Samma som alla andra – fast sämre

Villade bort mig i fotostunden denna morgon och tiden jag tänkte lägga på ett maffigt inlägg om olika sorters tulpaner gick upp i rök. Men jag fick en hel del annat gjort och det får man ju vara glad för.
Så här får ni två av dagens bilder och en varm fredagshälsning från mig istället.

Jag lyssnade på Billgren & Woods podd denna morgon och kunde relatera så mycket till känslan Sofia pratar om.  “Egen och unik eller samma som alla andra” – lyssna på den.
Ibland upplever jag att jag tappar min kompass i den här branschen och blir väldigt påverkad av vad alla andra gör – helt plötsligt känns det som att jag gör precis som alla andra fast mycket sämre. Prestationskravet är förödande. Och obehagligt.
Känns som en tävling som jag inte signat upp att delta i. Jag vill bara stå för mig själv och göra min grej utan att varken jämföra eller bli jämförd. Förvirrande.

Men ofta känner jag också att jag har min egen röst och min stil, att jag gör min grej utan att bry mig om hur andra gör.
Så kommer några sköra dagar då man ramlar ner i värdelösträsket igen… jaja, så är väl livet antar jag då man är en känslomänniska.

Det här är i alla fall Verona. Hon doftar citronglass och var så tung så hon ramlade av sin stjälk. Visar hennes vänner så snart jag kan. Kram och fin helg till er.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Samma som alla andra – fast sämre

  1. Lyssnade också på den häromdagen
    och blev berörd, – modigt, befriande och fint.
    Kändes som en middag där någon plötsligt
    säger något som lyfter taket och sänker axlarna
    och jag har burit med mig det efteråt.

    Finaste sättet att påminnas igen, såhär av
    Dig, blomstrande. Tack, Kristin..!

  2. Oj vad jag känner igen mig. När värelöshetskänslorna börjar komma smygande är det så svårt att mota bort dom. Men-det går över! När man minst anar det kan känslorna rinna av än