Kram- och hoppas ni får en fin jul❤️
Ja, tusan! verkar bli så med skilda föräldrar och syskon som bor i andra städer med andra familjer. Svårt att välja bort någon och får nog bara gilla läget 🙂 Så lyckligt lottade vi är ändå – många som inte ens får en middag.
Ibland känns det som att vurmandet för det jämställda blir en statusfråga. Att du som ”jämställd” kan känna dig bäst. Jag tror att de allra flesta i detta kommentarsfält vet det. Såklart! Och att de allra flesta kämpar med detta. Tycker det blir lite konstigt att tipsa om jämställdhet när jag tror det flesta här redan vet det. Låt oss alla som kämpar med jämställda relationer, julklappsinköp, matlagning etc klappa oss själva och varann på axlarna för att vi försöker och kämpar på på alla möjliga olika sätt.
Hej,
Jag förstår inte hur du menar, kan du förklara? Att jag tipsar om jämställdhet?
”Att jag är bäst?” Eller vem
menar du?
Oj oj vad vi kämpat med jämställdhet precis som i de flesta andra relationer ~ vi har kommit en lång väg men är långt ifrån perfekta. Klart vi ska klappa oss själva på axeln oavsett hur långt man kommit eller vart man än är i jämställdhetsfrågan. Alla gör så gott de kan efter sina förmågor och förutsättningar tänker jag.
Åh, förlåt jag menade inte mot dig Kristin. Jag menade att det i kommentarsfält jämt ”ges tips” exempelvis till dig om att det är bra att dela på sysslor. Och jag tror att 1. Alla vet redan det 2. Ingen vet vad alla har för situation. Exempelvis skrev du att din man drar ett stort lass just nu. Trots det så tycker jag många ger jämställdhet som tips och det provocerar mig lite. Trots att jag är feminist och såklart tycker jämställdhet är superviktigt. Vet inte om detta blev tydligare. Ingen kommentar riktad mot dig, utan en diskussion om kommentarsfält.
Ah! Ok, då fattar jag. Det har du verkligen rätt i. Tack för ditt avtryck ♥️