Jag scrollar igenom kommentarsfältet hos en kollega och får plötsligt en kall våg av skam över mig. Det sköljer till sådär som bara sekundärkränkthet kan göra.
Någon har skrivit att hon uppskattar att bloggaren inte, som ”så många andra över 40”, plötsligt börjat skriva om träning och nyttig mat. Hon tränar när hon vill, äter vad hon vill – och behöver därför inte se vad alla andra stoppar i sig eller hur många steg de gått.
Jag funderar lite över det där. Inte bara i hennes åsikt, utan också i min egen reaktion. Som en aktiv publicist i ett konstant brusande medieflöde påverkas jag – vare sig jag vill eller inte – av alla dessa åsikter vi dagligen matas med. Sanningar, pekpinnar, nya rön. Vi har numera tillgång till allas ärliga känslor kring allt, i realtid, ur alla tänkbara perspektiv. Sånt som förr stannade i ett telefonsamtal med en vän eller vid en kafferast på jobbet.
Min blogg och denna text är också det. Ett tyckande. Min åsikt.
Folk tycker. Mycket. Högt. Det är förbud hit och pekpinnar dit. Man ska vara så, men inte så. Man ska träna men inte prata om det. Vara medveten men inte påfrestande. Jag går ut med hunden och får plötsligt dåligt samvete för att jag stoppat in mina AirPods – visst hade jag sett något om strålning rakt in i hjärnan? Tar fram airfryern för att laga lite sötpotatis, men hejdar mig – var det inte något om mikroplaster där som var skadligt? Sätter mig för att skriva ett blogginlägg men börjar tvivla… Tänk om just hon – hon som ogillar när folk skriver om mat och träning – klickar in idag och himlar med ögonen åt mina eventuella försök att vara hälsosam? Herregud.
Vår samtid gör oss till förbaskat osäkra individer. Rädda för att göra fel. Rädda för att bli tillrättavisade av främlingar i kommentarsfält. Det är synd. Men det kanske också är en påminnelse. En påminnelse om att stå stadigt i sig själv och lita på att det man bidrar med är intressant – men inte för alla. Och det är faktiskt helt okej. Det är även en påminnelse om att vara källkritisk och använda sitt sunda förnuft som konsument.
Det är också en påminnelse om att rensa. Avfölja de influencers som inte längre ger det man önskar. Banta ner flödet. Skapa en algoritm som lyfter, istället för att stjäla ens energ . Att sluta glo på innehåll som sabbar självkänslan och äter upp vettet.
Så nej, det blir ingen text om mat och träning här idag. Jag är kränkt! Hahaha.
Men jag har heller inte tid att skriva mer just nu.
Jag ska nämligen klicka in mig hos en matbloggare och skriva i kommentarsfältet hur tacksam jag är över att hon inte skriver mer om sin trädgård. Jag har ju en egen, och jag gör ju vad fan jag vill i den. Den är kaos. Vill absolut inte ha inspiration och behöver verkligen inte veta vad hon gör i sin trädgård. Vad trodde hon egentligen? Skriv om något relevant istället…
😉 /Kristin
Haha väldigt bra skrivet! Tack för tankeställaren och det är ju så sant att man borde reflektera över sin reaktion när man triggas av olika inlägg. Jag tycker att det beror väldigt mycket på var man själv befinner sig just den dagen och man behöver hämta inspiration och återhämtning på olika sätt beroende på dagsformen. Ibland blir jag sjukt inspirerad av fina hem&trädgårdar, nyttiga recept och träningstips och ibland blir det bara triggande och man känner sig otillräcklig. Men då är det ju bara att ta en paus och återvända senare. 😊
Trevlig helg!
haha, Du är otrolig, hoppas du vet det. Jag skrattade högt i sista stycket 😅
Det här inlägget fick mig att inse att jag ska städa bland mina digitala intryck, för jag förtjänar att må bra och väljer själv att ta del av sådant som stärker & lyfter mej 💕 Tack! Hoppas du har en fin dag där du är.
Tack för fint avtryck . kram till dig!
Kränkt javisst men skillnaden mellan dig och en ofantlig mängd människor idag är att du reflekterar över anledningen till att du blir kränkt. Många, många lägger sitt otillfredställda mående på andra, utan att fundera över det man själv äger och ansvarar för.
Man kan leta fram en ny väg framåt i sitt liv, mot ett mål där den större massan inte styr sina steg.
Mottot borde vara ’ gör det du mår bra av och var mot andra som du själv vill bli bemött’
Kan man skriva så utan att det uppfattas som en fet pekande pinne?
Ja, det gar du rätt i. Försöker alltid vända spegeln rakt tillbaks mot mig om jag blir triggad eller jkränkt 🙂 Det ligger till 100% alltid hos en själv egentligen.
😉
Hahaha, gör det!
Jag tror du kan vila tryggt i att majoriteten av dina läsare är rimliga personer som följer dig för blandningen i ditt flöde… Do your thing – det är därför vi följer dig!
hahaha! Jag vet …
Men det hindrar tydligen inte mig från att bli sekundärkränkt ändå. Vi är ett lättkränkt släkte…
Spot on 👌🏻!
Bra skrivet! Har man inte större problem än att en bloggare en dag skriver om något man inte är intresserad av – STORT GRATTIS! 🥳😉😁
Jag har väldigt nyligen hittat hit till din blogg. Men tror jag har hittat precis rätt 🙂 Känner mig kränkt, inspirerad, full i skratt och fick lite nya tankar och idéer av detta inlägg. Allt på en och samma gång. Detta känns som en mycket bra plats att vara på, hoppas känslan stämmer!
Det var kul att höra – välkommen hit!
Jag uppskattar också dina crossfit/träning och promenader/kost och hälsa. Jag blir så himla inspirerad och har själv kommit igång smått med rörelse. Hade önskat mer uppdatering kring detta 😄 tycker du lyfter hälsa på ett sunt sätt och kombinerar det fint med vardag, inredning, kläder mm. Fortsätt med det du gör och det du vill!! 🥰
Jag uppskattar dina inlägg om kost/crossfit/kroppskänsla. Tycker att du skriver nyancerat och utan pekpinnar. Cred även för att du tar så fin hänsyn till dina barn och respekterar att de inte vill medverka i bloggen. Pepp till dig!
Tusen tack!