Det är årets näst sista dag och jag har fortfarande inte funderat över om jag ska göra en sammanfattning av året som gått här på bloggen. Fokus har legat på julhandeln och på att lansera K. LAGERQVIST.
Men nu sitter jag här med datorn i knät en tidig lördagsmorgon och funderar på om jag inte ska punkta ner lite olika händelser som formade 2023, gav mig upplevelser, erfarenheter, nya insikter eller lite mer ödmjukhet inför livet.
I januari åkte jag ner till Frankrike runt min födelsedag och packade ihop vårt lilla hus för att flytta in i ett större. Det var svinkallt, jag fick feber och det blev inte riktigt som jag tänkt mig men bra ändå.
I början av året red också sjukdomen hela familjen hårt – jag gick nästan sönder av maktlöshet, panik och oro men hade stor hjälp av att ha digitala möten med en coach i medberoende Här skriver jag mer om medberoende för dig som behöver kunskap i området. Det är en ensamhetens sjukdom.
Vid årskiftet frågade min vän om jag ville haka på ett erbjudande i Crossfit. Fem pt- pass och en introduktion kring hur träningsformen fungerar. Jag som inte fastnat för en enda träningsform i hela mitt liv och strax skulle bli 44 år tänkte att ja, jag ger det ett försök och satte en målplan ihop med min tränare. Jag tror att det var en kombination av bemötandet av de som driver stället, de som redan var aktiva i passen och den högintensiva träningen som gjorde att jag blev helt förälskad.
Mitt varför, fokuseringen på att må bra och ha kul istället för på kroppens utseende var också helt nytt för mig. Inga speglar och inget flex. Bara glädje, hjälpsamhet och high fives. Den berusande känslan som infann sig då jag maxade kroppen och lyfte tungt fick mig också att hantera sorgen jag bär på. Jag gick från träningen lite lättare i hjärtat och mycket skarpare i hjärnan.
För att jag skulle hålla i och skapa bra rutiner så bestämde jag mig för att boka minst tre pass i veckan hela året, kroka arm med vänner som tränade crossfit, inte ta semester från träningen och fick även min man och son att signa upp sig på samma gym. Kanske ska jag skriva ett helt inlägg om 2023 träningsresa istället för att blöda ut om detta i min sammanfattning… ja, låt oss återkomma till detta ämne inom kort.
I april flyttade vi in i vårt nya hus i den lilla franska byn och påbörjade en lättare make over. Det är ett gammalt vinbondehus från 1850 som vi nu kallar vårt hem och jag ser fram emot att åldras och ta emot barnbarnen på denna plats. Mycket tankar, energi och arbete har naturligtvis lagts ner på denna otroliga upplevelse i livet. Är så tacksam över att vi har möjlighet att skapa ett liv för vår familj här nere.
En av årets stora händelser är att min vän Marina och jag startade en podd. Den har inte bara blivit uppskattad av er lyssnare utan även skapat ett otroligt systerskap mellan oss och vi har hjälpts åt ännu mer när det kommer till företagande och andra utmaningar i livet. Vi har alltid hjäpts åt men den mer regelbunda kontakten har skapat ännu starkare band. Det är jag tacksam för. Marina har också vunnit flera priser i år och det har varit en fröjd att se henne ta emot pris som Årets Företagare, Årets Destination, pris för byggnadsvård och även andra priser. En otrolig prestation!
lyssna här.
Vänskapen till tjejerna har betytt mycket sedan vår kompis Diba lämnade oss förra året. Både sjukdomen, döden och sedan begravningen var en smärtsam sorgeprocess och vi hjälptes åt. Vi blev så himla tacksamma, ödmjuka och medvetna om liv och död. När sedan Jennie föll ihop i trädgården i en stroke denna vår och blev liggandes i koma flera veckor så var det som om mattan dragits undan. En fruktansvärd tid av oro.
Men hon kom tillbaka till oss på sommarkanten då de första jordgubbarna gick att smaska i sig och nu skapar vi så mycket härlighet, skratt och liv vi bara kan tillsammans. Här stickar vi och rensar nyplockade kantareller i en trädkoja i höstsolen.
Pandemi, sedan inflation och lågkonjunktur…Det har aldrig varit så utmanande att driva företag som de senaste åren. År 2020 lanserade jag mitt egna varumärke och det har varit en spännande resa fram till nu. Jag får mer och mer klarhet i vart mitt entreprenörsskap ska ta mig och jag känner mig trygg i det jag skapar. Mitt arbete genomsyrar i princip allt jag gör i livet så för mig har det aldrig varit arbetstimmar och ledigt – allt flyter in i vartannat och det passar mig bra. Nu när barnen är stora så finns det ännu större möjligheter att satsa och bygga bolag. Mitt val har dock alltid varit att växa organiskt utan varken banklån eller investerare. Vid årets slut har vi precis gått ut med vårt namnbyte till K. LAGERQVIST vilket ger en nytändning på alla håll. Ser verkligen fram emot kommande år och kollektionen jag skapat för ss24 är bannemej det finaste jag gjort.
Jag skulle vilja tacka er som fortsätter läsa bloggen varje dag och följer min resa genom livet. Det är fantastiskt faktiskt! Hur länge har ni varit med mig – får man fråga?
Bloggen har under åren öppnat så många dörrar. Jag började skriva 2008 och då jobbade jag som servitris på ett hotell om dagarna och städade spaanläggningen om nätterna. Samtidigt var jag småbarnsmamma och min man pluggade i Göteborg. Mycket vatten har runnit under broarna sedan denna tid och helt ärligt så är jag bara tacksam över att få vara med. Jag försöker göra det bästa jag kan av hela alltet även om det brinner runt om och det tror jag är en styrka att klamra sig fast vid. Tack för all pepp och kärlek genom åren. Den här dialogen vi har här är så himla fin.
Gott Nytt!!!
Vill ni lista tre saker ni uppskattat, som fått er på ny bana eller smärtat er i livet under 2023? Känns fint att vi delar erfarenheter med varandra – det gör att man känner sig mindre ensam. Stor kram
