Från Frankrike till full fart – nya kollektioner på gång

Hej på er,
Jag har ångest. Jag vet inte riktigt om det handlar om att lämna detta paradis eller om det är för att jag ligger efter med precis allt på jobbfronten – och hemma väntar en massiv vägg av arbete. Kanske är det en kombination. Jag känner mig sliten och hade behövt fler lugna dagar för att hitta tillbaka till lusten.

Just nu känns det lite som att stå på stranden och försöka sopa bort sandkornen – en omöjlig uppgift. Och så finns det privata bekymmer som tynger, så ibland vet jag inte ens vad som är vad. Ångesten ligger där, innanför bröstet, oavsett om jag vill eller inte.

Men nog om det. Här är några bilder jag knäppte i morse, precis när solen gick upp och jag började packa väskan inför hemfärden. Ett litet försök att hålla fast vid den  mjuka, stilla känslan innan dagen drar igång och jag skulle bege mig hem till vardagen igen.

Att skapa ett hem här nere i södra Frankrike har verkligen varit en fröjd. Allt har fått växa fram på ett ganska oängsligt sätt, med en tydlig tager vad man haver-mentalitet. Nästan allt är köpt vintage, och istället för att jaga något perfekt har vi satsat på att färgsätta rummen så att de lyfter fram de vackra golven och husets själ.

Pianot som står här i huset kommer från tidigare ägaren, Madame Astruc, vars föräldrar faktiskt byggde huset redan år 1850. Igår, på byrestaurangen, hamnade vi i ett långt samtal med en man som också bor här i byn – och han berättade om den betydelsefulla familjen Astruc.

Det gjorde mig ännu mer nyfiken på husets och byns historia. Tänk så många berättelser som gömmer sig i dessa väggar. Jag måste helt enkelt börja luska mer…

Jonas fixar inför hemresan i badrummet. Det går riktigt smidigt när vi hjälps åt. Att stänga av allt, dammsuga, bära in kuddarna och slå igen fönsterluckorna blir nästan som en liten ritual.

Mitt eget knep är att kasta in det som står kvar i kylen i frysen innan vi åker. På så vis finns det alltid något att ta fram nästa gång vi kommer hit, och vi slipper springa till matbutiken det första vi gör. Ett enkelt sätt att känna att hemmet väntar på oss. Redo att leva i direkt.

På återseende, Frankrike.
Nu väntar en ny vecka hemma. Och den blir intensiv. Jag ska färdigställa en senare kollektion, fota, redigera och lansera kommande AW25 samt skicka in flera deadlines.

Wish me luck!