Tankar kring inredning

För mig har det alltid varit “gräv där du står” när det kommer till inredning. Att man alltså får vara kreativ med det man har – de förutsättningar och plånbok som finns till buds.

Jag  ville skriva några rader om rummet jag kallar bibliotek. Min man kallar det dock kontor och det säger ju sig själv då – rummet har helt klart olika användningsområden och här står ju även ett piano i ett hörn så en tredje kan ju kanske kalla det musikrummet. I alla fall – jag tänkte på om jag skulle låta bli att kalla det biblioteket inför er – det lät vräkigt och kapitalistiskt när jag skrev det och det är nog väldigt få förunnat att ägna ett helt rum till sina böcker.
Men sedan är ju böcker ett av mina största intressen och det finns sannerligen plats i det här gamla huset.

Jag har också bott i en liten etta där de stängde av elen för att vi inte hade råd att betala och varit vansinnigt hungrig i mina dagar så jag vet absolut vart jag kommer från. I denna lägenhet stoppade jag torkade rosor i blå vinflaskor och ställde i fönstren som pynt och bar hem stolar fyndade på Myrornas. Är tacksam varje dag mina ögon får vila på en av mina käraste “rikedomar” – mina böcker i dessa hyllor. För ett tag sedan gjorde jag en liten rokad i möbleringen och blev alldeles nykär i rummet.

“Jaha, du tänker dig ett eget pyntbord här alltså” sa min man och höjde på ögonbrynet. Ja, för att det tänkte jag faktiskt. Hur fint!

En bok om Carl Larsson, ett asiatiskt litet fat, mina finaste böcker och andra grejer. Rys av mys längs hela ryggraden om du frågar mig och jag blir alldeles varm i magen när jag ser solens strålar skina över min fina figurin som vackert och stolt står och solar kroppen.

Fint ju!

Mina mans skrivbord fick byta hörn och så målade jag både bordskiva och stol så de passade bra till resten. Jag sitter bara vid matbord och soffa och jobbar – slår mig aldrig ner vid skrivbord.

Jag borde röja bort. Plocka bort “tantsnuskromaner” från min tonårstid men jag tycker ändå det är lite charmigt att de får bo kvar. Som en del av historian.

Varje morgon sprayar jag med den här då jag väckt mellanbror i rummet bredvid – blir som en daglig ritual och doften lägger sig mjukt över rummet.

Pelargonerna står här året om. Jag klipper ner, ger näring och byter jord en gång om året. Det senaste har lillebror börjat vattna för en peng men jag tror jag får ta ifrån honom detta uppdrag – han vill verkligen ha peng ofta och de stackars pelargonerna trivs ju bäst om de får torka ut lite då och då. Vill du ha ihjäl en pelargon så skämmer du bort den med vattenkannan om man säger så…

Böckerna jag precis läst, börjat på eller som väntar på mig. Ser så fram emot att läsa Mitt ibland oss av Evin Cetin.

Pianot kan ingen spela på. Det var mellanbror som började ta pianolektioner och då skaffade vi detta  – fast han tröttnade rätt snabbt tyvärr. Vi lät det stå kvar med hopp om att vi föräldrar skull börja ta lektioner med privatlärare en dag. Men hahaha, otroligt att vi ens trodde det – vi båda tar på oss nya saker och hobbys hela tiden och testar massa grejer så piano har vi då rakt inte tid till. Men ja, det står ju här så någon gång kanske det är dags.

Kanske att jag får dra till en liten stol till bordet och även använda det som arbetsbord  – världens mysigaste bloggbord med god doft och böcker som täcker väggarna.
Ja, det var en bra idé.

Överlag när jag tänker på inredning så är det som en tavla där man kan använda lite allt möjligt från sin palett men ändå hålla sig till några få kulörer som lirar med varandra.
Att man ska försöka att inte måla av något annat som redan finns  – inspireras i massor och sedan göra sin egna grej. Man behöver inte ha exakt samma färgkod, vas eller soffa som den eller dem man inspireras av – man kan försöka finna något liknande och kombinera ihop på ett alldeles eget sätt. Hänga tavlor lågt och möblera lite knasigt – testa sig fram och låta det få bli fel ibland. Jag gillar när det finns överraskningar i ett hem. Och humor. Billiga grejer köpta på loppis och kanske en lampa man sparat till i flera år, stolarna du ärvde och byrån som var fin men behövde ny färg. Att det med skav blandas med det vackra och som sagt, att det finns någon form av tonläge i kulörvalen så det håller ihop lite grann. Jag har testat mig fram genom många år och det är bland det roligaste jag vet att inreda ett rum. Jag kan somna till det om kvällarna eller ligga och lugna mig själv med denna sysselsättning i vargtimmen. Jag blir aldrig färdig men är väldigt nöjd längs vägen ändå.