Sunda matvanor är det många som vill ha men det verkar som att en hel del tycker det är krångligt att få till hälsosamma alternativ.
Jag ska skriva ett längre inlägg om hur jag lägger upp kosten och om varför jag nästan utesluter allt vitt socker i det jag stoppar i mig men först tänkte jag slå ett slag för två enkla måltider.
Detta åt jag igår och det var inte det minsta krångligt att styra upp. Det mesta handlar ju om att ha förutsättningarna för det – att alltså ha basvarorna i skafferi och kyl.
En grön drink mixas av selleri, gurka, hel citron utan skal, grönkål, äpple och vatten. Jag ser till att göra en stor laddning med en gång som jag kan ha i kylen.
Bananpannkakor gör jag av två ägg som jag mixar med en mogen banan och salt. Steker i kokosolja och serverar med blåbär och jordnötssmör. Här får jag protein från både ägg och nötsmör samt massa nyttigheter som gör mig pigg och mätt länge.
Till lunch mixade jag ihop en hummus. Detta är alltid min go to när jag inte vill att mat ska vara torr men ändå inte ha en sås fylld av smör eller grädde. Inte för att jag är rädd för fett på något sätt utan för att magen ballar ur av laktosen tyvärr. Jag blir väldigt oskönt mätt och går med en uppsvälld mage i flera timmar.
En vanlig hummus med kikärtor, olja och spiskummin är kanon. Eller en tsatsiki med gurka, salt och yoghurt. Så smart att göra större laddningar i kylen så kan man ha detta till alla rätter. Idag blev det en hummus med rödbetor.
Jag mixade förkokta rödbetor, som man kan köpa vakumförpackade i butiken, med olja, kikärtor, pressad citron, salt, peppar och spiskummin. Ös på med spiskummin – så gott ju!
Jo, tahini ska det också vara i…
Tahini är en sesampasta som är super till alla former av hummus. Ledsen att jag aldrig delar mått men jag går på känn och jag föreslår att ni gör det också. Smaka er fram helt enkelt och använt sunt förnuft.
Sådärja. Nu har jag en stor burk med denna rosa vackra röran i kylen. Vill man så kan man riva ner vitlök men jag skippar nästan all form av rå lök när jag lagar mat.
Dessa hummus röror är grymt som pålägg på rågbröd eller fröknäcke också om man vill byta ut smör och ost. Eller varför inte ta både ost och hummus. Så gott med en cheddar och klippt persilja på! Eller fint skuren gurka.
Röran serverades ihop med grönkål, kokt ägg, tonfisk, zucchini och tomater. Mättande, gott och väldigt enkelt. Här skulle man kunna lägga på lite kidneybönor också om man är riktigt hungrig. På kvällen åt vi rester – det blev ramen med kyckling.
Ibland känner jag mig dålig för att jag påbörjar men inte avslutar. Eller snarare inte håller i…
På jobbet. Jag gör upp en plan kring hur jag ska jobba med Tik-Tok och börjar. Men faller rätt snabbt ur planen på grund av att det är tråkigt, svårt och så är jag inte så bra på det. Mitt motto är oftast “gör det roligaste först” så därför har jag ganska svårt för de tråkiga bitarna. Det är dock en fördel med mitt motto för jag får väldigt mycket gjort eftersom jag tycker det är mycket som är kul med mitt arbete.
Men det tråkiga då? När det kommer till jobbet så är det oftast kvittoredovisning, exceldokument, lära mig nya tekniska grejer, långa dokument och siffergrejer som jag skjuter framför mig. Turligt nog har jag anställt folk som löser allt ovan för mig. Utom att jag ska lära mig nya tekniska grejer då vill säga…
Jag var med i en podd där vi pratade om just om uthållighet och tålamod. När det kommer till kreativa företagare så ser jag ofta, framförallt kvinnor, som har så många idéer och tankar med vad de ska göra men ofta eller aldrig fullföljer dem. Planerna och drömmarna finns där men det exekutiva saknas. Min poddpartner sa att det kan nog handla om mod. Att gör man klart något och visar upp det så blir man bedömd och just den delen kan vara jobbig. Så då slutför man istället inte. Intressant reflektion.
Jag har svårt att relatera till detta men det är nog för att jag blir bedömd konstant i mitt arbete och är van vid det. Ju mer man gör saker man är rädd för desto lättare blir det ju faktiskt. Tala på scen var för mig helt uteslutet för några år sedan men jag behövde behärska det för att utvecklas i mitt jobb och det var verkligen några tillfällen då jag både ville spy och svimma men jag tog mig igenom. Nu är det inte så farligt längre. Att tala inför en kamera var jobbigt i början också men jag testade massa olika sätt att jobba med rörligt på sociala medier ändå. Vad funkar? Vad funkar inte?
Tänker att folk glömmer så fort ändå. Om jag är pinsam och dålig vill säga. Imorgon är något nytt de dömer ut i sina digitala flöden så skit i “jante”. Viktigaste är väl att jag utvecklas och komma vidare i mitt arbete.
Nu kanske detta blogginlägg låter motsägelsefullt – ha tålamod med mig, för jag har många bottnar. Men de röda trådarna flyter väl in i vart annat tror jag.
Det jag egentligen ska skriva om idag är inga “måste -grejer” och sådant jag behöver för att utvecklas inom mitt arbete – Jag behöver verkligen inte göra detta.
Men det är ändå saker jag påbörjat med en önskan om att fortsätta och då känner jag mig dålig som inte fortsätter.
Mitt sunda förnuft säger ju dock att det finns 24 timmar på dygnet och 365 dagar på året och man kan inte ha hur många intressen som helst. Man måste ju ligga i badkaret och kolla Netflix också. Men jag inredde ju en keramikverkstad, köpte utrustning för att dyka efter tång under säsong och i förrådet i viken står min fina surfbräda och väntar på mig tålmodigt. Vad hände?
Att utforska havets skog var en spännande resa och jag lärde mig så otroligt mycket om tång. Ett klimatsmart superfood som växer längs kusten i Sverige. Vi dök och skördade, lagade mat på tången och använde den både i badkaret och i trädgården som gödsel.
Så spännande och gott. Att lära sig om de olika sorterna, vilka som smakade bäst och vad man kunde använda dem till gav mig verkligen massor.
Men så konstigt. Inte en enda gång tog jag på mig simfötterna och cyklopet för att dyka efter tång under 2023. Kanske blev det för krångligt att dra på sig våtdräkten och dyka ner i niogradigt vatten så fort vinden la sig på vårkanten. Trappsteget blev för högt hur härligt det än var när man väl vara nere under ytan och upplevde allt det vackra.
Ett år fick jag för mig att jag skulle börja dreja. Så mysigt med en egen verkstad i trädgården ju!
En stor investering i drejskiva och ugn gjordes. Jag drog på mig förklädet och satte mig här vid fönstret. Timmarna flög verkligen iväg och det var jättekul. Väldigt svårt dock – jag lyckades inte skapa några fina grejer jag var nöjd med.
Jag började ringla och kavla istället. Det gick fort och var enkelt.
Resultatet blev ju så bra också! Men sedan skulle de torka, skröjbrännas, laseras och sedan brännas igen…
Det tog en evighet och där någonstans vid skröjbränningen dog alltid mitt tålamod. Men resan dit var ju ljuvlig i och för sig. Det är ju inte alltid resultatet som är belöningen. Jag tror jag kavlade en gång under hela 2023… eller var det sommaren 22 kanske?
För några år sedan investerade jag i en oerhört fin longboardbräda. Den skulle jag använda i viken här i min hemstad då det var vågor. Att vågsurfa kan vara en ev de mest härligaste grejerna man kan göra. Att vara fysiskt aktiv i havet och uppleva naturens fantastiska kraft med vågor och vind gör att man är totalt närvarande i stunden och det är omöjligt att tänka på något annat än just det du gör.
Jag tog mina första stapplande paddeltag då vi var på Sri Lanka 2016 och har surfat både där och hemma i Varberg sedan dess. Åkte även på en surfresa till Portugal faktiskt.
Jag tog mig ut en gång 2023. Helt stört ju. Älskar detta men ändå prioriterade jag det inte mer. Men brädan står ju kvar.
Så vart vill jag komma här med mitt resonemang då?
Jo, att både vara lite klok, strategisk och snäll mot mig själv.
-Jobbgrejerna man behöver utföra för att ta sig framåt och nå resultat får man helt enkelt bara göra – upp med hakan och tre djupa andetag. Det är ju inte hjärnkirurgi man håller på med och det får bli fel. Eller så får man betala någon annan att utföra det man inte pallar med eller tycker är tråkigt.
-De privata roliga grejerna får vara flyktiga, komma och gå i livet. Jag vill inte känna att jag är dålig för att jag inte har kontinuitet och uthållighet här. Jag vägrar.
Att vara en utforskande människa som testar olika saker ger ju jättemycket kunskap i olika ämnen och väldigt mycket energi. Jag vägrar klanka ner på mig själv utan vill istället hylla mig själv för att jag är en nyfiken människa som vill testa nya grejer. Både drejskiva och surfbräda är kvar tills jag är redo igen. Så det så.
Podden jag var med i heter Krativitet med Vogel & Rahm. Om ni är nyfikna så beskrivs avsnittet:
Vi pratar om kraften i att vara en multipassionerad kreatör som kan slutföra, om varför kreativiteten blomstrar i Varberg och om fenomenet att säga till varandra hur vi bör vara i sociala medier. Varför blir oftare kvinnor ifrågasatta när vi tar plats? Hur kan vi vara sårbara i sociala medier, men ändå ha sunda gränser? Vi imponeras av Kristins förmåga att ha en röd tråd i den kreativa värld hon har byggt upp, och tackar för ett samtal med massor av humor och äkthet. Lyssna här.
Minns ni att jag målade kontorsstolen röd förra söndagen?
Jag hade gjort en hel lista med grejer jag skulle göra och jag lyckades faktiskt beta av nästan alla. Jag både bakade, målade och städade.
Jag hann till och med basta och podda. Ja, det var en dag full av energi helt enkelt. Och ostkakan blev ju så god!
Letade fram några tavlor jag ställt i hög och tog fram hammaren.
Sär här blev resultatet med stolen, bordet och tavlorna. Tycker det blev så bra!
Jag har helt klart blivit inspirerad av Karin Och Carl Larssons dokumentär på SVT. Har ni sett den?
Så bra!
Det är flera vänner till mig som sagt att de känt likheter mellan Karin och mig efter de sett dokumentären och det ser jag verkligen som en stor komplimang. Hon var verkligen en imponerande allkonstnär.
Många har frågat efter färgkoder. Jag använde snickerifärg från Jotun med hög glans – färgkod S1580-Y80R för röd och S4550- 630Y för grön.
Häromdagen kikade vintersolen in och jag var snabb fram med kameran.
Får typ vårpirr av ljuset. Längtar efter ljusare dagar och sopade gator. Missförstå mig inte – jag är bra på att uppskatta den här årstiden också men får jag välja årstid så är det ju våren helt klart. Eller sommaren förresten…Nej, sensommaren är väl bäst? Baden i sen augusti då alla turister åkt hem och man landar efter högsäsong. Min bästa tid.
En bukett blomster inför helgen. Drog fram dammsugaren och gjorde fint inför ledig helg med min bästa spellista i högtalarna.
Magnoliakvistar och sol – inget bådar väl vår så mycket som detta. Hoppas ni har en härlig helg.
Jag älskar den baskiska ostkakan som står på menyn hos min favoritrestaurang Bar Glou Glou i Varberg. Så pass att jag beslutade mig för att baka en egen ostkaka. Men vad behövde man då?
Jag googlade och fann Camilla Hamids recept. Kakan blev fantastisk och hela familjen älskade den. Vi åt med körsbär och björnbär – valde att bara tina och inte söta något på grund av att kakan är söt. Men man skulle kunna koka ihop bären med lite apelsinjuice och vaniljpulver. Valde också att byta vaniljssocker mot riktigt vanilj och ha i mer pressad citrons samt ha laktosfri grädde. Gick jättebra.
Håll tillgodo!
-Sätt ugnen på 240 grader (över- och undervärme).
-Täck en springform med dubbla bakplåtspapper.
-Vispa färskost och strösocker krämigt med elvisp på medelhastighet tills sockerkristallerna smält. Skrapa kanterna från eventuell smet som tagit sig upp i bunken.
-Tillsätt ett ägg i taget under fortsatt vispning. Skrapa ner smet från bunkens kanter igen.
-Ha ner vanilj och citronsaft. Vispa bara precis tills det går ihop till en jämn smet.
-Blanda ihop vetemjölet med 1 dl av vispgrädden i en annan bunke bara precis tills det går ihop till en jämn smet. Tillsätt 1 dl till. Blanda ihop till en jämn smet och ha sedan i resten av vispgrädden.
-Tillsätt gräddbladningen till färskostblandningen. Vispa ihop på låg hastighet tills du har en jämn smet.
-Häll upp smeten i formen och grädda i mitten av ugnen i 30-35 minuter eller tills cheesecake fått en mörk gyllenbrun, nästan bränd färg men att cheesecaken fortfarande är vobblig.
– Den ska kännas alldeles lös när du tar ut den.
-Låt cheesecake svalna i formen i rumstemperatur i minst 4 timmar. Ställ den därefter minst 3 timmar i kylen före servering. Lycka till!
Jag frågade mina följare på Instagram om vad de önskade för ämnen som blogginlägg. Fick en hel uppsjö av förslag.
– Lampor
– Klimakteriet
– Marknadsföring
– Arbetsprocessen med linnekollektionen
– Träning
– Att vara förälder till tonårsbarn
– Medberoende
Ja, listan kan göras ännu längre för jag fick in så mycket önskemål. Så nu blir det åka av här på bloggen!
Har verkligen ett enormt sug efter att blogga och slukar andra bloggar och poddar med hull och hår. Så mycket kreativa, smarta och fantastiska kvinnor där ute som delar med sig av sitt liv, mängder av inspiration och sina erfarenheter. Det finns också en hel de dömande åsikter från följare. Jag älskar ett levande kommentarsfält så missförstå mig inte – upplever dock ibland att en del gärna vill sätta bloggaren på plats och då är det en utmaning att kunna vara sårbar och inte bara dela med sig av det ytliga tycker jag. Tycker verkligen Elsa sätter fingret på det i senaste podden av Billgren & Wood. Lyssnade ni?
Innehållsbeskrivning:
I veckans avsnitt dyker vi ner i ett läskigt ämne som förhoppningsvis känns som lättnadens suck när vi är på andra sidan. Vad stör sig folk på hos oss? Vi pratar präktighet, ögon, spegelbild, mental health brake, hur vi är på internet och irl. Det blir ett ärligt, lättsamt ibland och tuffare ibland, samtal om vad man ska dela, vilka ens inre (och yttre) monster är och om tiden vi lever i där allt kan diskuteras och dissikeras.
Elsa delade en intressant reflektion om hur kommentarsfältet har förändrats under åren. Sofia pratade också om sina erfarenheter kring att bli bedömd hela tiden. Det är klurigt när man själv kanske kämpar på som tusan i livet. Här kan ni lyssna på avsnittet.
Ja, i alla fall. Ni var många som ville att jag skulle skriva mer om Frankrike. Och när jag ändå pratar om kommentarfält och engagemang från er följare – jag uppskattar så mycket när ni lämnar avtryck och vi måste inte alltid hålla med varandra. En god ton är dock ett krav jag har här i mitt forum. Tack!
Jag längtar så jag blir tokig snart. Men jag kommer åka ner då mimosan blommar som vackrast och jag räknar ner dagarna tills jag står här vid diskbänken och häller upp morgonkaffet igen.
Eller kryper ner bland nytvättade lakan.
När jag kommer ner ska jag ta tag i ett av vindsrummen tror jag. Kanske målar jag om, rullar ut en matta och bäddar upp en säng.
Så skönt att vi är klara med de viktigaste rummen vi använder mest. Varmvattenberedaren gick nyss sönder så vi har ordnat så den är utbytt – phu, det hade inte varit kul att komma ner och bara ha kallvatten.
Jag fick en fråga om hur det var lätt att komma i kontakt med fransmännen där vi bor.
Ja, det skulle jag vilja säga – alla är väldigt vänliga och pratar gärna. Jag kan inte göra mig förstådd på franska men min man är duktig. Fransmän talar ogärna engelska tyvärr.
Vi umgås med våra vänner Åsa och Mattias som också är svenskar, de har dragit med oss på lite picknics och fester på torget med byborna. De är mer sociala än oss och har verkligen vårdat relationerna med grannarna – jag är lite mer av det slaget att “oh no, ska jag behöva prata med de här främlingarna nu…?”. Jag vet – det är dumt och jag är verkligen social när det krävs men jag söker inte upp dessa situationer.
Älskar bykrogen och att prata med ägaren där – så gullig och hjälpsam! Hälsar artigt på alla jag passerar. Vi anlitar bara lokala hantverkare och supportar såklart butikerna – anstränger mig alltid för att prata franska, googlar massor.
Jonas, min man, pratar med alla och har noll jobbigheter med det sociala.
I framtiden hoppas jag att vi bygger upp närmre relationer med våra franska grannar. Jag ska träna mer på Duolingo.
Så jag tror det handlar mer om hur man själv är och hur bra man är på språket.
Sist jag var här så fann jag en helt fantastisk målning med svanar på i en av antikbutikerna. jag blev snål och köpte inte – grämer mig så mycket. Den hade varit så fin i köket tror jag. Håller tummarna för att den är kvar.
När vi flyttade in satt det ikea hyllor här på väggen men efter vi målat så fann jag den här bruna gamla hyllan i källaren. Ägnade flera timmar åt att skrubba bort damm från 100 år tillbaka och sedan lyckades vi skruva upp den.
Likadant med skohyllan – den är byggd på samma sätt och tillhör den ursprungliga inredningen.
Jag har gärna äldre möbler och konst som passar husets stil. Vi har dock nya sängar till alla för det känns lite fräschare och skönare. Den här spegeln tillhör också husets historia. Likaså pianot och vårt matbord.
Enda rummet som fått gardiner är vårt sovrum. Vill sätta upp skira antika spetsgardiner på toaletten och i köket.
Måste verkligen lösa det här med de öppna spisarna också. Tänk så mysigt att kunna elda här i då man är här tidig vår och sen höst. Tända i brasan, gå och brygga en kopp kaffe och sen smita ner bland lakanen i sängen igen.
Längtar efter att ha ro att läsa böcker. Har tagit en ofrivillig paus och kommer liksom inte igång. Stackars vår bokcirkel här på bloggen – den har verkkligen blivit lidandes.
Jag tänker mycket på hur mina olivträd har klarat vintern här ute. Jag har en tjej som vattnar regelbundet så de ska nog vara okej men undrar såklart ändå hur det går. I år ska jag köpa mer fetbladiga växter tror jag.
Och så ska jag sitta på kontoret och jobba. Just det – här hängde redan sådana här skira spetsgardiner – visst är det vackert? Ska samla på mig fler. Vi bor med tio minuter till Pezenas och där finns en mängd antikbutiker. Såg ni avsnittet då systrarna besökte Pezenas i Vintageresan på Svt?
