Detta gör mig sur – eller snarare förbannad…

Jag gjorde en omröstning på Instagram där jag frågade om nästa inlägg skulle handla om mitt hem eller vad jag blev sur av. Flest önskade följande.

Ja, vad gör mig sur egentligen? Ingenting om du frågar min man som tycker det bästa med mig är att jag alltid anstränger mig för att välja bort konflikt och surhet. Dels för att det helt enkelt är meningslöst att lägga energi på och att jag aldrig är långsint blandat med att jag tror det mesta alltid är mitt egna fel och är snabb på att förlåta. Kanske beror det på att vi lever med NPF hemma hos oss – det är aldrig värt att brusa upp eller vara negativ, då får man betala dyrt i längden och ett lågaffektivt bemötande är alltid det bästa.
Men det svartnar hos mig också såklart. Låt mig rabbla nedan.

Jag kan bli förbannat irriterad på detta:

1.Rökning. Jag har själv varit rökare i väldigt många år. Slutade när jag skulle springa Göteborgsvarvet när jag var 30+ så med risk för att skita i det blå skåpet, eller vad man säger…
Jag verkligen hatar när någon tänder en cigg bredvid mig på perrongen, när jag står i kö, sitter på en klippa i solnedgången, ligger och solar vid havskanten, när jag sitter och äter på en uteservering eller vart som. Varför ska  jag behöva andas in den skiten och få mina kläder att dofta rök? Verkligen provocerande.

2. Människor som kör långsamt i vänstra körfältet. Vad är det för fel på dem??!!! Blir förbannad när jag bara tänker på det. Kör in till höger, snälla, lämna plats åt de som vill ta sig fram.

3. Högerregeln och väjningsplikt. Otroligt hur många som stannar och tänker högerregel när de ser att jag har väjningsplikt med de de där taggarna i gatan.
Varför stannar de när de ser att jag har väjningsplikt och står still? Idiotiskt.

4. Människor som alltid ser det negativa hos andra och i situationer. Man frågar hur de haft det och de bara ”ja, det här var ju inte så bra….” så drar de upp det enda som var dåligt på en veckas semester. Eller när de ska beskriva en människa och berättar dess negativa egenskaper, så taskigt och småsint liksom.

5.När andra säger till mig att jag ska vila och ta det lugnt.  Det är en trigger för mig för det känns som de ifrågasätter mitt sätt att vara på. Jag är snabb, jag gör saker, vill att det ska gå fort. Jag vilar när jag har lust  – andra behöver inte uppfostra mig. Jag har en man och en mamma som kan prata med mig om detta.

6. När jag vill göra något med hemmet som känns vackert och min man ifrågasätter mig praktiskt. Blir så jävla förbannad inombords  – oftast för att han har rätt såklart. Jävla skit.

Hm… Nu kan jag inte komma på fler grejer. Klart jag kan rabbla upp vilket ojämställt samhälle vi lever i och göra ett feministiskt inlägg av detta. Eller prata om integration och orättvisor. Politiken inför slutspurten i valet gör mig vansinnig just nu btw. Deppigheten över detta är konstant såklart. Jag kan inte gå runt och sura i mitt liv och vara negativ för det i alla fall. Och det var heller inte ett sådant inlägg jag tänkte mig.

Vad blir ni sura eller förbannade av?

Ångest – lever du också med det?

Igår vaknade jag upp med världens ångest och den lämnade mig inte på hela dagen. Idag gick jag upp med ömma skulderblad och en känsla av att jag burit hela världen på mina axlar under alldeles för lång tid.

När jag har ångest så brukar jag ha svårt att andas, det känns som det sitter någon på mitt bröst, en stor fysisk tyngd och hela hjärnan är inställd på fara. Jag har svårt att svälja och har en klump i magen som bara växer. Det känns som jag har gjort något stort fel, skam och maktlöshet tävlar om att få störst utrymme i min kropp. Jag får också tankar som att det är synd om alla som behöver ha med mig att göra. Att de skulle må bättre utan mig och att det egentligen är jag personligen som står bakom all tragik som korsat vår väg under livet. Det är ett helvete. Det är vansinne och min friska hjärnhalva rabblar ”det går över, lugn, det går över…”
Oftast springer jag ifrån ångesten och ser till att jag får riktigt mycket jobb att ta tag i så jag slipper känna. Men ibland får jag bara vara i det för det finns inget jag kan sätta i händerna som får det gå över. Som igår – det satt i hela dagen. Jag flöt med.

Egentligen behöver jag inte förklara för er här på bloggen vad som orsakar ångest hos mig – det är naturligtvis individuellt och personligt. Många lever med ångest. Det kan vara ett sjukt barn eller förälder, tidigare trauman eller stress. Det kan vara klimakterie, osunda relationer eller oro i föräldraskapet. Det kan också vara kopplat till psykisk ohälsa. Vi alla har ju som sagt olika svårigheter i livet att deala med oavsett vilket adress man bor på och vilket jobb man får sin lön ifrån.

Ångest som är kronisk och inte går över bör man verkligen söka hjälp för tycker jag. När jag får mina skov så berättar jag det för mina närmsta och då är de beredda på att lyssna på när jag maler en stund i min negativa spiral och sedan försöker de hjälpa mig reda i det rationellt. Ibland säger jag bara att jag inte vill ha kloka råd utan bara vill berätta att jag har ont så de fattar varför jag är låg – och de är okej med det.
När det är riktigt skit och ridån är helt nere så isolerar jag mig och är bara med min man och mina barn, ser på serier, ligger i badkaret och tar långa promenader. Då går det över.

Men som igår. Då gjorde jag bara snälla saker på kvällen efter jobbet. Badade med min man, åt god och ren mat, spelade schack med lillebror, tog på en ansiktsmask och gick och la mig tidigt. Idag har jag försökt vara lika snäll. Försökt att inte döma mig själv för hårt.
This too shall pass.

Så till er som lider av ångest. Ni är inte ensamma. Det finns hjälp att få. Det går över. Berätta för någon så känns det bättre. Rör dig eller bada för att lätta på det värsta trycket.
Stor kram.

 

Samlar inspiration i Köpenhamn

 

Tidigt måndag morgon tog jag tåget ner mot ett dygn i Köpenhamn med min närmsta kollega Theoni. Vårt uppdrag var att besöka så många coola butiker och restauranger vi hann på dessa timmar och komma hem fullmatade med inspiration för att inreda och göra vår nya lokal fantastisk inför hösten. Jag hade på mig kläder från vår nysläppta kollektion och kände mig sjukt fin.

Vi kollar på hyllor, disponering, dekorationer, buketter, material och mycket mer. Vi har verkligen landat i att vi vill ha det mer danskt och oängsligt, överraskande och härligt.

Mycket grönt. Stora träd och krukor i grupp. Det måste vi ha.

Och ja, kan man söka alkoholtillstånd till vår konceptbutik tro? Servera ett krispigt vitt alla lördagar med melonskivor, mandlar och oliver? Och alkoholfritt också såklart.
Snälla – make it happen!

Vi satt på hotellets innergård och firade i bubbel igår kväll. Theoni tog ett telefonmöte och jag roade mig med ”snyggfiltret”.

Vad läckra vi blev va?

Vi avslutar detta inlägg med en klassisk flatlay av vad jag köpt på min lilla trip. Boken jag alltid önskat mig, presenter till barnen och två dofter. Santal 33 som jag alltid har men nu inte känner doften sv själv på grund av för van. Så jag köpte en lite flaska av doften Iris 39 också för att testa. har på mig den just nu och ja – jag älskar!

Ny hall och måla trappan

Vår hall och trappa kommer få ett nytt utseende denna vecka. Var lugn! Jag har tagit in hjälp och det enda jag behöver göra är att gå till färghandlaren och peka på vilka kulörer jag vill ha och vilken glans färgen ska målas i. Men innan vi kommer till detta så tycker jag vi kikar lite på hur det sett ut sedan vi flyttade till huset.

De första åren hade vi en blommig tapet som hette Seraphina. Otroligt vacker om jag får säga det själv och det var som att komma hem till ett smycke.

Efter några år så gjorde jag ett jobb ihop med Boråstapeter om tapetserade då om med Falsterbo. En lite mörkare tapet med äppelblom. Kändes som en klassisk tapet som passade huset väldigt bra. Huset är från 1927 och i hallen ligger ett stengolv med golvvärme. Hade jag fått välja så hade jag haft ett trägolv men det är ju helt klart praktiskt med sten här…

Numer har jag målat hallen i kulören Sand från Jotun men trapphuset är fortfarande tapetserat. Ser lite konstigt ut om jag ska vara ärlig.
Och nu när vi bott här i ganska många år så känner i alla fall jag att den där trappan behöver ett nytt lager färg. Jag började därför kika runt vad vi kan göra.
Dags för en nu kulör?

Grönt är ju så fint! Dessa trappor fann jag på Pinterest och något liknande borde vi kunna skapa.
Inte sant?

Så här ser det ut i Elsa Billgrens trappa på Gotland. Fint!

Vad tycker ni? Ska det bli grönt eller ska vi satsa på mer jordnära kulörer? Beige, greige och brunt….?

 

Allt jag sa att jag skulle göra

Jag hade planer. Jag uttalade dem till och med högt för att det skulle vara svårare att smita men jag vet ändå inte vad som hände.
Trädgården, träningen, böckerna, bloggen, sömnen, hahaha, ja, jösses, ambitionsnivån låg hög som vanligt.

Men jag vägrar ta mig tusan vara arg och besviken på mig själv utan tänkte lista ner vad jag egentligen gjorde istället. Det där som värmde magen och satte guldkant på min sommar. Och sommaren är ju för tusan inte slut – varje dag får jag en ny sommardag full av sol, bad och skönt häng med vänner och familj. Som om värmen verkligen inte vill släppa greppet om sommaren här på västkusten.

– Vi bilade till Frankrike i två veckor direkt efter skolavslutningen. Så glad för detta. Ni andra som också har stora barn förstår precis vad jag menar, eller hur? I en viss ålder vill de hellre hänga med vänner än med föräldrar och det var lyxigt att få vara exklusivt med dem i ett par veckor.
-Min man och jag körde till Norge och vandrade i bergen, sov i bilen och lagade mat på stormköket. Underbar resa!
-Jag drog till Göteborg med min mellankille och köpte sneakers. Vi lyssnade på Sebastians sommarprat i bilen och hade fina samtal efter det. All tid med honom gör mig extra varm i magen.
-Denna sommar har vi hängt med våra vänner på klippor i solnedgångar, konserter, i växthus och på stadens mysigaste restauranger. Så otroligt tacksam för dessa kvällar. Det blev till och med bouleturnering och ostronafton. Underbart!
-Baden! Det bästa med hela sommaren. Speciellt nu då turisterna lämnat staden och simturen är alldeles ljummen.
-Frukosten. Jag har svart bälte i att göra grymma frukostar till oss alla. Dels vaknar jag alltid så tidigt så jag har gott om tid att cykla och köpa bär och nybakat. Dessa rutiner har jag hållit i även de dagar jag haft mycket arbete och det har gjort att vi fått en fin start på dagen tillsammans trots att jag åker iväg sedan.
-Vi har gjort en fantastisk sommar med mitt företag och det är ju faktiskt den stora anledningen till varför mina löften till mig själv inte alls höll. Vi hade planerat bra och var riggade med personal och annat men vi fick ändå mer att göra än vad vi räknande så jag har varit inne och jobbat på nästan alla mina lediga dagar. Helt okej – jag älskar det och är så tacksam. Men träning, böcker och annan återhämtning har fått stryka med. Men tack som tusan för att man har ett jobb man trivs med och som går bra – det är mycket värt!

Är så pepp inför kommande säsong. Imorgon ska jag åka till Köpenhamn med min närmsta kollega och inom bara ett par veckor åker jag till Frankrike igen. Här avslutar jag med mässan i Paris och hoppas jag får en mängd inspiration för min nyöppning med KLco i Oktober. Vi expanderar och det är så kul ned våra nya lokaler.
Förhoppningsvis hittar jag tillbaka till bra rutiner med träning och sömn igen.

Vill ni lista vad ni är tacksamma och glada för med sommaren?
Vi skippar det där vi är missnöjda med tycker jag… Så deppigt att tänka på det.