Det är den nionde maj och samtidigt som tulpanerna blommar över i trädgården så slår äppelträdet ut i blom.
Lika fantastiskt varje år och det gäller att vara med. För på ett ögonblick är hela skönheten över och vi står och sjunger om den blomstertider som kommer medans ungarna springer ut. Hägg, syren, gigantiska bubbelgumsfärgade tulpaner och små plantor i rader. Jag ligger efter redan innan jag börjat så inget nytt under solen. Det blir bra ändå. Det blir det alltid tänker jag samtidigt som jag ligger på knä under äppelträdet och drar upp vallmo och maskrosor ur gruset.
Jag satte lökar otroligt sent så det är smått märkligt att de blommar. En del har faktiskt ruttnat i sina krukor men i bäddarna klarade se sig fint.
Men nu vill jag ha ner både svartkål, fänkål och dill så det gör mig inget att de snart är överblommade…
Men vackert – visst?
Allra mest inne i vas tycker jag. Har fotat denna bukett varje dag sedan jag plockade den och nu är varje blomma större än min öppna hand.
Hoppas ni har en fin långhelg och lyckats få en ledig klämdag på fredagen. Jag ska göra det bästa av min.
Idag hade vi bokat både Emma och Nütie som modeller för K. LAGERQVIST och vi hade tajmat perfekt väder för ändamålet. Lite mycket vind men det funkade ändå.
Jag har aldrig med mig datorn ute på fält utan kollar alltid igenom materialet direkt i kameran och är det mycket sol så behöver man ta till sina knep.
Theoni var med och fixade med med både fika, hårnålar och reflexskärm.
Här instruerar jag tjejerna hur de ska placera sig och vart blicken bör ligga.
Vaknade med nackspärr så jag har haft det kämpigt att ta mig igenom dagen men nu när jag gått igenom materialet känner jag mig ändå nöjd. Det är så lätt att bara försöka ta sig igenom arbetet utan att lägga den extra växeln i när man mår dåligt men det här är för viktigt för att stressa igenom. Glad att jag ansträngde mig och la den tiden och arbetet som krävdes.
Är ni nyfikna på resultatet?
Så glad att Nütie var med och fotade. Hon är fortfarande mammaledig till sin lilla och bebisen drogs runt i vagn av morfar medan vi arbetade. En riktigt bra dag.
Nu längtar jag efter att arbeta ikapp i trädgården. Men först efter en god natts sömn och kramar från min familj.
Det är alltid vemodigt att lämna och som alltid grämer jag mig över allt jag inte gjorde. Ska skärpa mig och glädjas åt allt som blev av istället. Vid detta tillfälle var det fokus på arbete, god mat och vintage. Och det blev det sannerligen mycket av! En stor bonus var att vi gick och la oss strax efter nio om kvällarna och det passade mig hur bra som helst.
Äntligen fann jag mig en vattenkanna likt en and till ett bra pris på marknaden. Den och lite andra finheter fick jag med mig från den stora vintagemarknaden igår. Ofta blir man nästan lite överväldigad för det är så otroligt mycket fint som skapar habegär. Men i år var jag duktig och hade gjort en lista.
Dessa små fat och koppar fann jag dock dagen innan och de passade perfekt att duka fram till en cannelloni med pistage till kaffet.
Vi har fotat en hel del för K. LAGERQVIST då vi varit här och gjort en plan för alla olika släpp under vår och sommar. Imorgon har vi fotografering i Sverige igen så det är bara ladda allt som går att laddas och formatera om minneskorten.
I juni är jag nere med familjen igen och det ska bli skönt att ha semester på riktigt. Känner att jag pressat mig själv lite för hårt under ett tag och och varit dålig på att prioritera den viktiga återhämtningen i ensamhet. Aldrig värt att skjuta på det för mycket.
Är verkligen i ett skede av mitt liv då jag vill göra det bästa möjliga av allt. Så många runt mig som blivit sjuka det senaste och jag vill ge kroppen de bästa förutsättningarna för att leva så friskt som möjligt. Och då är återhämtning, träning, kost och sömn det jag vill prioritera.
Har haft ont i ländryggen under lång tid och varit hos gyn för att kolla så det inte växer något i kroppen – alltså något som inte ska vara där. Efter ultraljud såg de cystor som nog kommer försvinna men annars okej. Men nu tog jag steget längre för att kolla andra kroppsdelar också. Smärtan är ju kvar och jag vaknar ofta på natten av en molande värk i ländryggen. Magnetröntgen på ländrygg och bröstkorg blev det efter läkarbesök och sedan några dagars väntan.
Läkaren ringde när jag var i Frankrike och sa att de såg inga tumörer men däremot artros i ländrygg, diskbråck i nacke och skolios… Ja, ja. Det är väl så här det är att åldras tänker jag. Inget av det är ju livshotande och skoliosen har jag väl haft hela mitt liv antar jag. Lite sjukgymnastik och något antiinflammatoriskt så kan jag nog leva med detta. Men nu vet jag i alla fall. Ska kolla upp en leverfläck som växer på benet också sedan ska jag släppa katastroftankar.
Går du och är orolig och känner att något är fel?
Min uppmaning är att kolla upp det omedelbart – snälla du. Vänta inte längre.
Från en sak till en annan. Jag är så enormt tacksam över det fina mottagandet av cykeln jag tagit fram ihop med Monark. TACK!
Ett ärofyllt uppdrag som jag gått och burit på länge. Äntligen fick jag visa den och det kändes så bra.
Kunde pusta ut lite. Likadant med altanjobbet jag gjorde som var väldigt omfattande arbetsmässigt och även hela kollektionen vi skapat och nu lanseras. Så många stora uppdrag där jag känner att jag haft ett tungt ansvar över att det ska bli bra. Jag känner stort krav på en stark prestation såklart när det är mycket investeringar och människor inblandat.
Monark står bakom Sveriges mest populära cykel – den klassiska damcykeln KARIN. Årligen tar Monark fram en unik Limited Edition för denna cykel och 2024 års limiterade upplaga av
Karin har skapats tillsammans med mig. Så stolt!
Låt mig nu ta er genom arbetsprocessen och visa er resultatet.
Arbetet började för två år sedan då jag fick uppdraget av Monark. Hela processen började med att jag samlade ihop en mängd inspiration för att skapa den känslan jag ville att cykeln skulle symbolisera.
Cykeln ska spegla en förlängning av hemmet och plaggen du bär – vara en del av din stil och vara dåtid och samtid på samma gång. Den dova gröna tonen harmonierar med träpanelen från Karin Larssons hem och de skira blomsterdekalerna är alla unika och applicerade för hand – en efter en.
Klassisk i både kulör och i mönster – handen ska få synas som Karin så klokt lär ha sagt om hantverk och det känner jag även för den nya cykeln. Jag vill att cykeln ska symbolisera glädje, frihet, stolthet och kärlek.
Som det här! Som en barfotadans på stranden med din älskade, en nyplockad bukett blommor, lite gos med hunden tillsammans med morgontidningen och en cykeltur i klänning med vinden i håret och korgen full av härligheter.
Med utgångspunkt i min passion för växter, inredning och inspiratörer från förr ville jag skapa en Karin som var klassisk och stilren, som kan leva över generationer och bli vackrare med åren. Här har Karin Larsson, Hilma Klint och Selma Lagerlöf varit kreatörer som inspirerat mig.
”Krickelin och Monark Karin har mycket gemensamt, därför känns samarbetet kring årets Karin Limited Edition extra rätt. Båda är starka, drivna kvinnliga karaktärer från Varberg och Krickelin har dessutom hämtat inspiration hos starka kvinnliga konstnärliga förebilder från historien i sitt skapande. Det knyter tydligt an till vår idé om att nutid och historia ska mötas i det som utgör Monarks cykelprogram, förklarar Johanna Smedberg, ansvarig för varumärke och produktutveckling i Cykelfabriken i Varberg”
Monark Karin Krickelin är en klassisk grön sommardröm som är svår att motstå. Sirliga blommor i vitt och ljusgrönt finns utspridda på ramen i ett oregelbundet subtilt mönster, som om det trillat ner i gräset när det plockats för en midsommarbukett. Den bruna korgen i rotting flörtar med gammal tradition men är gjord i hållbar kvalité från idag. Den bjuder in till picknick i det gröna och går enkelt att klicka av och på.
Vad tycker ni?
Jag älskar kulören med de bruna detaljerna på handtag och sadel, korgen i rotting och de vackra blommorna som känns handmålade på cykeln.
Gissa hur mycket foton jag har på denna skönhet.
Likt övriga Monarkcyklar så designas och byggs Karin Krickelin i cykelfabriken i min hemstad Varberg. Här har man byggt cyklar i långt över hundra år och kan förvalta och göra verklighet av mina idéer och tankar. Jag har besökt fabriken flera gånger och den ligger faktiskt mitt mellan mitt hem och min butik så jag passerar den varje dag.
Cykeln blev precis så som jag önskade och jag är full av både stolthet och tacksamhet över detta uppdrag.
Äter ni ostron?
I min barndom åt vi inte alls dessa men jag vet heller inte om det var så vanligt med ostron i Sverige på 80-talet. Vi åkte dessutom bara till Gran Canaria på semester och där åt man ju Papas arrugadas med mojo rojo. Jag var besatt!
Jag började äta ostron som vuxen och fick då lära mig tycka om smakerna och konsistensen. Det kom inte direkt självklart – tyckte inte alls om det i början. Men det är som med mycket annat i livet – matcha, kombucha, surkål… en hel del har jag fått vänja mig vid för att jag vill tycka om det.
I alla fall. 2020 köpte vi ett hus nere i Launguedoc – en plats som främst är känt för alla sina otroliga viner men också för sina ostronodlingar. Languedoc och kusten Occitane är känd för sina ostron som är av otrolig kvalitet och som fångas i de lokala saltvattenlagunerna, dessa kallas etanger. Anledningen till att ostronen trivs och växer i just denna regionen är att lagunerna innehåller höga halter av plankton som är ostronens främsta föda. Cirka 10% av alla ostron i Frankrike kommer från Languedoc och detta lockar såklart människor från hela världen. Slå dig ner här vid vattenkanten och beställ ett dussin ostron med ett glas vitt samtidigt som du ser båtarna glida fram och tillbaka ut över ostronodlingarna i bassängen – det är fantastisk upplevelse! Jag brukar alltid boka bord hos Le St Pierre Tarbouriech som ligger strax utanför Bouzigues.
Ett otroligt ställe som är fokuserad på agroturism och lokala produkter. För dig som undrar vad ”agroturism” är så kan jag berätta att ordet är en sammansättning av två italienska ord – agricoltura som betyder lantbruk, och turismo som betyder turism – och det förklarar precis vad det är. Så många som vill semestra på detta vis och uppleva de lokala råvarorna, lantbruket och kulturen.
Här på Le St Pierre Tarbouriech har familjepassionen gått i arv i tre generationer men urspungligen var det familjens farfar som lämnade vingården för att istället arbeta med ostronodlingen. Jag brukar beställa lite av allt möjligt på menyn. Så det blir olika ostron och goda musslor som kommer både gratinerade och kokta.
Ostron är proteinrika med rikligt av mineraler och vitaminer. Dessa är så kallade spårämnen, ämnen som behövs i mycket små mängder och som ändå är livsnödvändiga för människan. De tio viktigaste vitaminerna och mineralerna i ostron är Jod, Zink, Järn, Selen, Calcium, Vitamin B12, Vitamin C, Vitamin A, Vitamin D, Vitamin E.
Jag äter gärna ostron med en citronbit eller hackad charlottenlök i rödvinsvinäger. Ibland mixar jag frysta hallon med vinäger och toppar med svartpeppar men då försvinner den goda smaken från ostronen till förmän för hallonet såklart. Det bästa är att öppna ostronen med en ostronkniv, hälla av lite vatten och lägga på is – sedan kan man låta den som äter ostronet dra av muskeln med sin lilla ostrongaffel innan hen toppar med citron och sedan häller in godsaken i munnen.
Här köper man ett dussin goda lokalt producerade ostron för 12 euro i matbutiken och för bara några kronor så kan du köpa nyss skördade ostron i en mängd ostronkiosker längs dessa saltvattenlaguner i Languedoc. En perfekt plats för ostronälskare alltså.
Min kollega Theoni är med mig här nere vid detta tillfälle och vi har en kick off på några dagar med knät fullt av arbete men också en hel del härlighet. God mat, vintage, promenader och fina samtal.
Jag har mitt löparschema att förhålla mig till också. Gha. Lite besvärligt eftersom träning på egen hand inte kommer direkt självklart för mig. Jag behöver allt pannben jag kan plocka fram för att ens dra på mig löparskorna.
Igår sprang jag ett test och idag ska jag springa distans i fyrtio minuter. Märker med mig själv att jag försöker deala med hur och när jag ska få in detta för börjar jag dagen med croissant, ost och baguette så är det kört. Då är magen helt paj fram till lunch. Så nu funderar jag på nybakad baguette idag och löpartur imorgon… fast då är ju vintagemarknaden. Får nog ta min vanliga frukost idag så jag kommer ut. Eller springa innan frukost?
Jag tänker inte banga och skita i det. Det får bara inte hända. (mantra i mitt huvud just nu, ut o spring, ut o spring, ut o spring….)
Är ni fler där ute som behöver planera mat och livsstil efter träning eller hur gör ni?
