Vilka dagar va. Att bara fly verkligheten i några dagar och ägna dem år surf och yoga måste vara den bästa presenten man kan ge sig själv. Detta unnar jag alla mitt i livet.
Jag har haft mycket svårigheter runt mig och haft svårt att varva ner det sista året. Jag har behövt vila och återhämtning. Men jag har nog behövt fysisk aktivitet ännu mer. Det har stillat mina tankar och min svidande ångest.
Träning sägs ge samma effekt som antidepressiva mediciner och jag har verkligen märkt hur regelbunden träning har räddat mig denna våren.
Vi var åtta tjejer som åkte iväg klockan 05 förra tisdagen. Jag visste att jag skulle till Portugal och att det skulle bli surf och yoga, men så mycket mer än så hade jag inte koll på.
Flygresan dit blev allt annat än en dröm då vi blev försenade med mer än ett dygn, på grund av flygbolaget, och fick övernatta i London.
Men men, någon sa att yogan hade redan börjat där och då eftersom vi alla övade på tålamod och ödmjukhet det dygnet. När vi väl checkat in i vårt hus på Lagos och blivit varmt välkomnande av våra värdinnor Anna och Jodie så bytte vi om till våtdräkt och begav oss till vågorna.
Men först – Ett dopp i poolen precis utanför vårt rum såklart.
Varje morgon var det yoga vid 07.30. Jag hade lyckats ta med mig tre inlämningar eftersom jag inte hunnit jobba ikapp hemma och gick upp lite tidigare och mötte soluppgången med jobb. Livet som frilans. Underbart att kunna ha med arbetet överallt. Lika pissigt att aldrig kunna stämpla ut.
Efter 90 minuter yoga var man bra hungrig. Bara himla god och nyttig frukost serverades såklart och sedan begav vi oss till stranden för surf.
Vi körde med surfbussar fyllda med brädor på taket en bra bit till stranden. En oerhört vacker strand med endast surfare på plats. Tror jag bara såg en eller två semesterflanörer promenerandes vid havskanten..
Uppvärmning först. Detta är Jodie, en av tjejerna som driver Go to The Sea.
Sedan följde dagar med otroligt härliga timmar i vattnet. Total närvaro, fokus, lycka och en fysisk utmattning.
Vågorna var verkligen stora på sina ställen och det var också väldigt strömt. Skakade i hela kroppen när jag gick upp för att dra av mig våtdräkt och äta lunch.
Alltså. Kolla vågorna!
Lunchen serverades på en surfbräda i sanden. Goda näringsrika och matiga sallader med frukt.
Mat har aldrig smakat så gott.
Life goals – semestra i buss med min man med brädor på taket och åka till olika fantastiska stränder längs Portugals kust.
Vi hann inte med så mycket mer än yoga, surf, sova och äta. Men på vägen hem från stranden hann vi med ett stopp på denna utkiksplats.
Så himla vackert! Tänk en sup-tur där nere i det blå bland alla grottor.
I Lagos äldre områden fann vi mängder av hus smyckade med vackra kakelplattor.
Kolla här liksom. Sanslöst tjusigt!
En vacker vägg måste naturligtvis bli förevigad om man har matchande skor och röd klänning.
Vi hann inte gå i butiker eller så men gränderna var riktigt mysiga.
Så. Tillbaka till stranden där vi tillbringade mest tid.
Vi kände oss så himla viga efter morgonens yoga och testade varandra under uppvärmningen inför surf. Känner mig sjukt stolt över balansen och vigheten här. Måste ha mer yoga i mitt liv. punkt.
Sedan blickade vi ut över vågorna och laddade som tusan innan vi kastade oss ut. Det var lite brått för tidvattnet steg rasande fort. Så mäktigt faktiskt.
Kolla. Här är vattnet redan uppe vid klipporna innan lunch.
Vackrare strand får man leta efter.
Tycker så mycket om att titta på floran när man kommer till andra länder.
En annan dag på stranden. En annan sjukt god lunch.
Sista dagen lämnade vi vågorna efter lunch eftersom de blev lite väl stora för oss och drog till en bro som man kunde hoppa från. Trodde typ jag skulle dö i hoppet och hann tänka hur mycket som helst innan fötterna slog i vattenytan. Hahaha, men hur härligt!? Snacka om att känna livet i sig.
Jodie sa:
”Do one thing that scares you everyday!”
Tänker inte bjussa på bilden när jag hoppar. Ser nämligen helt galen ut… Vi har skrattat så tårarna runnit på oss under dessa dagarna.
Livet kan vara bra fint alltså. Från en strand till en annan.
Livet är nu – Du måste omfamna det och öppna ögonen för äventyren därute.
Tusen tack till dessa solstrålar – Anna och Jodie. De gjorde våra dagar magiska och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på sista kvällens paryoga på stranden. Tror faktiskt jag har kvar sand i hårbotten från huvudståendet jag gav mig på.
Tack Lagos. Tack surfen och yogan. Tack till alla tjejer som satte guldglans på dagarna. Och stort tack till mig själv som satte livet på paus och drog iväg och surfade några dagar. Så välbehövligt!
