Så jag lyssnar på de sista sidorna ur de böcker jag börjat läsa och är nästan bara med mig själv. Varje dag.
Ja, barnen och min man passerar såklart här i huset och i min vardag – det skjutsas runt, lagas mat till tonåringar med vänner, samtal över fladdrande ljus och om kvällarna kryper vi upp i soffan tillsammans med Netflix på skärmen framför. Jag åker till källsorteringen, lägger mig på yogamattan och tar hand om mailen. Dagarna går.
Jag tänker att det finns nog få som älskar att vara med sig själv så mycket som jag. Men vad vet jag. Vi kanske är många där ute.
Fallfrukt plockas och kokas med riven ingefära och mald kanel. Läggs i burkar och in i kylen, sedan på gröten och i filen. Varmt tips.
Kaffekoppar byts ut mot matcha under dagen och jag städar till och med en låda. Förra året var jag i Frankrike hela oktober och skrev en bok. Det var en stress inför och likaså efter. Slås av att det är väldigt vilsamt att landa i den vanliga vardagen i hemstaden under oktober. Frågor om att åka till Stockholm för poddar och jobb passerar och jag duckar snyggt – nä, jag vill sitta här under min korkek som Ferdinand.
Men jag ska faktiskt på jobb till Danmark i två dagar med start denna onsdag. Så då måste jag ta mig ut ur min bubbla vare sig jag vill det eller inte. Det bir bra tror jag. Är du nyfiken så häng med mig på Instagram.
Malma Station. Har du läst?
Den drabbar mig. Mycket bra. Det är något med hur Alex Schulman väver in historierna i varandra som fascinerar mig – hur generationer och öden formar och jag kan inte hjälpa det men jag kikar på hur ödet vävt sin väv för mig och mina anhöriga. Hur trauman upprepar sig i olika generationer och hur vi bär vidare vårt arv på ett så jävla pissigt sätt i mångt och mycket – aldrig läker det variga såret. Familjer är komplexa.
Här finns en till som älskar självsamhet. Vilket bra ord förresten.
Jag tycker det är positivt att kunna trivas i sitt egna sällskap. Vet inte om jag är lite ego, men tycker om att kunna få göra som jag vill. Min sambo arbetar utomlands ibland, och då kan jag passa på att få njuta lite extra.
Hej hej! Här är en till som älskar självsamheten! Gör gärna allt ensam men som du, kramar om familjen och Netflixar däremellan. Tränar, lunchar, kallbadar….helst själv…😊
Jag älskar att vara ensam! Så pass mycket att jag brukar skoja om att jag hade kunnat spendera minst en månad ensam på en öde ö utan problem. Det svåra är vissa relationer där behovet av självsamhet behöver förklaras och försvaras. Alla är vi olika och jag är lika fundersam kring de som älskar att träffa folk hela ton.
Jag tycker likadant så skönt att vara med sig själv.!!:)
Kramar
Fint att du tar upp detta. Jag är också sån att jag älskar att vara för mig själv. Känslan av att få uppsöka enskildhet är nästan lika uppfriskande som att få ett stort glas kallt vatten när en är törstig, eller att dra in frisk kall luft i lungorna. Det är synd att självsamhet är så stigmatiserat när det är nåt som är så fantastiskt fint och läkande. Jag önskar alla oss alla många fina självsamma stunder. Det förtjänar vi. <3
Så fint ord! Selvsomhet istedet for ensomhet.
Jeg har nesten skammet meg over at jeg ikke har hatt like stort behov for andre mennesker som mange av mine venner og bekjente. Var det noe galt med meg?
Denne teksten var derfor veldig god å lese <3 Takk! <3
Självsamhet..!! Vilket fantastiskt ord! Älskar det.. Även om det känns som om man ofta får försvara det..? Älskar att vara social men behöver tanka med självsamhet för att hålla.. Hänger säkert också ihop med min högkänslighet .. Tack för alla dina klokheter och inspiration!
Tycker mycket om att spendera min tid med mig själv. Ännu mer sedan barnen blev vuxna. Att riktigt få äga sig själv och sin tid är fint.
Har läst flera böcker av Alex Schulman och tycker mycket om det han skriver. Däremot har jag svårt för personen AS som är riktigt obehaglig i mina ögon och som mobbar lite då och då. Det var väl så han blev känd också via sajten tusen apor? Nå. Jag kan skilja på verk och person men har svårt att få ihop det han visar av sina olika sidor.
Jag tycker väldigt mycket om Alex Schulman både som krönikör för Dagens Nyheter, i podden med Sigge Eklund och som författare. Synd att hans förflutna jämnt och ständigt dras upp när han får positiv feedback.
Hoppas du kan ge honom en ny chans i de yrken han idag är verksam inom och uppskatta honom lika mycket som jag.
Jag har ju gjort det i och med att jag läst hans böcker ☺️
Däremot klarar jag inte längre av hans krönikor i DN, nutid, inte det förflutna. Och där ser jag den gamla mobbaren kliva fram då och då.
Men som sagt, vi är alla sammansatta. Han av ytterligheter som jag ser det. Eller också hans eget förflutna som är en del av honom 🤷♀️
Njuter sååå mycket av att vara i mitt eget sällskap🙏
Känner ett lugn när jag kan bestämma takten och innehåll på min dag.
Familj finns också, som tur är, men med barn som är vuxna lever vi olika liv numera.
Tacksamhet och förundran när jag sakta går min förmiddags promenad utmed sjö och skog.
Planterar några lökar i kruka som ger glädje när lång vinter är över.
Och nu lite te och en stilla stund i favoritfåtöljen🙏
Låter underbart!!!
Här är ännu en som sjunger självsamhetens lov. Känner att det är en gåva att trivas bäst i eget sällskap och att därmed ha lätt att själv tillgodose sina behov. Lite behov av stimulans utifrån. <3 Det negativa är möjligen att det är lätt betraktas som apart när jag behöver andra människor så oerhört lite, bortsett från familjen såklart. <3 De är inräknade i självsamheten.
Lyssnade på Söndagsintervjun med filosofen och ensamvargen Roland Poirier Martinsson (intressant!) som rangordnade sina behov såhär 1. Kyrkan, 2. Familjen, 3. Malmö FF och 4. Vänner. Bortsett från kyrkan så är det stor igenkänning. Stackars mina vänner. 😀
Jag gillar det! Man känner sig stark och lugn av att vara med sig själv.
Fint att du lyfter självsamhetens lov ☺️ Vi är nog fler än man tror som trivs i självsamhet. Det är som att det är lite skämmigt. Så dumt att tänka så. Jag märker att jag vill försvara och förklara att jag helst vill vara själv. Att jag blivit alltmer sparsam med sociala evenemang. Till en del för att jag arbetar med människor hela dagarna. Jag lever också med en anhörig med psykisk ohälsa som behöver mig mycket. Behöver min kraft för hen. Men jag älskar faktiskt att vara med mig själv. Har aldrig någonsin tråkigt. Jag läser, tänker, grejar eller bara är. Det är väl en rikedom egentligen när man tänker efter.
Jag älskar också självsamhet! ❤
Härligt att du lyfter fram självsamheten Kristin! Jag är också en person som njuter av att strosa runt i egen takt och enligt mina egna villkor.
Upplever det som befriande och som en skön motpol mot intensiva jobbdagar bland människor där jag ständigt bjuder på mig själv.