Okategoriserade

Lediga lata juldagar

Jag jobbade mitt sista arbetspass för KLco fredag innan jul och ser nu fram emot vilsam ledighet med min familj. Jag har tagit ledigt under mellandagarna så det är min pesonal som styr upp med inventering, öppettider och att städa bort julen från butiken. Lyllos mig!
En av mina bästa investeringar har varit att anställa fantastiska människor som ger mig mer tid för familj och för det jag brinner för på jobbet. De krattar manegen liksom och jag är så tacksam.

Min mamma började jobba hos mig när hon gick i pension och har du besökt oss i Varberg någon gång så har du säkert stött på henne i butiken. Så roligt att jobba med sin familj – även min svärmor är här en del och stöttar upp då vi behöver.

Men nu ska jag i alla fall vara ledig och jag har redan kollat på en hel säsong av Sisi på CMore – det är ett kostymdrama om kejsarfamiljen i Österrike. Jag älskar verkligen den här sortens filmer och serier. En efterlängtad bok har jag också plockat farm och redan klämt in ett vinterprat i lurarna. Mjuka kläder, bastu, längdskidåkning, kortspel med barnen, testunder, promenader med Boris och vila. Inget mer önskar jag mig nu av en en veckas ledighet.

Finurlar på en liten sammanfattning över året som gått här på bloggen – det har ju hänt en hel del både på jobbet och privat. Mitt värdeord för året var ju FÖRVALTA och det tycker jag har gjort riktigt bra. Det enda som gick åt skogen var min träning men jag tar nya tag 2023. Då är det fokus på hälsa och sömn. Läs om mitt värdeord för 2022 här. 

Önskar er fina mellandagar.

Hem & Inredning, Vardag

Julafton hemma hos oss

Juldagens morgon och jag trippar upp först av alla, slänger ett äga på matbordet och dess pussel som ligger utspritt över hela bordet och blir alldeles varm i magen. Det blev en fin jul trots allt ändå. Vi fick boka av firandet med släkten för att barnen varit sjuka hela veckan och fick en enkel och lugn jul här hemma. Promenad, dopp i hav, bastun, massa familjsepel, filmer, fotkli och god mat gjorde dagen till årets bästa om du frågar mig. Otroligt skönt.

Jag hade inte uppe kameran så mycket men detta knäppte jag. Tidig morgon med bara jag vaken, då tände jag ljus, satte på julmusik på låg volym, bryggde kaffe, kokade gröt och dukade bordet.

Julduken på bordet och tabletter dekorerade med julstjärnor.

De på vitrinskåpet är morgongåvor.

Nu har familjen vaknat och det har blivit lite ljusare utanför fönstren- en krispig och frostig dag går oss till mötes. Gröten dukas fram och sedan är det varsågoda.

Vi diskar och städar undan – sedan tar vi kaffet och pratar om dagen. Klart vi ska bege oss ut och röra på oss.

Boris verkar inte så sugen dock. Men han ändrar sig fort när han ser någon knyta skorna i hallen.

Otroligt vinterljus från solen som stiger bakom husen. Jag klär mig varmt och packar med mig handduk för ett dopp i havet – två grader i vattnet nu och minus fem i luften.

Vi sätter på bastun innan vi går och dukar fram både kortspel, pussel och andra roliga familjespel vi kan roa oss med när vi kommer hem. Febern är borta och killarna myser runt i rutiga flanellpyjamas. Klapparna får vänta tills ikväll då tomten kommer. Det blev ganska få i år och det känns så skönt – bara något bra som kommer till väl användning och inte massa krafs  som jag annars är bra på att lägga till i sista minuten. Denna hög är till barnen, kusiner, föräldrar, bröder och fruar också.

Efter lunchen tar vi oss till kyrkogården och tänder ett ljus för min mans lillebror och sedan ringer vi Facetime till de andra innan Kalle på tv. Visst hinner vi få upp kameran på stativ för ett julkort också men barnen bangar – de vill inte vara med och det är helt okej såklart.

Den här pärlan är min bästa gåva. Tänk att vi varit ihop i tjugo år snart – otroligt. Och det blir bara bättre och bättre känns det som. Jonas är alltid bra på att köpa julklappar och i år var inget undantag. Jag gav honom biljetter till en konsert på Pustervik och han blev glad.

Hoppas ni fick en skön julafton. Och om inte – tänk på att detta är bara en dag på året av många andra. Nu är den gjord och det kommer en ny nästa år. Stor kram från mig och med en önskan om att ni har vilsamma juldagar framför er nu. Jags ska klämma en serie och lägga mig i ett varmt bad, spela skitgubbe med barnen, dricka mängder av te och utmana min man i backgammon.

Hem & Inredning, Vardag

Julklappstips och lite annat

Fredagen innan julafton. Hur mår ni?
jag mår fint – sitter i tidig morgon och skriver från soffan men kaffet bredvid. Der enda som grämer mig just nu är att havremjölken tagit slut, annars är jag i fas. Spännande kommentarsfält i förra inägget måste jag verkligen säga – så många kloka människor som kikar förbi här varje dag och även en del som stör ihjäl sig, såklart. Det är sådant man gör på influencers så inget nytt under solen.

Jag tänker fortsätta skriva sårbara och mänskliga inlägg ändå för jag tycker det behövs – det är så skevt att följa någon där allt bara är ljuvligt och vackert hela tiden tycker jag. Det blir skavigt till slut och jag uppskattar när influencers skriver lite mer personligt och lyfter något som känns jobbigt eller utmanande. Människan är komplex och innehåller allt – vissa dagar är upp och andra ner, man kan sannerligen vara i zen, ligga i mjuka yogaposer och dricka matcha latte en hel dag för att nästa rusa runt stressad och göra julhandlingen.

Jag har en vän som också är offentlig och hon har verkligen hundra bollar i luften och gör massor – det är sådan hon är och hon är underbar med sin drivkraft. Varenda gång hon visar sig sårbar och blottar något mänskligt så regnar det dömande kommentarer över henna från kvinnor som tycker till på ett inte så vänligt sätt. Fattar inte att hon pallar glänta på den dörren igen när hon får så många ” duktiga förståsigpåare” som ska berätta för henne vad hon borde göra för att få styr på sitt liv. Herregud – hon har ett fantastiskt liv och är otrolig, låt henne köra på i den takt hon vill tänker jag.
Låt oss inte döma varandra för hårt. Vi vet egentligen så lite om helheten.

Med det sagt så vill jag ändå påpeka att jag är varken kränkt, arg eller ledsen. Luften är fri.  Jag har gjort detta i hundra år nu.  Ibland kan jag dock säga ifrån när jag inte tycker en kommentar är befogad och ofta brukar det leda till att jag och läsaren kan ha en dialog och förstå varandra mer. Ett levande kommentarsfält gör ju boggen så mycket roligare och jag vill inte bara ha ja-sägare runt mig. Så tack för det. tack för er.

Nu till en helt annan sak. Har ni någon klapp som inte är fixad än? Här kommer ett tips lastat.

Min kompis Anna ä fenomenal på att fixa speciella gåvor. Varje år får jag en genomtänkt och kärleksfull låda fullproppad av finheter av henne. Vi kollar på vad det är i år.

En vacker bok av Selma Lagerlöf, en piccolo flaska bubbel, ett badskum, tre kristaller med förklaringar för hur de påverkar energin runt mig och ett kärleksbrev. Så väldigt omtänksamt – har du någon vän eller familjemedlem som skulle uppskatta något liknande så är detta ett varmt tips.

Annars kan du kika in på en second hand butik för häftiga glas och bordstabletter – ge detta ihop med en god olivolja så är du hemma hos alla tänker jag. Jag fyndade dessa på Röda Korset – glasen ska nog få flytta med mig till Frankrike dock.

Juldukningen i år?
Jag vet inte än. Dukarna ska användas i alla fall – det är en investering som jag tänker skapa en tradition med. Jul med  blommig julduk på bordet – detta hade alltid min mamma runt juletider.

Det lutar åt att vi blir själva på jul då vi har två sjuklingar i hemmet – vi ska kolla på film i soffan och pussla. De som är friska ska ta en promenad med bastu och kalldopp och sedan öppnar vi klappar runt granen innan middag och Karl Bertils jul. Det blir fint.

Hoppas ni får mysiga juldagar och är rädda om er.

Vardag

Press eller stress?

Tisdag 14,25:
Jag vet att jag vurmar för att sänka axlarna och inte känna någon press eller stress för helgdagar – ”allt blir bra” går som ett mantra inom och så vidare.
Men tisdag klockan 12.45 känner jag plötsligt att ”va i helvete – nu känner jag ju press och stress ändå!!!”
Vad hände?

Jo, jag insåg att vi ska på tre middagar och hålla i två egna under tre dagar, fem totalt alltså och tidigt morgonen efter åka till fjällstugan. Att alla i familjen ska ha julklappar till alla andra i släkten innan fredag. Dessutom konstaterade jag att med min man och min egen  arbetsbelastning, två sjuka barn och en kissnödig hund inte finns jättemycket tid för förberedelser. De där gåvorna till julklappsspelet, all mat och fix med hemmet känns som världens uppförsbacke…hahaha. What!?
”Jävligt fröjdefull jul piss off” känner jag bara just nu. Och jag vet ju att jag varken kommer servera köpta köttbullar eller strunta i dukning och blommor – jag vill ju att allt ska vara vackert och härligt. Att alla ska ha det bra.

Blir så arg. Varför blir det så här? Varför ska man trycka in allt på bara några dagar. Dum tradition – fattar min mamma som sa att hon inte pallar mer och lät mig och min syster fira Julafton på Gran Canaria i femton år.
Ge mig inga tips snälla ni. Jag är 43 år och vet mycket väl att jag antingen bara kan bita ihop och försöka göra det så mysigt jag bara kan. Jag kan också strunta i allt. Eller boka en resa till Gran Canaria. hahaha.

Låt mig få känna detta i några minuter – sedan rycker jag upp mig och gör det bästa av situationen. Lovar. Det blir jul oavsett.

Onsdag 05.14 
Det känns inte så jobbigt längre. Jag får en säng av julångest varje år och den hör väl till antar jag. Min man och jag pratade och han bad mig sänka kraven på mig själv och inte lägga ribban så högt varje år. Vi hjälps ju åt och allt det där – kan jag inte bara försöka ha det mysigt nu när faktiskt alla andra ser fram emot julhelgen och absolut inte ställer några krav på mig. Att det är bara jag själv som gör det och så. Men det handlar ju egentligen inte om att jag fixat vackra juldukar till serveringen eller att jag letat upp spännande recept för både brysselkål och rödbetor – det är ju sådant jag tycker är jättekul!
Det är väl den stora projektledarrollen som känns lite tung att bära stundtals – vilka tider man gör vad och vart man ska vara och att allt är fixat och framförallt – att alla mår bra. Har kanske kontrollbehov? Och typ att det är självklart att det finns tejp och papper till att slå in  paketen med – sådant tänker ju ingen annan på. Men i år har jag varit smart och gjort lista som vi delar  i telefonen. Här står det som ska förberedas och alla julklappar till släkt och barnen. Så kan vi bocka av när det är gjort och man kan också sätta sin bokstav bakom den uppgiften man fixar. Man kan bryta ner det i små bitar och inse att det behöver inte ens bli stressigt om man tar lite i taget i farten.

Ja du. Alla gör så gott de kan. Man får vara tacksam över att man ens kan fira jul och inte sitter i  någon gummibåt på havet och precis har flytt från sitt hem med ungarna. Att vi har råd med julklappar och julmat. Att vi har tak över huvudet och värme i elementen. Vi är bra bortskämda. Vara sur över tejp och papper ger mig plötsligt dålig smak i munnen.

TILLÄGG:
Jag inser att jag måste ge den ojämställda fördelningen av uppgifter på vår lista lite kontext efter en kommentar jag fick. Min man jobbar långa dagar och ser just nu till att ett projekt vi båda drömt om länge går i lås om kvällarna –  jag är hemma mer under denna vecka så det blir fullt naturligt att jag gör fler grejer i hemmet. Är så tacksam över att han drar ett så stort lass med det andra så det känns verkligen inte rättvist att han ska få sig en känga här från mig. 🙂 Allt kommer bli bra såklart.

Hjärtefrågor

Julhelgen närmar sig – den värsta tiden på året för många

Idag postar jag detta på Instagram och jag tänker faktiskt att jag gör en dubbelpostning – både blogg och Instagram så ingen av er missar. Går just nu en kurs i medberoende och lär mig mycket om sjukdomen jag levt med stora delar av mitt liv.
Denna sjukdom ärvs ner i generationer och det är inte bara missbruket i sig som ärvs vidare utan det är också destruktiva beteenden och mönster hos anhöriga som ärvs till nästa generation och förs vidare. Det skapar osunda relationer och dåligt mående.
Kunskap är allt tänker jag. Kunskap ger förståelse, empati, läkning – en möjlighet att zooma ut och skapa förändring på riktigt.

Hej där –

Tänkte flika in här med en viktig hjärtefråga bland julgranar, julbak och julemys.
Vi har endast några dagar kvar till julledigheten och detta är fantastiskt tid men också den värsta tiden på året för många familjer runt om oss.
De som lider av eller lever med någon som lider av en beroendesjukdom sitter kanske just nu med en stor klump i magen och oroar sig för hur det ska gå i år. 

Detta är en dödlig folksjukdom och också den enda sjukdom där du behöver vända dig till socialen för att få hjälp och inte till vården. Gissa hur många som söker hjälp… 

Många lider i tysthet av denna utbredda folksjukdom och den är präglad av skam, skuld och tystnadskultur.

Lite tröst och tips för dig som anhörig inför kommande helgdagar. 

Först sinnesrobönen –
”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Gör en plan B och kanske tom en plan C inför julen, sänk kraven och inse att du inte kan kontrollera en annan människa. Ilska, besvikelse och maktlöshet är känslor som är svåra att skaka av men dessa gynnar ingen – minst den sjuka. Visa ditt stöd men gå inte i brygga för den sjuka, sluta kontrollera och sätt tydliga gränser.
Lyssna eller läs boken Djävulsdansen av @sanna och @ann
Gå på ett anhörigmöte.
Lyssna på @medberoendepodden

Bra att tänka på:

-Lär dig så mycket du kan om beroende.

-Skuld och skam är ingen hjälp på vägen.

-Våga be om hjälp – det finns stöd att få.

-Prata om sjukdomen – dela med dig av dina känslor.

-Rör på dig regelbundet – minska stressrelaterad ohälsa.

-Fortsätt göra det som gör dig lycklig.

Önskar er en fin jul. 

Viktiga telefonnummer:
-Vid akuta nödsituationer – 112
-Jourhavande medmänniska – 08-702 16 80
-Jourhavande präst hos Svenska kyrkan – via 112
-Självmordslinjen – 90 101
-BRIS stödtelefon för barn – 116 111
-BRIS vuxentelefon om barn – 0771 50 50 50
-Kvinnofridslinjen– 020 50 50 50