Det här är det vackraste köket jag sett. jag älskar prick allt med det. Allt från små utsnidade hjärtan i köksluckor till de djupröda kakelplattorna. Inget kan osa mer hemtrevnad och oängslighet än detta.
Hej till mörka snickerier, torkade buketter på krok, vin i korgar och svart kylskåp.
Ja, välkommen in i köket hos La Bellle Vue. Här fixas smaskiga frukostar och goda middagar.
Jag tycker så mycket om spetsgardinerna man finner i vart och vartannat fönster. Och golven – de ger liksom en extra tyngd till alllt i hela huset.
Det är inte ofta man ser rött kakel i de skandinaviska köken – men det här mustiga och klassiska valet är inte tokigt alls. Det känns faktiskt alltid aktuellt och inte något som går ur tiden. Men vi är ofta ganska försiktiga med färg när det gäller färg på kakel – men titta, kulören på kakelvalet gör ju otroligt mycket för köket.
Men sluta – börjar gråta över hur fint. Fattar ni hur mycket tankar, energi, planering och arbete det ligger bakom att skapa en sådan här vacker miljö? Varenda lilla detalj är unik, handplockad och utvald med omsorg av Yvonne. Är full av beundran.
Brickorna till kaklet och de blågrå luckorna. Mums!
Ok, en bild till på det vackra kaklet och spisen innan vi gr upp på övervåningen.
Den handmålade trappuppgången. Lilla fågeln där på grenen.
Här fortsätter givetvis magin. På övervåningen har de fyra rum att övernatta i för deras gäster.
Gulligt badrum.
Spetsgardiner, magiskt ljusinsläpp, den vackra sängen och golvet.
Linnemorgonrockar för gästerna att använda i de inbyggda garderoberna. Älskar dessa element för övrigt.
Den här tapeten är ljuvlig – ska fråga Yvonne vart den kommer ifrån. Dem gifter sig väldigt fint med den handmålade trappen.
Och här har vi de handmålade fåglarna igen – på den lilla byrån i ett av rummen.
Kika in imorgon igen så visar jag mer från La Belle Vue.
I slutet av september åkte jag till den lilla byn Neffiès för att besöka La Belle Vue – jag har följt deras verksamheten under många år och drömt om att få besöka dem.
Verksamheten drivs av supergulliga paret Yvonne och Micke och jag slås alltid av Yvonnes målande beskrivningar om livet i Frankrike, relationerna i den lilla byn, hennes kunskap och den otroligt vackra omgivningen hon bjuder på via sitt konto @labellevueneffies
Är också ett stort fan av inredningsstilen så det har verkligen kliat i mig – jag ville uppleva detta.
Resan var bokad året innan och planerad under våren men pandemin kom i mellan så jag sköt upp resan till hösten. Vi var Covid-positiva hemma hos oss i början av juni så vi hade ingen oro över att bli sjuka eller bidra till smittspridning.
Jag har rest en del i Europa men har aldrig landat så mjukt och fint som i just Neffiès.
Byn är otroligt vacker och så gulligt pittoresk med ett litet torg där ostronbilen, fruktståndet och ostkillen dukar upp sina stånd på torget i närheten av kyrkan. Borgmästarens röst ekar hemtrevligt i högtalarna om morgonen, gränderna är klädda i vackra brända kulörer, gröna växter och ett harmoniskt lugn som landar alldels mjukt i bröstet.
På torsdagar serverar Yvonne och Micke en god middag för sina gäster och då bjuds det på ostron, musslor och det godaste vita vinet jag någonsin smakat, Picpoul de Pinet, som kommer från deras trakt, Languedoc.
Vindodlingarna som omger byn ger fantastisk utsikt och vi hade möjlighet attt besöka en av vinmakarna och och strosa runt i hans omgivningar.
Så fint att få reda på att han sprejar sina plantor med lavendelolja, planterar små träddungar för småfåglar att gömma sig i från rovfåglar och skapar skydd för fladdermöss som äter skadeinsekter. Mycket kärlek och kunskap bakom. Känner djup respekt inför arbtetet med att skapa biodynamiska viner.
Entrén till La belle Vue. De har skapat en oas och ögonen ploppar nästan ur av all inspiration.
Sixten. Finaste lilla sällskapet.
Golvet, de mörka snickerierna och all tung antik linne som fyller stället skapar en fin balans.
Ute på terassen – i denna dagbädd låg jag med en bok så ofta jag kunde.
Eller så tog jag en simtur här. Dagen då jag plockade fram kameran rev höstvindarna över Nefffies och löven föll över poolen. Temperaturen håller runt 20 grader den här tiden på året.
Uteköket – jag har sparat ner bilder på just det här köket på Pinterest flrea gånger då jag fixat med vårt egna utekök. Så fint med alla växter, tyget och ljusslingan.
Inne i salongen – här finns det många blickfång för ögat att landa på.
Älskar det målade snickeriet som ger en tyngd, smågrupperna att slå sig ner i och all konst.
Till häger ovanför soffan hänger två tavlor fulla med torkade blommor – detta fick mig att ta tag i mitt lilla projekt med att torka trädgårdens blomster här hemma och förhoppningvis får jag till något liknande.
Jag har tagit jättemånga foton och tänker dela upp det i lite olika inlägg. Ikväll postar jag mer bilder från detta kök tillsammans med….
… övervåningen och dess rum. Trapphuset upp är handmålat av en konstnär i trakten och det är Yvonne som skapat idén till mönstret.
Under söndagen kikar vi in i rummet bakom dessa dörrar där jag bodde och så delar jag också med mig av bilder från Yvonne och Mickes privata del av fastigheten.
Så himla glad att jag fick knäppa några foton i den miljön för den var otroligt inspirerande – har redan tagit med mig inspirationen till att smycka både butik och mitt egna hem med stora torkade växter.
Våra olika verksamheter har spännande samarbeten på gång och jag längtar efter att kunna dela med er när allt landat bra.
Från min sms- dailog med Jonas idag. Vet inte varför jag ber om ursäkt men ibland upplever jag det som att människor blir matta av min framfart och mina prioriteringar. Det fanns ju liksom en tvättstuga eller en garderob att ta tag i också…
Nu är ju Jonas van sedan många år tillbaka och det är ju en av anledningarna till att han älskar mig också – så det är alltså ingen fara på taket.
Jag hade bestämt mig för att jobba mindre och tänkt ägna tiden åt trädgården. Men så började det regna. Och jag behövde verkligen ett projekt som var lustfyllt, lätt att ta sig an och som drog mig från dator och telefon. Att måla köket i havregul färg blev perfekt blev ett alldeles lagom projekt. Mellanbror hjälpte också till så vi fick lite sköna snack samtidigt. Fint så.
Hepp – nu ska jag börja med middagen och öppna en flaska bubbel. Detta är en dag att fira!
Inte just att köket är gult men att en annan stor dröm gått i uppfyllelse.
Hej. Några dagar tyst här på bloggen – somnade med lillebror några kvällar på raken och sov ikapp.
Men nu kikar vi lite på hur det såg ut förra veckan tycker jag. Vi arrangerade digitala Ett Mjukare Varberg och vi räknar med att vi nådde uppemot 3000- 4000 personer som tog del av arrangemanget detta år. Vi höll till i vår digitala studio hos We are Laja, de hyr in sig i samma lokal som KLco och en dag får vi nog gå en sväng med kameran där inne och intervjua dem.
Anna var moderator, Jonas skötte det tekniska och jag tog hand om chatten.
Det gick väldigt bra och jag är så stolt och glad över att vi hade så grymma föreläsare och artister med oss i detta. Linnea Henriksson sjöng live från sin stuga i Ugglarp, Peter Rung var med från sitt kök, Linnea Claesson satt på sitt kontor, ungdomsjouren på sitt ställe och polisen i Varberg var med från sitt kontor på stationen. Tusen tack till er alla som var med oss denna dag. Vi försöker klippa ihop 15 minuter av dagen och lägger det på vår hemsida. Återkommer kring detta.
Dagen efter var jag uppe i ottan och öppnade upp lokalen igen för en heldags workshop med Katrin Bååth och mig. Biljetterna till detta tog slut i rasande fart så vi har bestämt att köra igen till våren i Katrins ateljé i Jönköping.
Vi började dagen med bullar och en incheckning.
Nästa gång kameran plockades fram var vid dagens ände – då vi åt middag och samlade ihop oss efter all kunskap och alla intryck.
Blir alldeles mjuk i bröstet efter en så fin dag – så många fantastiska kvinnor med härliga verksamheter på en och samma plats. Tacksam är bara förnamnet.
Dagen efter stod det fotografering på schemat och Nüte och jag drog ut till skogen för att fota nyheter. Det är jättemånga som tror att Nütie jobbar med mig på Klco, men så är alltså inte fallet – hon är med på våra fotografier som modell bara.
Och det är inte så bara – hon är verkligen fantastisk på alla sätt och jag är glad att våra vägar korsats.
En sväng i trädgården för att se hur mycket jag försummat den under september. Alla äpplen. Alla dahlior. Allt finns kvar – det går inte gräma sig över detta nu. På torsdag ska jag planera in trädgårdstid tänker jag.
På lördagen var tjejerna från We are Laja inne och jobbade med att skapa konst för väggarna.
Så imponerad och inspirerad av dessa tre.
Jag bytte ut nästan alla pelargoner mot torkade växter förra veckan också och stylade om butiken – så skönt att få det höstfint.
Det var lite av vad som ägde rum förra veckan. ses snart igen.
Jag når fredagen med blandade känslor.
Haft en intensiv vecka bakom mig med mycket arbete och publika prestationer. Jag känner mig både tacksam och stolt. Och samtidigt lite tom.
Orkar inte gå in något djupare i det även om jag känner att jag borde.
Hela året har varit så sårbart och jag har haft garden uppe hela tiden och nog kanske varit väldigt ytlig och glättig i min kommunikation med er. Det ger konsekvenser och skapar distans. Jag vet. Men jag har helt enkelt inte varit stark nog för att dela helheten – jag har kämpat på med både mina verksamheter och i mitt privatliv. Jag är skörstark – & mänsklig som alla ni som läser detta.
Nog om det för nu.
Barnen pusslar här hemma. Och modellflygplanen har också åkt fram. Jag hämtar mellansonen i skejtparken och möts av de härligaste ungdomarna. Livet händer här. Det blir tacos idag och jag har tänt minst tjugo levande ljus. Ryggen gör ont, min man är mjuk, lillebror hackar gurkan och Maggio är i högtalarna.
(Fortsättning på lördag morgon)
Jag knäppte lite foton hemma och funderar på om matsal och vardagsrum ska få byta plats. Vad händer då?
En av alla sensommarbuketter – de är så vackra nu och den där rosenskäran lät verkligen vänta på sig. Men nu blommar den för fullt i massa olika varianter.
Vinkeln in från bokrummet där alla rum går i fil – tycker så mycket om den här vyn.
Idag är jag hos KLco och jobbar och sedan har vi bestämt oss för en lång promenad, bad i hav, bastu, kantarellrisotto och familjespel. Få landa lite. Ska försöka få till min yoga och också köpa Frida Boisens bok som jag är så sugen på.
Vi har lanserat nya kulörer på vårt linne så det är högtryck i webshopen just nu (reklam) – det är verkligen roligt att de är så uppskattade. Tack!
