Denna morgon började jag skriva ett blogginlägg om då jag var gravid med mitt första barn som nittonåring. Satt med benen i skräddarställning i min beige linnesoffa med kaffe och tända ljus bredvid. Jag blev inte klar och nu när jag kommit hem från arbetet, tagit ett bad ihop med lillebror och håller på med kvällsmaten så känns det helt plötsligt för tungt för att posta en tisdag i början av december. Har jobbat mot klockan hela dagen och grämt mig över utebliven träning och solskenspromenad, inte hann jag handla färg heller…
Vi tar nya tag imorgon tänker jag. Här blir det vardag nu istället. Det blir morotssoppa med mycket ingefära – vad blir det hos er?
Denna vecka ska min personal och jag iväg på god middag i Falkenberg. Jag ska också passa på att måla om köket och sätta alla tulpanlökar i jord innan snön och kylan bäddar in oss här på västkusten. Den brukar dock inte vara långvarig men man vet aldrig. Jag går en kurs på torsdagar i medberoende och jag ser fram emot att lära mig mer i ämnet.
Men mest vill jag sova. Faktiskt mest av allt.
Jag vaknar fortfarande vid fem om morgnarna och det är slitigt för kroppen att inte få tillräckligt med sömn. Så där, nu är soppan klar och jag ska ropa varsågoda. Hoppas ni haft en okej dag.
För ett halvår sedan separerade jag och det har varit en tuff tid. En ordentlig konflikt som ännu inte är löst, mycket oro och sömnlöshet. Tider som dessa behöver man ankare, saker eller personer som håller en stadig men som också göra att allt känns lite lättare. Din blogg är en sådan jag håller extra hårt i just nu. Tack för att du delar med dig av allt – både ljus och mörker!
Nämen åh! Kära du – så jobbigt. En dag i taget – hoppas att det lättar för dig snart, konflikter äter ju upp en totalt. Usch.
Tack för dina fina ord – blir väldigt varm i magen och skickar dig all digital kärlek jag kan.
Har också varit där, med att vakna kl 5 varje dag. I början var jag olidligt trött, men till slut vande sig kroppen och jag kunde fungera både på jobb och hemma. Hoppas så att det blir likadant för dig!
Tack för att du delar med dig av ditt liv, det känns både tröstande, lärorikt och inspirerande ❤️
Tack för avtryck.
Ja, jag älskar dessa ensamma stilla morgnar men om jag inte somnar i god tid kvällen innan så blir det rätt jobbigt. Det gäller att planera livet efter att vara en tidig morgon människa 🙂