Våld – & Unga Relationer

Under 2019 är ett av mina mål på bloggen att öppna upp mer och prata om ämnen som berör mig – där jag känner att jag kan göra skillnad i samhället.
Närmst mitt hjärta är Mäns våld mot kvinnor och Unga relationer.

Då vill jag lyfta problematiken kring de män som slår  – inte kring de män som inte slår. Alla män utövar inte våld men majoriteten av våldet världen över utövas av män.
Ingen går fri från mäns våld, oavsett kön och ålder.

Mitt fokus har aldrig legat på att straffa män utan det ligger på att förebygga våld, dela med mig av fakta kring detta stora samhällsproblem och hjälpa utsatta kvinnor och barn.

När någon haft en traumatisk upplevelse så har de såklart en stark åsikt om vad som hände men som utomstående verkar det ibland som om man är så mån om att straffa den kriminella mannen att man straffar alla män. Att det går så långt att män börjar känna att de är mindre värda, att vara man är något att skämmas över och att vara kvinna innebär automatisk felfrihet och att allt kvinnligt är en symbol för urgodheten.” /läsare från mitt kommentarsfält

Jag tycker det är viktigt att man inte tappar fokus här och glömmer vad som är viktigt.

Jag har egna erfarenheter av kvinnomisshandel, ja. Det är en smärtsam börda som alltid följer mig. Men – de största känslorna jag burit på sedan den dag jag lämnade är sorg och skam över att så många år gick förlorade till ett sådant mörker.
Hämnd och ilska har inte alls tagit lika stor plats inom mig.
Nu vill jag  hjälpa andra så de inte hamnar i samma situation som mitt 16 åriga jag. Jag vill också inspirera misshandlade kvinnor och ge dem mod till att lämna.
& jag vill även hjälpa unga män så de inte hamnar i ett destruktivt beteende.

Jag har då och då kontakt med Zandra Kanakaris som är generalsekreterare för Stiftelsen 1000 Möjligheter – detta är en idéburen organisation som stöttar och  stärker unga och arbetar förebyggande för ett jämställt samhälle fritt från våld.
Tillsammans vill vi ge vuxenvärlden mer kunskap om att killars våld mot tjejer i relationer är så oerhört mycket vanligare än vad de flesta tror – så att fler får på sig de glasögonen.

Nu har ungarelationer.se haft öppet i två veckor och de har haft 50 000 besökare på sajten och fler än 750 unga som tagit kontakt via chatten. Det är så uppenbart att behovet av att motverka våld i ungas partnerrelationer är oerhört stort.
Hjälp oss att sprida detta. Lägg fokus på något som gör skillnad och tar oss framåt.

Har du en.png

Klicka på bilden ovan och du kommer direkt in på länken till Unga Relationer.
Titta gärna in på 1000 möjligheter och Unizon också för att få bra information kring våld.

Vill du engagera dig på en jour i vår?
I Varberg hart vi en grym ungdomsjour som heter Tigerlilja. De gör ett fantastiskt arbete som bör uppmärksammas och stöttas.

Tack för att du tog dig tiden att läsa – det betyder mycket för mig.
Kram Kristin

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Våld – & Unga Relationer

  1. Jag har också varit utsatt för psykiskt och fysiskt våld i en relation där jag satt fast i fem år och har blivit sexuellt ofredad på olika nivåer fler gånger och av fler män än jag kan räkna, även några kvinnor. Det har varit på vippen att ta mitt liv. Jag kan förstå att det är lätt att tänka att män är skräp när man varit utsatt, men jag kan också förstå frustrationen och hopplösheten hos de män som aldrig skulle få för sig att göra något sådant. Det måste vara extremt jobbigt att få ta hat för något man aldrig gjort eller står bakom för att man råkar ha samma kön som många som gjort dessa saker. Att behöva ta ansvar för att andra har fuckat upp hela tiden och förväntas uppfostra alla manliga bekanta och icke bekanta man råkar på för “annars är du en del av systemet”. Ingen ska behöva ta skit för vad någon annan gjort.
    Jag råkar ofta på feminister som menar på att “patriarkatet ska krossas” och “männen ska finna sin rätta plats i bottenslammet” och jag blir så förundrad. Borde det inte vara jämlikhet vi är ute efter? Varför vill vi trycka ner männen för att vi blivit nedtryckta innan? Då blir det ju bara någon slags maktkamp som aldrig tar slut och vi turas bara om att höra till den “onda” sidan. Jag inser ju att det är ett oerhört komplext ämne men jag tror det är viktigt att vi tittar från alla håll för att finna en lösning. Växer man som pojke upp med att höra att alla män är våldtäktsmän och svin så tror man nog att det är det som förväntas av en och lever upp till det, eller så mår man dåligt för att alla tror att det är sån man är. Vill vi ändra på männen så måste vi också låta dem få förändras. Döma efter individ, inte efter kön. Idag lever jag med en underbar man som ALDRIG skulle komma på tanken att göra mig (eller någon annan) illa på något sätt och nu ska jag skriva något som nog inte blir helt populärt. I början av vårt förhållande var jag så oerhört nedtryckt från mitt förra så jag försökte hela tiden trigga honom att bli som min förra pojkvän. Tryckte på alla knappar jag kunde. Kanske för att se var gränsen gick, för att jag inte trodde han kunde vara snäll på riktigt. För att se när slaget kom. Jag var ganska hemsk faktiskt. Försökte ta mitt liv flera gånger för jag inte trodde han brydde sig, sa att han inte tyckte om mig fast han aldrig gjort något för att jag skulle tro det. Anklagade honom för att vara otrogen..Jag kunde helt enkelt inte se att han kunde vara bra. Känner inte igen mig själv när jag ser tillbaka på vårt första halvår. Har aldrig varit sådan innan, eller efter. För slaget kom aldrig. Han lämnade mig inte heller. Han stod fast, stadigt och troget och han står där än idag, tolv år senare. MEN. Jag hittade en kille som haft en trygg uppfostran, aldrig varit mobbad och hade ganska bra självkänsla. Han kunde ta det. Hade han varit osäker och mer otrygg i sig själv så är jag säker på att jag kunde ha förvandlat honom till ett monster på de där månaderna. Så det jag vill säga är att allt ligger inte enbart hos männen, vi är alla påverkade av olika mönster från våra förflutna och det är inte alltid vi kan se det. Nu menar jag absolut inte att det är kvinnors fel att män slår, jag menar bara att vi ibland ovetandes bär vidare mönstret genom att förvänta oss att det finns och att det är viktigt att veta om det om vi ska kunna ändra på något. Jag tror det viktigaste vi kan göra för att stoppa våldet är att uppfostra våra barn till trygga individer som inte har något behov att ta till våld för att hävda sig. Ingen enkel grej, men lyckas vi med det så är mycket vunnet.

    1. Vill tillägga att jag inte upplever dina texter som att du tycker att alla män är svin, jag reagerade mest runt kommentaren du nämner för att jag tycker det ändå är viktigt och ville dela mina tankar runt det. Tycker du håller en bra ton i det du skriver och det är fint och viktigt att du delar med dig och hjälper andra som blivit utsatta. Tack för det! <3

  2. Så bra att du lyfter våld i unga relationer. Har inte hört så många som pratar om den biten trots att det är så vanligt. Har själv haft en sådan tonårsrelation som pågick i flera år.
    Kämpa på trots tråkiga kommentarer!

  3. Kristin, som mamma till tre döttrar, som om några år kommer att vara tonåringar, gör ditt engagemang mig rörd. Jag hoppas ju innerligt att de aldrig kommer att utsättas för våld på något sätt, varken fysiskt eller psykiskt, precis som alla mödrar önskar att deras barn aldrig kommer att utsättas för någon form av våld. Jag hoppas innerligt att de kommer att ha styrka att avbryta ett destruktivt förhållande. Det är så viktigt att förmedla till våra barn att aldrig acceptera att bli illa behandlade, lika så att det inte är acceptabelt att behandla andra illa. Lättare sagt än gjort kanske, men som vuxna måste vi föregå med gott exempel, engagera oss, och respektera andra, annars blir det bara tomma ord! Tack!!! ❣️

  4. Tack Kristin för att du lyfter dessa viktiga frågor. Det betyder så mycket för samhället och mig på ett personligt plan. Och tack för en bra blogg och bra insta!

  5. Så bra och viktigt!
    Jag imponeras av din drivkraft och applåderar ditt tålamod mot kommentarer som den du skrev ut ovan. Inte en enda gång har jag tolkat dina inlägg som ett straffande av alla män. Tvärtom.
    Om vi ska behöva börja varje diskussion med ”inte alla män” varenda gång, så kommer diskussionen aldrig vidare.
    Tack för ditt mod och ja, tålamod.

    1. Håller helt med – tycker Krickelin känns nyanserad och tål/modig. Tolkar ärligt talat inget av hennes inlägg som negativt mot män. Tvärtom.

      Tycker för övrigt om hur hon kanaliserat det hon varit med om. Först genom sorg, och sen genom konstruktivt arbete med jourer, och dessutom sin tanke om ett mjukare samhälle, (med lokalt engagemang där hon bor). Och kanske också genom sina (stämningsfyllda) bilder…?

      Det är fint, välgörande, och hoppingivande att se.

  6. Så himla fint och viktigt att lyfta. Vi tycker också att det är så otroligt viktigt att faktiskt prata om mäns våld mot kvinnor, utan att osynliggöra förövarna. Tack för allt du gör! <3

  7. Kram till Dig fina Kristin och tack för att du lyfter våld i nära relationer! Arbetar som socionom/skolkurator och har alltid brunnit för ungdomars och kvinnors rätt att vara trygga i sina relationer. När jag läste din smärtsamma berättelse blev jag väldigt berörd och ledsen för vad du gått igenom. Samtidigt blir jag så glad över att du orkade lämna och skapa ett liv i trygghet. Jag är övertygad om att du ingjuter mod i andra tjejer som är utsatta. Jag har inte själv varit utsatt men haft flera personer i min närhet som jag stöttat i att lämna våldsamma relationer och det är en lång och svår resa att gå igenom, särskilt när man har barn. Igen, många kramar till dig! 🧡🧡🧡

  8. Det är så bra och viktigt att du skriver om såna här saker, Kristin. Tack för det! Sen funderar jag på vikten av att öppna diskussionen lite och prata om våld i nära relationer, istället för mäns våld mot kvinnor. Inte för att det är fel att förövarna i majoriteten av fallen är män (och att mycket går att härleda till strukturella mönster) men för att det även ska finnas utrymme för de män som faktiskt är offer. Dels för att kvinnor ju kan vara våldsverkare och dels för att alla relationer inte är heterosexuella.

    1. Visst är det också ett problem, men de mår inte bra av att klumpas ihop till en och samma fråga. Mäns våld mot kvinnor är ett världsomfattande strukturellt problem kopplat till kontroll över kvinnor (och barns) kroppar, arbetskraft och reproduktionsförmåga. Kvinnors våld mot män eller våld inom andra icke-heteronormativa relationer är (generellt) inte sprunget ur samma. Det viktiga i att inte “mjuka upp” begreppen är att man måste definiera strukturen för att kunna göra något åt den. Det du menar är att öppna diskussionen är att komprimera och förenkla den, istället för att diskutera liknande saker parallellt med varandra!

      1. Jag är nog inte helt säker på att jag förstår hur du menar men om du vill får du gärna utveckla vidare. Som jag uppfattade det så menar du att en man som slår en kvinna gör det utifrån att han vill dominera hennes kön i första hand medan en man som slår en manlig partner bara vill dominera personen?

  9. Ja det verkar svårt att få vara engagerad utan att bära skampåle nu för tiden, kanske var det bättre när vi bloggade endast om färgval och tapeter. Jag tycker det är JÄTTEINTRESSANT att läsa om vad du personligen brinner för, och att du måste skriva ”Inte alla män” säger något om tiden vi lever i. Gillar din blogg så. Kram / Lina