Så jag är en sådan mamma som drar mig för att gå på Liseberg och stora gallerior – det kryper i hela kroppen på mig  och jag vill fly från långa köer, skrikande barn, konstiga sötflottiga dofter och alla människor. Förlåt. Men det får någon annan göra med ungarna.
Likadant i skidbacken, liftköerna och värmestugorna. Eller på en badstrand sprängfylld av turister. Men snälla, får panik. Måste alla människor vara på samma plats?
Ibland biter jag ihop och gör det ändå såklart men som sagt – helst inte.

Men ge mig en skog, klippor, ett öppet hav, ett längdskidspår eller ett berg att vandra upp på med barnen. Jag fixar fika, bär ryggsäcken, plockar bär och berättar historier, sover gärna i tält eller paddlar kanot. Eller så går vi på museum.
Allt detta är dessutom tusen gånger billigare än att ta med familjen till Liseberg. Barnen går in gratis och ett årskort kostar typ 150 spänn för en vuxen.

Man kan kanske tro att barn tycker detta är trist men man ska inte underskatta dem – ta med dem och följ deras tempo genom. Lyssna och hör vad de känner då de tar del av konstverken. Älskar att gå på museum med barn – de lägger märke till grejer jag själv inte gör och vi får en möjlighet att uppleva konst ihop.

Här ser ni Richard Berghs ”Nordisk sommarkväll”, en klassiker som hängt på Konstmuseet i Göteborg i  alla tider, i  Fürstenbergska galleriet bland Carl Larsson och Anders Zorn.

Just nu hänger även nutida konst här, en målning av Martina Müntzing – Farväl till en utsikt.
Lägg märke till kroppshållningen på de båda målningarna som nu hänger i samma rum.

Mycket kan vara konst. Vi tillbringade ett par timmar här på Göteborgs Konstmuseum idag och sedan blev det sushi och nya kläder från Weekday. Lillebror fick även välja en affisch som minne i av denna dag i museibutiken – fick för mig att barnen ska få göra det varje gång vi besöker ett museum och så kanske de får till en häftig tavelvägg till sitt rum eller framtida hem.

Här är vi. Väldens klokaste 11-åring och jag.

Det finns mycket att snacka om när man står och tittar på det här. Rekommenderar er varmt att upptäcka lite kultur med barnen under lovet.

I Varberg har de en häftig utställning på Komedianten just nu  – en separatutställning med konstnären, regissören och animatören Niki Lindroth von Bahr. Vi var där häromdagen och spanade in. Helt otroliga små figurer – poetiska, komiska och samhällskritiska.
Ett annat tips –  Uppe på Varbergs Fästning har de fram till 7/11  ljusteknik och projiceringar som lockar fram berättelser ur fönster och stenväggar – allt är helt gratis.
Gå dit och kika vetja.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Vad jag helst gör med barnen

  1. Så skönt att läsa att jag alltså inte är ensam…har känt mig som den knäppaste och tristaste mamman av alla när jag lite försynt försökt säga att Legoland var vidrigt (men barnen gillade det), är liksom mentalt slut redan i kön in och sen bara fortsätter det. Och jag tänker att det inte är så himla kul för dem att vara där med mig på de här stora överfulla platserna heller, jag som bara är stressig och har katastrofhjärnan påkopplad från start till mål. Så, vi gör oftast annat vi med <3

  2. Tack för att man inte är ensam. Känner igen mig precis. Stora folksamlingar är det värsta som finns. Det kryper i hela mig och jag vet inte var jag ska ta vägen. Tacka vet jag skog, natur och friluftsliv. Och som tur är hänger mina killar fortfarande med på det. Vi går också en hel del på museum. Nu har det ju inte blivit så mycket med det pga pandemin, men ska återuppta det. Min 11-åring älskar museum och att titta på gamla grejer.

  3. Å vad fint! Känner på pricken samma med mina barn. Gjorde dock mig till och åkte till Liseberg i veckan då 12åringen hade önskat detta… men HERREGUD så trångt och mycket folk och allt vad det innebär. Aldrig mer. 😔
    Heja skogen och museer!
    Tack för att du skriver om detta så en slipper känna sig så konstig/ dålig förälder…