Jag vaknar om natten av att lampan i sovrumsfönstret faller två våningar ner och går i kras på stentrappan under. Fönstret har stått på vid gavel i den varma natten ända sedan jag bäddade rent, kröp ner under lakanen, slog på dokumentären om Schwarzenegger och somnade som en stock. Det stör mig då jag går upp och brygger kaffe. Att jag ska städa upp den krossade lampan upp på allt annat som ska bli gjort under fredagen.
Jag lyssnar på podden. Först hade jag grova skamsköljningar genom kroppen efter inspelning och tänkte att där kanske jag ändå drog det för långt… Men med resultatet i öronen så tänker jag att det får vara.
Vadådå! Det är väl mänskligt att tappa det lite då och då? Vi pratar humörsvängningarar, östrogengelé och äktenskap. Vi är olika, som vanligt. Jag funderar lite över om hur vi ska hålla ihop podden över sommaren – över innehållet och så. För nu är det ju bestämt. Varje vecka nytt avsnitt. Lyssna här.
Sedan börjar jag packa på matbordet. Hög efter hög. Listor skapas i telefonen medans schersminen slår ut i trädgården. Det är fredag och jag ska dofta på alla mina rosor, sätta dem i vas, ordna kalas, tvätta alla trosor och gräva ner biokol.
Vad ska ni göra?
Försvann inlägget om senaste podden?