Jag har vetat i en evighet att det just idag ska äga rum en “Hemma hos”-fotografering här hemma för min favorit bland inredningsmagasinen. Och ändå är jag ute i sista minut med allt grejande inför den. Jag skyller på enormt hög arbetsbelastning under denna vår och är säker på att vi kan fixa lite fina bilder här hemma ändå..
Ute i sista stund – jo, sent igår hämtade jag motiv på inramning som senare fick plats i detta hål i tavelväggen. Väggen är för övrigt målade med Nordsjö’s Clear Paris med en tvist, jag får försöka återkomma med den exakta nyansen när jag har den i min ficka. Men vill du ha den nu på studs kan du säkert ta kontakt med Färgteamet i Varberg, de hade världens största tålamod och var väldigt hjälpsamma i min jakt på den perfekta duvblå nyansen…
Väldigt nöjd över att fått in ljuset på ett fint sätt i detta rummet.
Nya knoppar till luckorna anlände också igår. Tusen tack till Byggfabriken som var supersnabba med sin leverans och väldigt vänliga i bemötandet när jag mailade om att jag var ute i sista stund med min betällning..
Tack också till min Otto som skruvade upp alla trettiofyra.
Igor hjälpte mig att städa golvet.
En annan tavla blev hastigt inramad av mig själv och kom upp på en av väggarna. Hyllor skruvades upp och stolar fick flytta på sig.
Äntligen fick denna ram. Det var i grevens tid…
Kanske att vi hinner klart. Nu kommer de om någon timma och vi ska städa av, banka upp de sista tavlorna och bädda så tjusigt vi kan.
Hej där. Igår hade jag på mig min favoritklänning på jobbet och det var så många som kommenterade den så jag bad min kollega knäppa några foton på vägen mellan arbete och hennes bil. Jag hade handlat massa blommor på torghandlaren precis utanför hotellet och kände mig extra tjusig i all blomsterprakt. Notera de fina utemöblerna på serveringen bakom mig… Så himla fina!
Hortensia och eukalyptus. Varbergs torg och kyrka.
Varberg som faktiskt blev framröstad till Sveriges Stadskärna sent igår kväll. Det stod mellan oss, Umeå och min gamla hemstad Borås. Starkt startfält.
Varmt Grattis till staden och alla oss som bor här!
Klänningen är ganska kort men det känns ok eftersom den har lång ärm och hög linning i halsen. En liten volang i midjan gör den extra festlig tycker jag. Hade en liknande då jag gick på kalas på 80-talet faktiskt… minus det vackra mönstret då, den var svart och jag kombinerade den med en blond permanent och plastigt rosa halsband. Om jag inte minns fel hängde det också en lång syntfläta nedanför mitt högra öra…
Just denna klänningen är en Ganni som jag köpte på Nr30 här i Varberg och kappan är från HM. Den finns förresten på rea nu faktiskt..
Att klippa av sticklingar på dina växter och sätta i liten vas med vatten tills de får rötter är både vackert och smart tycker jag.
Doftpelargonen Dr Westerlund och växten Palettblad är de mest tacksammaste tycker jag och det är ofta jag knipsar av en bit från den stora plantan till mig själv och till andra. Man behöver inte springa till butik varje gång man behöver fylla upp med grönt där hemma.
Med lite tålamod och generösa vänner så kan man fylla ett helt fönster med egenodlad grönska.
Dessa tre stora doftpelargoner kommer från några sticklingar jag fick i gåva av Lisa Burenius. Jag har dem i fönstret året om och de är som mest frodiga under sommarhalvåret såklart men vackra på vintern också. Lämnar en doft av citrus när du gnuggar bladen lite lätt.
Hela köksfönstret är också gåvor från vänner. Någon begonia, klängväxt och palettblad.
Närmast ser du en stickling jag själv tagit från klövern jag köpte här.
Den ser ut så här nu. Lite dassig faktiskt fast med många nya gröna blad.
Sticklingarna jag tagit därifrån är desto vackrare. Himla lätt att odla vidare på och får snabbt rötter i vattenbad.
Denna helg fick lite fler sticklingar gjord runt rötterna och sedan placerade jag ut dem på olika fönsterbrädor.
Vattna regelbundet, ge lite näring, pilla lite och vänd på plantan och ge ny jord någon gång per år… Lätt som en plätt.
Nu är det nära. Det är nästan så vi kan bläddra i vår bok. Den är just nu på bindning i Malmö och allt är tryckt och klart och det har varit så fint att få göra det mesta här i Varberg. så nära.
Detta var ett bland de första foton vi tog där någon gång i januari förra året. Det var svinkallt i Kvarnen och kakorna med smak av ingefära var supergoda. Receptet bjussar vi givetvis på i boken.
Det finns så många sköna berättelser som rymmer mellan bladen här. Men det finns också berättelser och hälsningar som vi inte ens hade en aning om då vi fotade och skrev…
Låt mig berätta. Med min vän Jennies samtycke så delar jag med mig av något himla vackert här.
Marina och jag krafsade ihop massa tjusiga saker som skulle symbolisera hennes liv och satte upp dem på en vägg i Kvarnen när vi drog igång vårt projekt – Att göra en bok.
Egentligen visste vi inte då att vi höll på at skapa omslaget till boken utan vi hade börjat någonstans – vi ville fylla vår bok med massa sköna bilder och inspiration helt enkelt. Här hänger hennes man på foto, någon släkting, någon biljett, lite utrivna tidningssidor, härlig fika, en hästsko och mycket mer. Här hänger också ett hjärta på ett litet papper.
Marina berättade att den lilla tummade pappersbiten betydde så mycket för henne för att hon fick det av pojke när hon gick i högstadiet.
På vårkanten blev Jennie varmt inkastad i vårt lilla bok-projekt och det visade sig att denna vägg betydde så mycket mer helt plötslig. för oss alla.
Det är knappt man tror att det är sant, men ni som följt mig vet att jag förlorat både min mor och min bror. Varje gång jag ser ett hjärta så ser jag det som ett tecken från dem. Det kan vara en droppe vatten på diskbänken eller ett gammalt tuggummi som någon trampat på eller kanske en bit bark, bara formen är som ett hjärta så tänker jag att de är med mig. En vecka fick jag riktigt många hjärtan. Det var så att jag började undra om något skulle hända eller om dom vill säga något speciellt till mig.
Å så kom den, förklaringen (om man vill tro).
Jag åkte ut till Strömma för att fika med min vän och säga hej till Marina som jag just lärt känna lite grand eftersom vi precis börjat jobba med boken. Vi pratade lite grand om allt möjligt och så sa hon – Jag måste fråga en sak. Var Martin din bror? Jag liksom rös lite och sa – ja. Då berättade hon att Martin gått i skolan samtidigt som henne och dessutom i parallellklassen. Kortet har hon fått av honom. Det står inget på det men det har ju formen av ett hjärta på som du ser. Ibland är världen så liten så liten och då tror jag att det finns något som är mycket större, som att det finns en mening med allt fast vi inte kan se eller förstå hur många gånger.
Tänk att hon sparat det i alla år, kortet,
och Tänk att hon använde det där i kollaget där på väggen och nu sitter det på framsidan av vår bok… som att han har en finger med i spelet där någonstans på andra sidan. Otroligt eller hur?!
Hej hej MARTIN!”
För fint för att inte dela.
Så lustigt att när jag var litet barn så lekte även jag med Martin och hans syskon eftersom våra föräldrar var sommarvänner. Jennie var tio år äldre så hon hängde såklart mest med sina kompisar. Men nu. I vuxen ålder har vi funnit varandra via sociala medier. Marina och jag fann varandra på samma sätt. Livet är bra magiskt faktiskt. Det gäller bara att höja blicken och se de öppna dörrarna.
Den här buketten plockade jag i vägkanten då vi lämnade det här stället efter världens godaste pizza med päron och valnötter på. I flera timmar satt vi där och filurade och snicksnackade med både den ena och den andra medan barnen skejtade, käkade glass och sprang runt och hade det sommarhärligt.
Den bästa tiden på året. Jag har räknat till hela tjugonio pionknoppar på en av buskarna i trädgården och igår låg jag på gräsmattan medan stora vita blomblad från äppelträdet singlade ner i mitt ansikte.
I den ljumma förkvällen sprang jag sedan längs strandpromenaden mitt bland hundkex och nyutslagna nyponrosor. Och ja, jag dök med huvudet före i på Damernas nakenbad och satt sedan på en varm klippa och torkade i vinden innan jag klädde på mig och sprang vidare.
Finns absolut ingenstans på jorden jag hellre vill vara än i Varberg just nu. Vackraste platsen på jorden.
Ett annat söndagsnöje. Hur många tavlor kan man få upp på en och samma vägg? Ska visa dig resultatet och hur jag tänkte när alla kommit upp. Fin afton till dig nu.
