Men hallå! Gissa hur trött jag var på min trädgård här någonstans på höstkanten förra året då mina solrosor vält i nattens stormvindar?
Vilket arbete det blev att röja upp här.
Ja, det blev det sannerligen! Jag fick hjälp av min man och eftersom han inte är så intresserad av detta så ser han det bara som jobb och inte så lustfyllt i huvudtaget.
“Perenner nästa år kanske Kristin…!?”
Denna milda men ändå bestämda önskan kommer varje år då jag står med tårarna i ögonen och river mitt hår över att jag inte får ordning på bevattning, uppbindning och röj.
Alltså jag förstår. Kanske borde jag ha en trädgård full av perenner så det slipper bli så här varje år. Men jag tror det är för att jag åker iväg där i juni och sedan går in i min mest intensiva jobbperiod i juli – det gör ju helt klart något med tiden som nog skulle lagts här ute i min gröna oas. Är det rimligt att ha en så stor trädgård med sommarblommor när det är så ont om tid under den mest krävande tiden på säsongen? Jag vet inte.
Det enda jag vet är att jag har lika mycket fröer i år och några perenner är faktiskt inte nergrävda. Dahliaknölarna ligger i papperspåsar i källaren och i växthuset möglar alla kuddar jag missat bära in. Där inne är ett kaos. Katter och fåglar har uppenbarligen haft rave under vintern och det rester från mina stackars druvor ligger i en sörja på golvet. Deppigt. Detta lilla hus behöver kärlek och såpa.
Men jag har både lust och tid under våren. Sommaren får jag helt enkelt styra upp med att anställa människor som kan avlasta mig i trädgården. Någon som kan och vill?
Tar tacksamt emot tips.
Det finns verkligen hopp om vår och en ny säsong här ute.
Aldrig någonsin har det grävts ner så här många tulpanlökar i min trädgård. Jag började i december med blombäddarna utanför växthuset och i mitt grönsaksland. Nu i sena januari tog jag tag i de sista rabatterna.
Mina tulpanlökar hade legat ute i sina lådor under snö och minusgrader så jag tänker att de fått sig sin köldknäpp.
Jag la dem ovanpå kälen så här. Solen värmde mitt trötta ansikte och fåglarna sjöng. Vårpirr!
Det tog sin lilla tid och hux flux var det skymning. Jag hade massa jord som skulle täcka mina lökar så det var bara att ligga i. En bra podd i öronen och trädgårdsarbete – det drömmigaste jag vet.
Man blir ju glad!
Plötsligt blev det riktigt mörkt och nu har jag bara några krukor också som ska få lök. Det får jag ta en annan dag. Plantera tulpanlök i februari – går det?
Ja, vi får väl hålla tummarna. Det får bära eller brista helt enkelt.
Är ni laddade för kommande trädgårdssäsong?
Vill ni att vi ska fortsätta med vår TRÄDGÅRDSLIVE – Hanna Wendelbo och jag?
Jo trädgårdslive är inspirerande och det är kul att se era rabatter o växthus även här i Finland i norr… där det är kallt länge men växthuset räddar våren och gasolbrännaren ger värme ????
Det måste ju vara en mindre förmögenhet som folk gräver ner i sina rabatter för att få sådana där härliga tulpanrabatter?! Men fint är det! Och tänk va härligt att kunna plocka in buketter! Själv har jag tyvärr inte utrymme för dessa rabatter så jag får njuta av andras.
Åh den som ändå kunde sätta tulpanlökar. Rådjuren äter upp alla, de är som missilsökande robotar ???? Lyckas hitta alla och böka upp. När jag ser din långa plantering får jag hjärtat i halsgropen. Men du har väl inga rådjur som hälsar på? Det kommer att bli en fantastisk vårrabatt.
Vi har inga rådjur här – vi bor mitt i centrala Varberg 🙂