
Det räcker med att vara borta bara några dagar från trädgården så har den vuxit ifrån mig. Då jag kom hem fick jag binda upp vinrankan i växthuset, stötta upp pioner, tomater och gurka och klippa ner och flytta runt. Så kul!
Den här vinrankan brottades jag med både under morgon och kväll denna måndag.

Jag har galet många tomatplantor – borde ge bort några. Hojtar till på Instagram ifall jag tar med till FGL då jag jobbar på lördag.

Har ni sett vad det växer! Hela växthuset omsluts nu av en grön vägg av klängväxter.

På denna lilla bänken utanför växthuset blandar jag nyplockade buketter i grupp. Så fint tycker jag.

& runt odlingslådorna växer det upp vallmo i buskar. Jag kastade bara ner lite frön bland stenarna i våras. Nu när jag ser fotot här så inser jag att jag får klippa ner trädet lite. Det skuggar lite väl mycket tror jag allt.

Så lustigt. Igår skulle jag fota den här sötpotatisen och bad min man knäppa några bilder. Helt plötsligt blev jag överraskande påkörd av vår gräsklippare. Jonas tyckte det var så himla kul att han brände av massa bilder och som såg helt knasiga och skoj ut såklart. Delade på Instagram – kolla här & swipa. Haha! Följare upplyste då mig att jag absolut inte skulle köra gräsklipparen i skymning och på natten för igelkottarnas skull. De kan bli överkörda.
En skrev till och med att hon ”knappt trodde det var sant att jag kunde låta min gräsklippare gå i skymning”. Raderade tvångsmässigt denna kommentar på grund av otrevlig känsla av uppläxning.
Omg. Visste inte detta. sorry. Funderar nu genast på om jag överhuvudtaget ska köra bil i skymningen med tanke på alla igelkottar där ute.

Så himla synd om den här också faktiskt. Fastnade i ett spindelnät i växthuset. Så vacker så jag sparar på henne i en liten porslinsburk.

Hade önskat att jag kunde lägga mig ner här och glo in i en bok. Men kämpar dessvärre med dygnets alla timmar denna vecka – de är för få.
Var precis på Kvantum och köpte färdig kladdkaka att ta med till skolavslutningen imorgon. Lägger på jordgubbar, hallon och strör florsocker på. Det hade jag då aldrig gjort för tio år sedan – då jag satte jag prestige i allt sådant där. Till och med sydde pojkarnas mössor av gamla t-shirt, lagade barnmat och frös in smakportioner, hade skinande rent hem och var med på alla sociala grejer.
Jag dög då. Duger nu. Fast jag är inte samma Kristin som då. Allt har sin tid.
Skriver gärna mer om det en dag men nu är klockan 22.04 och jag ska sätta mig med te och kvittoredovisningen. snark vad tråkigt.

















































