Jag är inte ensam om att ha denna godbit på önskelistan men det gör den inte mindre åtråvärd. Sconce Brass från Malin Appelgren.
Jag ska hänga den bredvid min Lisa-tavla tänkte jag. Kanske något att önska sig i födelsedagspresent… blink, blink.
Men i alla fall. Det finns ju andra ljushållare i mässing som är superfina också. Den här köpte jag på loppis för en tjuga till exempel. Man får inte begränsa sig.
Det gäller förresten även vinterklädseln. Denna mörka onsdag letade jag längst in i garderoben och drog fram en korallig plisserad sommarkjol att ha till min ullkofta. Återbruk och man tager vad man haver.
Grannbarnen fnissade åt min klädsel och min man lyfte på ögonbrynet tveksamt och mumlade något om självlysande. Oavsett, den får alla jag mött under dagen på bra humör i alla fall. Passar perfekt till mina skimrande Veja som också fungerar som ett lyckopiller.
Något annat vackert som får mig på bra humör. Bildmagi i senaste ELLE.
Nu ska jag redigera alla bilder från stället där jag åt denna gudomliga bakelse med hallonmousse på mandelbeskvie.
Mer smaskigheter kommer inom kort…
I år fyller Underbara Clara 10 år och jag tyckte det var fint att läsa hennes reflektioner kring varför hennes blogg vuxit varje år och hållit ända till idag. Jag känner själv igen mig i beskrivningen om hur hon ser på sitt bloggande.
Nyckeln till framgång: ”Ambition och ihärdighet. Nyfikenhet och vilja att utvecklas och inte stagnera.”
Extra roligt att hon lyfter mig som en av de tidiga bloggarna som fortsatt leverera och utvecklats under åren.
Tack för det! Läs Nyckeln till Framgång hos Underbara Clara.
Samma kloka Clara har också levererat en intressant spaning kring sociala medier 2017 under de senaste dagarna. Hon tror att den egna avsändaren blir ännu viktigare i bloggvärlden. Massor av egentagna bilder, texter med tydlig avsändare, ställningstaganden och reflektioner.
Jag håller med och sitter själv i startgropen för jobba mer med mitt skrivna uttryck för att göra bloggen mer intressant och läsvärd. Hon tror också att allt fler profiler och även influensers kommer jobba med fler plattformar. Se sig själv som ett mediehus i miniatyr istället för att ”bara” vara bloggare eller youtubers. En oerhört spännande utveckling som ytterligare konkurrensutsätter gammelmedia. Yes! Jag har massa roliga samarbeten med rörlig film på g. Även inspirerande intervjuer och fina tips kommer ta plats i bloggen i vår. Läs inlägget i sin helhet här.
Clara är sannerligen en sann förebild i branschen och det är en fröjd att följa henne. Dessutom är hennes poddavsnitt ett trevligt sällskap under mina morgonpromenader.
En annan flitig tjej som ligger i framkant i branschen är Frida på Trendenser som lanserade en ny snygg layout på sin blogg idag. Hon lämnar också dessa reflektioner i sitt senaste inlägg: ”För min del har det varit viktigt att försöka hitta tillbaka till det som drev mig från allra första början. Innan bloggande blev ett jobb och innan det ängsliga, tillrättalagda och lite hittepåiga tog över i sociala medier. Vad det blir av den saken får vi se, men jag har saknat en plats att sträcka på benen och ta ut stegen verbalt.” Läs hela inlägget här. Ska bli spännande att följa Frida under året då jag tycker att hon är en väldigt duktig skribent.
Denna måndag ägnar jag till kontorsjobb i ett hem som badar i januarisol.
Lite så här kan det se ut när jag sorterar papper för två bolag. En väldigt kreativ ordning brukar min man kalla det. Oftast brukar jag dock belägra matbordet i flera dagar men nu har jag valt golvet istället alltså… det blir bra. När jag är klar.
På bordet idag. Kontorsarbete, kaffe och en vacker konservöppnare i mässing från Indien.
På kroppen idag. Olika silversmycken, ametister och en god mandelolja.
I kroppen idag. En morgonpromenad och årets första semla.
(Om jag råkade tappa påsen med semlor när jag skulle låsa upp dörren? Svar ja.)
Söndagsintervjun är tillbaka efter sitt semesteruppehåll! Roligt!
Först ut detta året är Kerstin Persson som driver Mellbyklockargård på Österlen tillsammans med sin man Joi.
Det var Mia Andeberg som tog mig och ett mindre gäng bloggvänner med sig för att upptäcka det bästa på Österlen.
Kors vad vi upplevde mycket vackert, åt gott, skrattade mycket, sov mjukt och njöt av varandras sällskap under detta dygn.
Ända sedan första mötet med Mellbyklockargård är jag helt förälskad i denna plats på jorden. Sedan dess har jag återvänt med familjen och upplevt precis samma värme och förtjusning på denna magiska plats.
Men så blir det ju så ofta när människor tror på sin kreativa idé och bejakar det de brinner för.
Vad äter du helst? Nyskördad sallad från vår trädgård! Så gott med örtsallad, vinterkål och grillat.
ok, vad äter du inte? Jag äter helst inte inälvsmat.
Vad brinner du för? Min familj och jämlikhet.
Att testa nya idéer, gärna lite på gränsen till det omöjliga här på gården och vid odlingarna. Att ge mig in i saker som jag inte vet om jag kan ro i land berikar mig.
Som att bevisa för mig själv att vi kan bo och verka här på landet i lilla byn.
Vart reser du helst och varför? Italien och Frankrike längs kusten för mat kultur värme och intryck, och jag tror att jag någon gång i framtiden kommer tillbringa mer tid där med min man.
Eller Köpenhamn på lättillgängligt avstånd för inspiration.
Vad läser du? Trädgårdsböcker, och vackra magasin och har precis läst ut Joan Didion Blå Skymning.
Vad lyssnar du på? Lyssnar mycket på P1. När jag lyssnar på musik blir det ofta El Rojo Adios, Etta James.
Eller på listan med nya bra låtar som min äldsta dotter Hannah har laddat upp.
Har du något bra tips att dela med dig av? Att ta vara på varje dag med ödmjukhet, och att våga bara köra och prova allt nytt som man är nyfiken på.
Vad är en viktig rutin för dig? Att ta en lång promenad vid havet, det växlar beroende på humöret mellan Stenshuvud där jag både får skog och hav eller längs Vitemölla.
Du driver Mellby Klockargård med din man . Kan du berätta lite om vägen dit och om ert koncept? Jag arbetade på reklambyrå och Joi på produktions bolag.
Vi arbetade mycket men hade fem veckors semester som vi oftast tillbringade i sommartorpet vid Brösarps backar.
Livet gav oss lite sorg och lite eftertänksamhet. Vi pratade om att göra något nytt.
Att om ett par år testa att bo året runt på Österlen.
Samma vår åkte jag och min väninna Anna till bageriet i Södra Mellby och ramlade av en tillfällighet in på en visning av gården som var till salu i byn.
Jag blev blixtförälskad i denna plats. Så när Joi och jag var på en ”riktig” visning bestämde vi oss . Det bara var rätt.
Tanken var inte att vi skulle flytta till Österlen och bosätta oss här just vid den tidpunkten vi gjorde. Men vi kunde inte hejda oss…
Nästan alla i vår omgivning tyckte vi var helt tokiga. Vi hade en lägenhet i Stockholm som precis var färdigrenoverad och ett sommartorp i Brösarp. Allt skulle snabbt säljas och vi hade åtta dagar på oss att finna ny skola till Hannah som skulle börja andra klass.
Nu driver vi ett mindre pensionat under sommarhalvåret och Joi arbetar fortfarande som producent och pendlar till dit projekten är, de dagar som krävs.
Vi har sju rum, lunch och på kvällarna serverar vi middag i glashuset. Med tiden så har intresset för att odla grönsaker, örter & bär vuxit mer och mer här på gården. Tanken är att maten ska vara enkel och följa vad vi skördar i trädgården.
Det finns inget koncept utan Mellby Klockargård har långsamt vuxit fram till en plats som vi själva uppskattar att tillbringa ledig tid på .
Nya tankar och intryck gör att det är ett pågående projekt som förändras och utvecklas.
Full av energi och har hunnit med träning, torghandel, bastubad och mys med familj.
Och snart kommer vänner och jag tänker mig något väldigt enkelt i matväg. Helst så man kan stå lutad mot en köksbänk i mjukt samtal med ett glas vitt i ena handen och något ätbart i den andra medan barnen flyger runt och har skoj….
Våfflor med jordnötssmör, ruccola, granatäpple och fikon kanske? Eller en snabb pizza med valnötter, getost, päron och honung?
