Det är märkligt det där, hur man plötsligt kliver in i nya skeden av livet. Prioriteringar skiftar och en dag står man där som en annan version av sig själv och undrar vad var det egentligen som hände?
Jag har gått från att i flera år planera hela mitt liv efter träningspass till att tappa mina rutiner helt. Nu står jag här som ett stort frågetecken och undrar hur människor får ihop arbete, familj och träning. Hur gör de egentligen?
Det märkliga är ju att jag själv var en av dem alldeles nyss.
Men i höstas föll jag ju ur mina rutiner på grund av en ryggskada, och sedan dess har det känts nästan omöjligt att ta sig upp på hästen igen. Inför januari köpte jag ett prova-på-medlemskap på ett gym, med ambitionen att lyfta där i kombination med reformer pilates. Igår var sista januari och gissa hur många gånger jag tog mig dit?
Noll.
Jag har varit sjuk, flyttat verksamhet, öppnat ny butik och haft uppdrag i Åre. Livet har helt enkelt inte gått ihop den här månaden. Det känns både dåligt, ledsamt, korkat och en rätt så oekonomiskt. Jag vill typ krypa ur mitt eget skinn över min dåliga planering och otur.
Men idag är det första februari. En ny månad, ett nytt försök. Jag ska sätta en plan för hållbar rörelse. Stegen får jag fortfarande ihop, nu ska jag bara boka några pilatesklasser och börja lyfta lite igen. Upp på hästen utan att gråta över spilld mjölk.
Har ni tappat träningsglädjen någon gång och lyckats hitta tillbaka?
Jag är nämligen väldigt sugen på att vandra i Cotswolds, surfa i Portugal, springa maraton i Médoc, åka utför i Alperna och klättra via ferrata i Languedoc. För allt det där behövs en stark kropp så nu får jag ta mig i kragen.
Hoppas ni haft en fin helg. Ikväll är det fullmåne, så kom ihåg att komma i säng i tid om du, som jag, sover lite sämre under fullmånen. Kram K
Allt har sin tid! Och det blir inte lättare att komma iväg de där första gångerna genom att slå på sig själv för att man inte fick till det förra veckan. Ibland har man lust, ibland har man motivation – men ibland får man ”bara” plocka fram disciplinen och gå dit: den starka, sköna känslan efter träningen får vi oavsett!
Och när du fått till ett pass eller tre så är jag rätt säker på att träningsglädjen kommer tillbaka 💪
Det tror jag säkert – känns som jag precis kommit upp på hästen nu igen. Phu! vad skönt.
Jag kommer sällan ur träningsrutinerna, förutom när jag är sjuk eller på någon semester där man kanske inte har möjlighet till träning på samma sätt. Men jag tänker också att det är bra med nån veckas paus från träningen då och då. Jag tror man måste se träningen som en livsstil som bara sitter där, vare sig man vill eller inte. Som att borsta tänderna. Man kan inte vänta på motivationen, utan den kommer när man få resultat. När man känner sig piggar, starkare osv. Nu med åldern så får jag snabbt ont i ryggen när jag inte har rört på mig på ett tag. Blir stelare i kroppen. På sämre humör. Men med det sagt, så kommer livet emellan ibland. Det är inte alltid möjligt att prioritera träningen. Och då får det vara så. Så sparka inte på dig själv. Du har både varit väldigt sjuk, haft otur med ryggen, och så en intensiv period med jobbet. Du får ju in vardagsmotion och det är ju superbra. Säkert en hel del hundpromenader. Något vi alla bör tänka mer på.
För mig fungerar det bäst att träna på morgonen, annars skulle det aldrig bli av. Men vi är ju alla olika.
Jag har också fått väldigt ont i rygg och nacken när jag inte tränat.
H¨ller verkligen med dig om att det går inte att vänta in motivation utan man får se det som en del av sin livsstil 🙂
Hei, Kristin,
Skriver ikke ofte kommentarer, men kjente meg igjen.
Etter en periode med utbrenthet, kom jeg ikke i gang igjen med fysisk aktivitet.
Det som funket, var fokus på det jeg vet er godt og motiverende.
Svömme. Elsker vann, bevege meg i vann. En time tre ganger i uken, velger ut tider det er lite mennesker. Har fokus på pust under svömming. Bruker mantraet sat nam, innpust-utpust, i takt med svömmetak
Yin yoga og Medi yoga. Korte sekvenser. Fokus på bindevev, pust og meditasjon.
Pröver å ikke tenke så langt frem, kun etablere gode rutiner her og nå.
Jeg tror det er viktig å tenke en uke av gangen.
Det andre kommer etterhvert.
Masse lykke til, og takk for all inspirasjon du deler!
Marianne.
Så klokt! tack för inspiration – skickar massa pepp och kärlek din väg 🙂 kram K
Det enda som funkat på riktigt för mig har varit att ha inbokad tid, speciellt när vi båda vuxna tränar och sen även har (relativt) små barn och tonåringar som ska hinnas med. Vi har varsin träningsdag i veckan (tisdag, torsdag, lördag för mig) där den andra sköter familjelogistiken och de dagarna avbokar jag BARA om jag är sjuk eller om jag vill byta mitt pass mot något annat som får mig att må bra, tex en träff med en vän (händer sällan).
Jag tänker att du nog är lite mer intensiv än mig, och då blir det ju jättesvårt att få rutin – kanske kan du ha 2-3 bestämda tider i veckan och sen låta resten gå på lust och känn?
För egen del blir det också enklare att planera in saker om jag vet vilka tider och dagar som redan är inbokade. (självklart blir det ändringar i bland när det händer saker, men det är inte så ofta)
Har ikke alle ADHD-ere – med og uten diagnoser – en ‘kirkegård’ fylt med tidligere hobbyer og aktiviteter eller rutiner, klær eller utstyr? Tidligere en sentral dopaminkilde i våre liv, som kanskje til og med definerte oss, men så er det full stopp?
Uten dopaminkicket fra aktiviteten opplever jeg at jeg er i vakuum. En stund. Ordløs. Klarer ikke løfte det spesifikke til det allmenne. Jeg var en som holdt på med gymnastikk fire dager i uka hele ungdommen, men når det var over (ungdommen, fellesskapet) visste jeg liksom ikke hva trening var? Det tok mange tiår. Å skape nye rutiner opplevdes umulig. Som å bygge livet sitt helt på nytt. Som å ha mistet en del av seg selv og søke den riktige puslespillbiten? Min kategori for trening nå heter bevegelse. Det er stort nok til å romme mer enn. Når noe stopper opp, kan det erstattes. Det er godt nok å gå sine skritt. Alt annet er pluss.
Og så. For å rigge seg for suksess i den nye aktiviteten. Før det gir tilsvarende dopaminkick. Må man som mulig ADHD-er sørge for at man belønner seg allerede første gang. Ny trening + sauna/badstu. Ny trening + ha med en venninne å le med. Ny trening + sitte i sola med en kopp te. Ny trening + favoritt spilleliste på Spotify.
Känner igen det du skriver sååå mycket, både hos mitt barn och mig själv…. En ”kyrkogård” av tidigare hobbyer och intressen. Ja herregud.
Den träning jag får till är löpning någon gång i veckan, inlines under vår/sommar och hemmapass framför YouTube. Har kört på det i flera år men kommer säkert tröttna och skaffa ett dyrt kort någonstans i framtiden…