Om bokslut, ekonomi & företagande

I fredags undertecknade jag 2023 års bokslut hos min revisor. Det tog lite extra tid detta år på grund av att vi hade en extern revision på bokföringen – det vill säga att en extern byrå granskade så allt var korrekt, tog stickkontroller på vår inventering och gick igenom våra siffror. Allt har gått bra och nu är vi klara. Fast som företagare blir man ju aldrig klar, nu jobbar vi intensivt med årets budget och tar stor lärdom av de år som passerat. Jag är enormt intresserad och väldigt medveten kring ekonomin i vårt bolag men det är inte jag själv som sitter med tabellerna dagligen – det gör min närmsta kollega Theoni. Hon har arbetat med ekonomi i hela sitt liv och har en bakgrund inom finansbranschen.

För den som inte är insatt i företagande så kanske ett inlägg om ekonomi kan vara intressant? Eller är det kanske ännu mer intressant för den som redan är intresserad och insatt?
Jag har varit egenföretagare i många år nu och i år var första gången jag satt hos revisorn och signerade ett bokslut utan tillväxt i vare sig omsättning eller resultat jämfört med föregående år. Ett litet skav i magen kändes absolut – jag vill ju alltid bli bättre och utvecklas. Men resultat och tillväxt hänger inte alltid ihop, och resultat är inte nödvändigtvis det bästa måttet på hur väl ett bolag utvecklats under ett år. Investeringar och satsningar kostar, och skapar förutsättningar för framtida tillväxt och lönsamhet. Du kan ha ett år då du investerar och gör satsningar och då är det verkligen inte säkert man gör ett positivt resultat. Titta på Spotify och Klarna – ingen av dessa visar positiva resultat, men är likväl framgångsrika inom sina respektive branscher. De prioriterar tillväxt och skalbarhet för att växa och vara lönsamma om några år.

Jag driver en helt annan affärsmodell, där jag vill växa stabilt och organiskt. Det tar lite längre tid att skala upp men jag behöver inte heller ha investerare som kikar mig över axeln, eller lån för att finansiera bolagets tillväxt.

Förra året och året innan gjorde jag bra resultat i bolaget vilket möjliggjorde en större utdelning som jag kunde investera i mitt franska hus.

Så här ser mitt bolag ut:
Vi producerar linnekläder i Baltikum och jobbar uteslutet med D2C som affärsmodell (direct to consumer).
Eftersom vi har egna digitala kanaler där vi kan nå ut till många människor så har vi haft möjlighet att välja denna försäljningsstrategi istället för att arbeta med återförsäljare. På detta sätt har vi bra marginaler och kan hålla nere vissa kostnader, jobba med kortare ledtider och själva ha kontroll över all kommunikation.

Men vad hände under året då?
Mitt mål för 2023 var en omsättning på 10 miljoner med bibehållen vinstmarginal. Detta fick jag i början av året revidera då inflationen och världsläget förändrade förutsättningarna för bolaget rejält. Olika omständigheter gjorde att vi tjänade mindre och kostade mer. Lönekostnader gick upp då personal jobbade mer. Vi hade tidigare hyresgäster i en del av lokalen som nu hade flyttat ut och deras hyresintäkter uteblev. Min och Marinas podd kostade en stor peng varje månad. Intäkter från influencer marketing minskade då företag drog ner på marknadsföring under året och uppdragen blev färre. Våra omkostnader ökade rejält på alla håll och ett förändrat konsumentbeteende med färre köp och fler returer smög på. Jag fick tänka ännu mer kreativt i marknadsföringen och jobba på räckvidd för att nå en större målgrupp.

För den som inte jobbar inom retail och har vant sig vid fast fashion är det kanske svårt att förstå hur ett plagg kan kosta 600 kr på ett ställe och 1900 kr på ett annat? Men om inte konsumenten betalar för plagget så är det någon annan som gör det – någon annan som inte får betalt för sitt arbete och det är förmodligen inte så bra kvalitet eller hållbart producerat. Bra saker kostar och de håller också i regel längre i garderoben. När man kikar på nedan bild så blir prisbilden lite tydligare.

(källa)

För att ta fram en vara så behövs det först utveckling av produkt och det tar lång tid och kostar pengar. Tyger ska vävas och färgas. Sedan ska plagget sys och därefter fraktas till vårt lager. Här börjar arbetet med att fota produkten och hela kedjan med marknadsföring. En del av plaggets peng ska också gå till löner av personal, hyra av butik och lager, kostnad för webhotell, bokföring, moms, utveckling av nya produkter mm.
Ja. Det är många hål som ska täckas med andra ord av ett plagg och då vill det till att man har okej marginaler och inte behöver rea ut för mycket av kollektionen.

En dyrköpt erfarenhet var när jag tog hem för stort lager av en produkt i olika kulörer och storlekar som jag sedan inte fick sålt till fullpris. Detta har gjort mig försiktig med inköp – jag beställer hellre mindre antal och fler designs av plagg än att riskera detta igen. Den negativa aspekten av detta är att inköpspriser blir högre med mindre volymer, och att vissa produkter säljer slut redan efter ett par timmar. Här arbetar vi hela tiden på att hitta en balans i inköpsvolymer. För är det något som kan få ett bolag att falla, så är det att stå med stora lager av osålda varor.

Ser fram emot 2024, och mot att utvecklas till att bli ännu mer professionell i mitt företagande.