Vid 24.30 surrar telefonen på nattygsbordet och jag svarar – vi pratar en stund och jag går upp och kissar. Min man och mamma har sagt att jag kan inte vara tillgänglig om nätterna på detta sätt men jag måste. Det är det minsta jag kan göra. Man finns där. Jag lyssnar på ljudbok för att somna in och vaknar efter en timme av våldsamma regnskurar som slår mot sovrumsfönstret. Kommer på att tonåringen höll på med en förlängningssladd från huset och ut till bilen på kvällen. Sitter den i? Livsfarligt med regnet ju… Kan det börja brinna! Jag som är själv hemma med barn och hund – så läskigt.
Måste gå ner i källaren och dra ur sladden. Dricker ett glas vatten i köket och går upp till sovrummet igen. Lyssnar på ljudbok för att somna om – Dr Diamantis pratar lugnt om hur jag ska finna hälsa och stabilt välmående. Ge mig stabilt välmående – hälsa utifrån och in, ja tack. Klockan fyra surrar telefonen igen och vi pratar en liten stund – det är bättre nu. Vi fortsätter med sms. Sedan sätter jag på ljudboken igen… Nä, nu är klockan fem, jag tror jag går upp istället. Ansiktsolja, citronvatten och brygger en stor kanna kaffe. Sätter mig i soffan och letar bilder till ett blogginlägg om företagande. Är som skarpast här på morgonen men känner mig helt svullen i ansiktet och lite illamående av bristen på sömn. KÄnner mig inte skarp alls. Men det är okej. Jag får planera in mycket snällhet mot kroppen denna onsdag.
Jag tänker mycket på det nya stället i Frankrike just nu. Drömmer mig bort från regniga mörka januaridagar i Sverige och till en liten by där detta står och väntar på mig.
Det här är ett foto från vardagsrummet och jag minns att jag upplevde det större – men här ser det faktiskt ganska litet ut. Beror kanske på hur man möblerar – jag funderar på att ta med en soffa i linnetyg, en jag redan har här hemma. Den kan kanske stå framför den öppna spisen i detta rum? Jag måste dit och mäta så jag inte spinner loss helt fel i huvudet. Väggen har riktigt gamla väggmålningar som är framskrapade – det är fint men för att det inte ska se ut som en tapetserad fondvägg så får jag nog måla de andra väggarna med en levande kalkfärg som är i liknande nyans.
Jag tycker verkligen om hur den förra ägaren placerat konst på väggarna – de sitter lite otippat här och där.
Om jag sparat ner en mängd inspiration? Ja, det kan ni ge er på.
Ska vi kika lite?
Vårt kök ser ut som detta i planlösningen så den här bilden har jag sparat – minus vackra luckor, blandare och marmorbänk då…. Vi har redan nu tittat på rostfria vitvaror och kommer förmodligen bara byta dessa och göra någon budgetlösning på kulörer, bänkskiva och hyllor till att börja med. Vi ska dock försöka bygga ett skafferi i en vägg som är under trappen up på andra våning – då kommer vi ha dubbeldörrar som man öppnar upp. Likt nedan bild.
Här inne kommer vi behöva ställa matvaror men det är möjligt att man kan fylla upp med vacker keramik, fina flaskor och glas också. Jag tänker att jag målar det i någon färg – gul eller grön. Beror på vad vi landar i för färger på övriga kök.
Jag älskar verkligen när konst sitter lite otippat – som här hos @freddiepalmstjerna
Kanske någon väggmålning i hallen. Förmodligen inte så färgglad dock – mer nertonat och kanske lite mer Sara Bergman stil.
Rustikt och oängsligt är två av ledorden. Jag ska leta gamla olika stolar på antikmarknader till vårt matbord i köket.
Badrummet är en utbyggnad på befintligt hus och i 80-talsstil. Undrar om de hade utedass innan de fixade detta…?
Huset är ett gammalt vineri så i källaren finns ekfaten för vinjäsning kvar, våningen ovan är alla sovrum, kök, badrum och allrum, går man en trappa upp finns det ytterligare två rum men där finns ingen el ännu.
Drömmen är att skapa ett liknande badrum – badkar, tunga gardiner, rustikt kakel i jordnära kulörer och konst på väggarna. Kanske bygga en studio i källaren…
I trädgården ska vi bygga ett kök och en utedusch – ett långbord ska stå centrerat på en grusad uteplats med ljusslingor hängandes mellan träden och entrén.
Det är fåglarna som väcker mig på måndag morgon. De sjunger hoppfullt utanför fönstret och jag ligger kvar och undrar hur jag mår i kroppen idag. En veckas sängläge med feber, bihålor som bråkar och en jobbhelg på det – hur mår kroppen?
Kommer på att jag har både viktiga jobbmöten och en PT inbokad idag så bäst att gå upp och känna efter ordentligt. Sveper citronvattnet, smörjer in en olja i ansiktet och brygger dagens första kopp. Kaffet smakar fortfarande bränt och äckligt – kroppen verkar inte vara återställd alls men idag ska jag vara på benen så mycket jag orkar har jag lovat mig själv.
Januari är min månad. Jag fyller år och känner tacksamhet över att jul, nyår och andra helger passerat. Nej, jag är inte Grinchen, men helgdagar är extra utmanande när man har anhöriga som är kroniskt sjuka i beroende. Så är det bara. Det är ett helvete rent ut sagt och jag delar såklart inte den delen av livet här med er. Det är privat och min egen smärta att bära – men är du där ute och känner dig maktlös, misslyckad, rädd och förtvivlad så ska du veta att du inte är ensam. Vi är många som lever i medberoende.
Idag ska jag äntligen banka upp de där tavlorna, byta lakan, fylla kylen och städa hemmet. Det ska inte finnas en enda röd amaryllis eller sillburk kvar innanför dessa väggar.
Bastu är väl bra för bihålorna? Kallbad är också bra.
Nu måste den här skutan styras om så det blir en bättre start på 2023. Jag återkommer med peppigt inlägg inom kort.
Godafton. Jag har rest med mina killar till Danmark och det är riktigt fint att komma iväg tillsammans. Just nu har alla lite skön egentid innan vi ska dra oss mot restaurangen för middag. Jag funderade på om jag skulle kolla på ett avsnitt av Ginny & Georgia eller kika in på bloggen. Jag landade här.
Vi befinner oss på ett badland i Fredrikshamn och det är så mysigt och kul. Men jag har ju varit sjuk hela veckan och det var nära på att jag faktiskt bokade av hela alltet….
mina bihålor gillade inte alls att jag dök ner i en bassäng och höll andan… Ångbastu okej, där kan jag sitta – men rutschbana och vågbassäng får jag nog lämna över till övriga familjemedlemmar. Så trist.
Men vi kom iväg – och det är ju fantastiskt!
Det är verkligen mysigt att bo fyra stycken i ett hotellrum – kortspel i sängen och Netflix nedbäddade alla fyra.
Så himla kul att ni är pepp på det nya huset i Frankrike – jag längtar som tusan och ska åka ner nu i Januari. Jag kommer kombinera det med en inköpsresa för KLco och det lutar åt att jag tar tåget från Paris till vår by runt min födelsedag – ett äventyr som födelsedagsgåva. Det tackar jag inte nej till. Funderar på hur jag ska bära det stora olivträdet från terassen till det nya… Och hur jag ska lösa det med sängkläder sista dygnet? Jag måste ju flyttstäda samtidigt som jag bor i huset. Äsch, det löser sig.
Nä. Nu är det dags att dra på sig klänning och ta sig till middagen. Ses imorgon.
I slutet av 2022 sålde vi vårt fina lilla franska hus. Det känns både vemodigt och pirrigt. Försäljningen gjorde nämligen att vi kunde ta nästa steg i våra drömmar och jag har inte ens vågat hoppas att det skulle gå vägen. Men med hårt jobb, kloka val, bra investeringar och säkert en hel del tur så hade vi möjlighet att lägga vantarna på ett annat drömboende här nere i den lilla byn. Så nu är det dags att stänga den här violetta dörren, öppna grinden till trädgården, ta trappan upp till entrén och öppna en rosa port istället.
Men vi kikar lite på hur det sett ut här först innan vi drar vidare för en liten sneak peak från mina mobilbilder vid visning.
Vi flyttade in i ett mindre lättskött boende för ett par år sedan och det har varit ett perfekt hus för att testa på livet i ett annat land. Är det här ens något för oss? Funkar vi med kulturen här nere och trivs vi? Hur känner barnen? Vad finns det att göra runt om?
Det har som sagt varit lärorika år då vi lärt känna miljön och insett att vi trivs riktigt bra. Vi har dessutom vänner som har boende i samma by och båda familjerna känner att vi funnit vänner för livet och det betyder mycket också såklart.
Huset som vi nu sålt är ett ”townhouse” , granne med kyrkan och den lokala restaurangen och vinbaren – alltså mitt i byn. Stenhuset är uppbyggt i tre våningar med källare och takterass. Så längst ner är entre och kök, på mellanvåningen finns badrum och sovrum och längst upp finns allrum/sovrum och terass med fantastisk utsikt.
Jag kommer sakna alla frukostar här uppe. Tornseglarna och falkarna över skyn – de kunde hålla mig upptagen i timmar i detta fönster.Ostron, kortspel och bubbel här … eller bara en lat stund med bok i dagbädden.
Utsikten är magisk – då solen går upp över bergen i öster så står jag här och njuter av lugnet över byn och studerar hur himlen färgas rosa och spanar in fåglarnas dans över skyn.
Vi har sålt huset möblerat. Känns både bra och dåligt – jag hade gärna velat ha med mig möblerna jag letat upp på marknader här nere men har insett att det blir smidigast för alla parter på detta sätt. Men de här franska tallrikarna ska jag packa ner i flyttlasset. Och alla mina tavlor såklart.
I denna sängen skrev jag hela min bok i Oktober 2021. Frida Kahlo fann jag på en marknad i Clermont l’Hereault – den bästa antikmarknaden om du frågar mig. Där har jag funnit så mycket fint. Tänker så mycket på kulörerna i det nya – här försökte jag vara konsekvent med neutrala kulörer eftersom det var så litet och för att det skulle hålla en röd tråd. I det nya så är det större och det ges utrymme till att kanske exprimentera med kulörer på ett annat sätt. Fast jag vill bevara och förstärka de vackra golven så det kanske landar i neutrala kalkfärger ändå på väggarna.
Alla vackra gränder, vinbaren, bergen, vinfälten och det lilla torget vi spelar petank på, allt finns kvar. Vi ska bara flytta hundra meter.
Den här stunden är fin. Solen stiger upp över taken och strålar in mjukt över dagbädden. Skapar ett otroligt skuggspel här uppe på terassen – det är fint hur man lär sig solens promenad genom huset där man bor. Detta är som sagt ett stenhus som är byggt för att inte släppa in värme under den heta delen av året och det är smart – här blir otroligt varmt och man måste stänga ute hettan. Först tyckte jag att det var trist att inte hela terassen badade i sol men nu fattar jag varför – man söker sig till skuggan och svalka. Redan vid påsk kan det vara 28 grader här om dagarna och sol får man ju ändå… Skönt att sitta i skugga och äta frukost faktiskt.
Många frukostar vid matbordet i köket också. Varma croissanter från bageriet – bara lilla backen ner utanför vår dörr.
Mmm. vemodigt minst sagt att lämna detta fina ställe. Men det blir bra. Vi började titta på större förra året då vi insåg att vi ville ha en trädgård att hänga i tillsammans, kunna ta emot gäster och erbjuda barnen mer space att känna sig som hemma. Att de ska kunna dra sig undan och få en paus från familj och syskon i tonåren är ju helt förståeligt. Och om vi ska kunna åldras här och kunna ta emot eventuella barnbarn så behövde vi också mer utrymme.
Om du frågar mig så hade jag gärna flyttat på stört – hur mycket jag än älskar Varberg och trädgården här.
Det är något med hur jag själv är här nere – jag får sinnesro, jag har mindre ångest, behöver inte prestera och allt känns bara enkelt och härligt.
Ok. Håll i hatten – här kommer några mobilbilder från det nya.
Jag har alltid önskat mig fönster och dörrar med gröna snickerier och här verkar det sannerligen som att min dröm går i uppfyllelse. Men hallå – kolla golvet! Detta rum blir vårt sovrum och det är fint med den lilla franska balkongen ut mot gatan.
I samma rum finner man denna öppna spis och där bockar jag av en annan dröm. Tänk en höstdag här inne efter en lång promenad i bergen. Jag tänder spisen i sovrummet och brygger en stor kanna te för att därefter krypa ner mellan nytvättade lakan med en spännande bok. Herrejösses – ni förstår ju hur jag dagdrömmer just nu.
Fortfarande ingen som spelar piano i vår familj. Men nu har vi två! Ska börja kolla tuturials på Youtube så jag i alla fall behäsrkar en eller två lätta varianter. Jag har det i mig – det vet jag… och mellanbror kan en låt.
Hahaha! Samma med franskan, Alla har Duolingo men de enda som tar det på allvar är lillebror som läser ämnet i skolan och pappan som redan pratar franska. Men jag är faktiskt inte helt lost – minns ni den gången då jag åkte till ett varuhus och köpte en hel diskho med blandare och gjorde mig förstådd på franska?
Fler fantastiska golv. Pirr!
Att man får bo i ett hem med två öppna spisar är väl ändå för bra för att vara sant. Ett otroligt steg i livet och jag kan fan inte fatta att detta händer. Peppar peppar, ska inte jinxa något nu.
2022 har varit upp och ner på många olika sätt, sjukdomar, kriser, oro och maktlöshet. Men den här grejen – att vi gjorde det här, att vi satsade och vågade, känns hoppfullt och spännande. Vilket äventyr!
Sluta aldrig drömma och prata högt om det du vill uppleva – inte bara materiella saker, utan allt möjligt. Då öppnas små dörrar i rätt riktning och så helt plötsligt står du där. Mitt i kärleken, mitt i naturen, på en ny arbetsplats, i ett mjukt sammanhang eller helt plötsligt i ett hem med två öppna spisar.
