Som hos Elsa – Frågor och svar

Jag fann ett blogginlägg med frågor och svar hos Elsa Billgren denna morgon. Det var så bra start på bloggveckan så jag lånar rakt av. Tack!

✏️ Hur känns veckan?

Den känns bra – Ser verkligen fram emot att ta tag i den. Men känner mig dock lite splittrad. Vill jobba mycket för jag har mycket att göra men min kropp säger att jag borde ta det lugnt och ta lite mer ledigt.

✏️ Vad ska du jobba med?

Hos KLco – Jag ska packa alla ordrar som kommit in under helgen, fota och lägga upp varor på webben, ta emot en tjej som ska jobba med mig, ha möte med en leverantör angående vinterkollektionen, ta emot varor och packa upp, sätta ihop skåp och måla dem, paketera te, få ordning på lagret… ha öppet butiken,  alltså jag kan rabbla på här…
Ska försöka få in en höstfotografering med Nütie en av kvällarna också.

Hos Krickelin – fixa en deadline till en kund och skapa innehåll. Denna vecka kommer ett inlägg om Linnéa Henrikson och ett om Carl Larsson. Och i slutet av veckan om växthuset. Jag ska börja med Intervjun igen och håller på att förbereda frågor.

Ideellt – Det är mycket med Ett Mjukare Varberg just nu och jag har dialog med föreläsare och artister samtidigt som jag försöker styra upp hemsidan med nytt grafiskt material och text. Både Anna; jonas och jag jobbar ju på som vanligt med våra vanliga jobb så det är ett pusslande med vem som gör vad men vi har ett bra och rörligt dokument vi jobbar runt.
Vi kör alltså  ett digitalt event den 29 september så nu måste allt ut så folk kan anmäla sig …ghaaaa…. NU!!!! Snabba mig.

✏️ Något som känns svårt/tråkigt?

Att räcka till. Jag vill så mycket. Inget är tråkigt – jo, att strukturera upp lagret på KLco känns trist. Det får bli första uppgiften för tjejen som kommer in för att hjälpa mig. Haha. Hon fick typ jobbet för hon gillar excel och struktur… & så verkar hon ju himla gullig också såklart.

✏️ Vad ska du göra förutom att jobba, några to dos i veckan?

Vara ledig och boka in massage. Bada i havet. Gå långa promenader och läsa. Krama mina barn. Jobba i trädgården. Handla basvaror till lägenheterna som kvinnojoren har här i Varberg.

✏️ Vad kommer du ha på dig?

Klänning och kofta, med väst över då det är kyligt. Sandaler.
Eller jeans och drömmig askrosa blus som känns luftig och sval, som idag.

✏️ Vad ser du fram emot att laga i veckan?

Pasta med kantareller och mycket peremsan. Mums!

✏️ Lyssna/läsa/titta på?

Jag ska läsa ut ”Klubben” och börja på ”Jag for hem till mor”. Ska titta på ”Kvartsamtalet” med Parisa Amiri.

✏️ Vad händer i helgen?

På fredag åker jag till Stockholm och deltar i en kurs med Unizon – jag är volontär hos Kvinnojouren här i Varberg och behöver lära mig allt det finns att veta så jag kan ta hand om jourtelefonen. Ska bli intressant men jag förbereder mig också på att det kommer bli oerhört jobbigt mentalt.

Tack för listan Elsa!
Ovan foton är från en dimmig morgon i trädgården.

I Hanna Wendelbos Trädgård

Denna tisdag lämnade jag Varberg under sen eftermiddag för att hämta upp Hanna Wendelbo – vi skulle gemensamt ta oss vidare upp genom Sverige och möra upp våra kollegor i Dalarna.

Klart jag var lite nyfiken på Hannas blomsterodlingar också så vi gick en vända i hennes trädgård innan vi brummade vidare.

Hanna hade haft Svt där för en tv- inspelning samma dag och hade framme lite rekvisita i växthuset.
Så vackert! Och där ligger ju nya boken ”Hannas blommor och blad” också.

Herrejösses vad det växer här ute. Hanna har verkligen lyckats med sina bäddar av sommarblommor.

Det här är en favorit – Charmois Turm, en sjukt fin aster. Eller kan detta vara en King Size Apricot Beauty förresten?  Lite lika tror jag.

Fina och höga solrosor som ramar in växthuset.

Är också imponerad av Hannas luktärt – ska helt klart ta med mig inspiration härifrån till mitt eget odlande nästa år.

Vet du att jag och Hanna gjorde en rolig livseändning i Dalarna igår? Så glad över den fantastiska responsen vi vår på dessa sändningar. Tack!!!

Sedan körde vi sju timmar och gick och la oss mitt i natten på en herrgård i Dalarna. När vi vaknade låg dimman över sjön och kroppen ville ha ett dopp för att vakna till liv.
Fortsättning följer…

Visionen – varför jag bloggar

Jag startade min blogg 2008 – det var en vän som introducerade mig för fenomenet blogg.

På den tiden hade jag varken dator, mail eller kamera och min man fick hjälpa mig komma igång. Jag fastnade direkt – äntligen fick jag en plats som var min egen och jag kunde uttrycka mig i text och utforska min kreativitet när det kom till färg, form och komposition.
Jag var småbarnsförälder, husägare, relativt nygift och jobbade ”obekväma” arbetstider på Varbergs Stadshotell. Det fanns inte jättemycket utrymme för andra hobbys men detta var något jag kunde pyssla med hemma – då barnen sov.
Under denna tid bar också runt på en trasig och obearbetad tonårstid full av våld och trauman i bagaget.
I bloggen fann jag min röst – jag blandade tipsiga och peppiga inlägg med poetiska texter om kustlivet och mörka men upplysande inlägg där jag lyfte stigmatiserande ämnet ”mäns våld mot kvinnor”.
Bloggen blev uppskattad och växte med tiden.

Det började som ett hobby, helt klart. Jag hade ingen vision och hade inte skapat några strategier med min närvaro på sociala medier då jag började.
Med tiden insåg jag dock att detta är en plats där jag har möjlighet att påverka och skapa förändring i världen – jag kan hjälpa, dela kunskap och inspirera. Samtidigt läka mig själv.
Jag insåg också att jag hade en möjlighet att försörja mig på bloggen genom att ta fotouppdrag och börja jobba med samarbeten. På det sättet kunde jag skapa ännu mer kvalitativt innehåll och utveckla mig mer i denna relativt nya branch.

Med åren har jag drivit olika projekt och verksamheter sprungna ur min egna digitala närvaro och jag har också jobbat med utbildningar och som föreläsare. Så roligt jobb! Känner mig väldigt lyckligt lottad.

Men – vad jag vill komma till – min vision och min drivkraft i allt jag gör har alltid varit att ha möjlighet att påverka samhället och de som följer mig till det bättre. Att lyfta viktiga samhällsfrågor i ett så här mjukt rum – bland dahlior, kalla bad och vackra tapeter – det tror jag är bland det bästa.

& Hela min nya verksamhet är uppbyggt som ett paraply över min vision – här har jag skapat en plats full av kreativitet och en plats att dela kunskap och mötas på. Mellan generationer, branscher och kulturer.

Vill inte att detta ska vara ett präktigt ”kolla vad bra jag är”- inlägg men ibland är det viktigt att komma ihåg sitt ”Varför”. Och också dela det med andra.
Det här är min vision, mitt Varför och vart jag kommer ifrån.

Jag uppskattar verkligen att ni följer mig här i detta forum. Och jag lovar att vårda det med omsorg och alltid dela det jag upplever relevant för er. En blandad kompott av inspiration, allvar, skratt, livsnjut och kunskap.

 

Om havet

Jag ska göra ett större arbete denna hösten med ett företag inför en kampanj 2021 och när jag hade ett möte med copywritern så frågade han vad havet betydde för mig och sedan om det alltid varit så.

Jag minns att den enda gång jag fått högsta betyg i svenska i högstadiet var då jag fick i uppgift att beskriva min smultronplats – där jag känner mig fri.
Min omedelbara tanke var en plats vid havet i Kärradal. Min bänk på klippan bakom björnbärsnåren, kaprifolen och den purpurfärgade ljungen.
I den ensamma viken där jag alltid ville vara själv – sitta och stirra ut över havet, känna mig fri och närvarande. Det har jag känt så länge jag kan minnas. Att jag vill vara vid havet.

Jag har alltså alltid återkommit till havskanten för att hitta ro i kropp och sinne. Med tiden har jag lärt mig vad kalla bad kan göra för min hälsa och nu lär jag mig också mer och mer om hur man kan använda tång på olika sätt.

Generellt försätts hjärnan i ett “upptaget” tillstånd när vi arbetar, pratar eller tar hand om barn. Men havet förändrar detta tillstånd drastiskt och gör våra mentala processer avslappnade.

När vi är avslappnade aktiveras det neurala nätverket per automatik. I detta tillstånd av total fridfullhet – som väcks av havet – kommer de mest briljanta, kreativa, klara och originella idéerna till människan.
I verkligheten är denna process relativt enkel att förstå. Genom att försättas i ett avslappnat tillstånd försvinner vår oro. I det ögonblicket upphör den prefrontala loben i hjärnan att vara i kontroll, och därmed kan kreativitet, drömmande och nästan magi börja flöda fritt. Så våra tankar blir mycket mer originella, mindre kritiska och mer öppna. (källa)

Vad jag vet är att havet tar fram det bästa i mig och att jag alltid drar mig ner till havet när jag känner oro.

Detta är mobilbilder från Boris och min promenad denna fredag morgon. Jag hörde att det var 25 grader i vattnet – kan det stämma? Ja, varmt var det och jag simmade långt ut i bara trosor med Boris i hasorna. Skrubbade sedan kroppen med blåstång. Sedan torkade vi på klipporna innan vi promenerade hem igen. Helt ensamma nu när alla turister åkt hem och börjat jobba igen.

Älskar denna plats.

Världens bästa.

Denna dejt var väl värd att dokumenteras tyckte vi.

När vi gick upp över Hästhagaberget färgades himlen än mer mörk och ett stilla regn började falla.
Kände mig ren både inom och utan.

Träning och vila

Här kommer en lördagshälsning från mig. Hoppas ni har en mjuk helg och är bland människor ni älskar.

Jag har jobbat fram till tre och sedan har jag cyklat med familjen längs strandpromenaden i vinden och tittat på vågsurfare. Skäms lite över att jag inte surfat något i Varberg i år fast vi haft de bästa förutsättningarna. Jag har faktiskt inte tränat i huvudtaget sedan pandemin drog igång i Sverige… några få löprundor bara.
Jag tappade liksom rutinerna och har bara jobbat som tusan, tagit hand om trädgården och varit med familjen. Det känns i kroppen. Och i psyket.

Dags att komma igång med bra rutiner igen.

Hur går det för er? Förändrades era träningrutiner också i våras?

Så mycket äpplen i år. Ska nog investera i verktyg så jag kan musta här hemma i år. Har ni tips?

Blommor i stövlarna. Det har väl ni också då och då?

När Katrin Bååth var och besökte mig sist så hade hon med sig en gåva hon visste jag behövde. En supersnygg sekatör har hon tagit fram och paketerat i en fin ask. Ett tips på present till den trädgårdsintresserade.

Vet du – jag är så himla trött nu. Jag behöver semester tror jag.
Eller i alla fall några dagar då jag kan pilla mig i naveln och sträckglo på en serie eller sjunka ner i böcker. Jag ska i och för sig på en trip nu i veckan med kollegor och det blir ju skönt att komma bort från vanligt jobb några dagar men jag hade nog kanske behövt ligga still och vara lite själv också nu efter en intensiv sommar.

Ja, ja, det är inte synd om mig på något sätt. Allt är bra. Jag drog fjärilskortet och där stod det att jag ska ha extra tålamod och vara snäll mot mig själv –  & att dagliga rutiner skulle göra mig gott.

Boris. Min bästa vän.

Och så började jag fota med min polaroid igen. Eller det var ju faktiskt mellanbror som knäppte just detta fotot under äppelträdet.
Jag längtar efter att skriva längre blogginlägg med mer genomtänkt innehåll – mer personligt och mer analyserande. Och att intevjuerna ska ta fart igen här. Sådär ja, nu har jag sagt det högt (skrivit det) – då är det väl bara att avsätta tiden för att göra detta möjligt.

Önskar dig en fin helg.