Jag tar långa steg framåt just nu. Det ska bli spännande att se resultatet av vart mina kliv tar mig under året.
Vet vart jag är på väg och jag ska alldeles strax dela med mig.
Tänker mycket på Oprah Winfrey’s fantastiska tal under Golden Globe.
”Speaking your truth is the most powerful tool we all have.”
Jag har stora och små tankar som jag vill dela. Blandat med kaffekoppar i växthus, vackra tapeter och tjusiga frukostar.
Men att kunna gå med rak rygg framåt så måste man ibland kika tillbaka. Eller hur? Ibland väldigt långt tillbaka.
Jag försökte finna bilder på mig själv då jag skulle föda Igor, min minsta, och hade gått över ”do-date” med 16 dagar. Då, för åtta år sedan. Det var något skört och vackert över den dagen.
Men det visade sig att hela stora delar av mitt bildbibliotek som jag tog med mig i min flytt hit inte går att nå i gamla inlägg. Så sorgligt. Har alltid tyckt att en av de bästa sakerna med att var bloggare är att man kan gå tillbaka fem år och se exakt vad man gjorde. Eller i alla fall vad man ville förmedla ut till sina läsare. En riktigt fin dagbok.
I år firar jag 10 år som bloggare. Jag startade Krickelin 2008 och föll direkt för det snabba mediet. Passar en som mig perfekt – jag är rastlös, kreativ och vill att saker ska gå fort.
Jag ska leta upp de där bilderna från Igors första dag på hårddiskarna i källaren och visa er.
Fann dock några andra gamla bilder i mitt bloggarkiv som jag tycker är skoj. Här ovan är ett foto från en favoritplats. Mitt förra växthus – ett superlitet och rätt sunkigt utrymme som blev min fristad i vårt förra hus.
Hahaha. Titta så gulliga vi är! Till min förtvivlan hade grannen sågat ner den stora schersminbusken som täckte hela kortsidan så jag stirrade nu rakt in i deras vardagsrum då jag var i växthuset. Jag löste det med att hänga upp lite spetsgardiner… snitsigt… 😉
Ja! Här ser du ju busken bakom mig och Igor. Här har den precis fått lite gröna blad och kommer strax slå ut som en gigantisk vit vägg av väldoftande blommor. Saknar massa! Måste plantera en liknande i min nya trädgård. Men doftar de nya lika mycket…?
Det här fotot är så skoj!
Helt galet faktiskt. Träskorna, klänningen och den gula klockan. Kände ju mig jättefin såklart och var väldigt nöjd över att jag varit så finurlig och målat en moraklocka. Detta måste vara 2010 för Igor ligger där i magen. Väldigt mörkt hår förresten…
Vet inte hur det kom sig men jag skulle färga håret grått och så blev det alldeles svart i botten och ljust i topparna. Under samma period gjorde jag min första tatuering.
Eller det här var nog min första tatuering förresten. Fåglarna på ryggen. Hade googlat fram inspiration på detta fina, målat motivet och kände mig väldigt nöjd. När tatueraren var klar så berättade han att han gjort liknande motiv på tre tjejer samma vecka. Väldigt poppis med fåglar som flyger i väg tillsammans sådär tydligen. Hahaha. Äsch. Det är inte lätt att vara unik ”now a days”.
En eftermiddag drog min man och jag till Göteborg. Drack drinkar och gjorde varsin tatuering som skulle symbolisera vår kärlek och också vår gemensamma kärlek till havet. När vi sedan åkte till Sunshinestories så visade det sig att vi gick runt med deras logga tatuerad. Alla deltagare fnissade lite åt vårt ambitiösa deltagande under surfveckan.
Den här bilden fann jag också. Älskar allt med den.
Vi var på en grekisk ö, där filmen Mama Mia spelats in tror jag, – min man och jag var precis på väg upp för trapporna i gränden och skulle äta en middag på tu man hand. Vi stannade och vilade blicken på utsikten ett tag. Gillar kjolen och min t-shirt också. Får leta hemma i garderoben.
Tror nog detta är min naturliga hårfärg faktiskt, lite mörkare på vintern såklart när det växer ut men solens strålar bleker det lite så här gyllenbrunt. Gillar dock min ljusa page bäst.
Hoppas du har en fin helg.
