Författare: Kristin Krickelin

Mode, Vardag

Bokashi, jeans och nyheter

innehåller reklam för egen verksamhet

Denna vecka har jag både haft pelargonvård och lansering av nyheter i butiken. Lika roligt bägge två och det ena gav även det andra.

Mina pelargoner växer helt fritt i fönsterna året om och nu på vårkanten är de lite hängiga efter den mörka vintern. Då brukar jag ge dem lite omvårdnad och kärlek. Jag klipper ner dem ordentligt, ger lite ny jord och extra näring.

Fick en hel kanna full av sticklingar jag kan ge bort eller plantera i små krukor.

Jag har börjat sätta bokashihinkar för att omvandla vårt matavfall till växtnäring för vår trädgård. Det är jättespännande och jag är sann nybörjare, kan inte mycket om detta – men det verkar dock inte så krångligt så jag tror jag ska fixa galant. Ska blogga om det givetvis.
Varje vecka tömmer man ur laken ur en liten kran på hinken och kan använda det utspätt till sina krukväxter – men jag har också tagit hem växtnäring med tång från min butik.

Det är ett varbergsbaserat företag som gör den här organiska växtnäringen.
Många använder tång som växtnäring i sina trädgårdar här på kusten. Man kan se rosenbuskar längs kullerstengatorna prydda med tång vid rötterna. Tång är mullbildande och förbättrar jordens struktur.

Tång har faktiskt använts till näring och gödsel för växter och grödor under flera hundra år här på västkusten eftersom tång är mycket rikt på mineraler & mikroliv.
Den här växtnäringen framställs enbart av vatten och avsaltad tång från västerhavets klippor och stränder .

Nu när jag ändå tipsar om nyheter i butiken så kan jag flagga för att skjortklänningen på första fotot i blogginlägget precis är lanserad och resten av nyheterna finner ni här.

Har jag blivit mamma beige?
Kanske – det är i alla fall väldigt lätt att välja kläder om mornarna för nästan alla mina kläder går numer att kombinera sedan jag börjat bygga garderoben i liknande färgskala. Jag var dock i ett behov att ett par nya ljusa jeans och efter tips fann jag två par. Vilken byxa tycker ni jag ska behålla?

Dessa är också fina.
Annars använder jag bara ett par svarta från Toteme som jag använt dagligen i flera år och ett par blå Levis, Ribcage.
Verkligen svårt att hitta bra jeans som är sköna och passar bra.
Men dessa satt fint tycker jag – de heter Jackie och Pam och finns hos Lindex.

Hoppas ni haft en mysig helg och får en bra start på nästa vecka.

Okategoriserade

Bokcirkeln – Låt oss diskutera Blå av Maja Lunde

Hej där,

Nu är det dags att sammanfatta boken Blå med Maja Lunde.
Älskade för övrigt ert engagemang i kommentarsfältet då vi pratade om ”Otämjbar”:

Jag har valt att lyssna på Blå och haft med mig den på hundpromenader, i bilen och också somnat med den ett par gånger. Tyvärr gjorde det också att jag tog mig igenom boken på ett ganska splittrat vis – känner jag nu i efterhand. Det är flera tidsperioder och karaktärer att hålla reda på så jag borde varit mer dedikerad till handlingen. Med det sagt så ska jag ändå skriva ner hur jag kände för denna bokupplevelse.

Boken har en smart dramaturgi och de olika tiderna, miljöerna och karaktärerna vävs in i varandra på ett fascinerande sätt. Handlingen kretsar kring vatten – om is, älvar, floder, hav, regn och extrem torka.
Man får följa norska Signe som är en dedikerad klimataktivist – det är intressant och skrämmande hur de klimatpolitiska åsikterna skadar relationerna och får människor i Signes närhet att delas in i läger och skapar osämja. Alla vill väl men det blir så fel.
Det ser vi ju även i vår egen vardag just nu – det skaver, alla är inte på samma nivå i frågan och brinner inte lika mycket i engagemang kring klimathotet.
Boken handlar om Signes uppväxt med två föräldrar som har denna stora klimatkonflikt mellan sig och man får också följa med Signe som 60-åring i hennes älskade båt ”Blå” då hon ger sig ut på havet. Boken vävs samman med David och hans dotter Lou som är franska klimatflyktingar i en dystopisk framtid – den stora torkan råder, flyr de söderut är det torka och krig och norröver är gränserna stängda till vattenländerna i Norden.

Jag tycker boken är fantastiskt skriven – den är väldigt målande och man känner sig nära karaktärerna. Boken känns feminin, mänsklig, skör och stark på samma gång.
Den är vackert skriven – det finns en sekvens i boken då Signe möter en stor val som simmar upp längs båtens sida och det susar i min mage. Både mäktigt och skrämmande på samma gång – på ett ögonblick kan hon hamna i vattnet och hon funderar över hur länge hon kan överleva. En annan del i boken hugger också tag – det börjar brinna och det sista dricksvattnet används för att släcka branden och Lou har stulit och gömt konservburkar med mat under damernas dusch i flyktinglägret. Nästan allt förstörs i branden och hon är förtvivlad – deras hunger river i magen även på mig.

Vad tar jag med mig – jo, ett ganska stort obehag inför vad som kommer möta oss i framtiden. Att vi alla är mänskliga, resonerar på olika sätt och att inget är svart eller vitt. Jag får också en inblick i hur det känns att vara förälder till ett törstigt barn i ett flyktingläger – det ger mig verkligen ett skrämmande perspektiv av hur många lever och hur tacksam jag själv bör vara.

Har ni läst ? Är nyfiken på vad ni har att säga om Blå.

Men nu till nästa bok – Jag har valt Stöld av Ann-Helén Laestedius. Många har skrivit att de tycker den är fantastisk!

”Som nioåring blir renskötardottern Elsa vittne till hur en man dödar en av hennes renar. Hon hotas till tystnad och blir smärtsamt medveten om att hennes ursprung väcker ett glödande hat.

”Stöld” är en vild och vacker jojk till renskötarlivet, men också en spännande roman om en sällan skildrad verklighet i norr. Där renar tjuvjagas och dödas brutalt och polisen inte utreder brotten. Där spänningarna mellan samer och andra bybor förgiftar generationer.

Hotet mot Elsa förändrar henne för alltid och genom åren bär hon med sig ett lent renöra som en ständig påminnelse. Familjen och släkten kämpar för rättvisa men i det tysta växer en desperation.

Augustprisbelönade Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna bygger på verkliga händelser. ”Stöld” är en varm men samtidigt svidande skildring av en bortglömd del av Sverige där människor ställs mot varandra.”

Jag har en fråga?
Två veckor verkar vara för kort tid för att alla ska hinna med – det tar tid att beställa och få hem boken eller få den till biblioteket osv. Ska vi ha tre veckor på oss istället?

Bokcirkeln - Vi diskuterar Stöld

Bokcirkeln - Vi snackar om Skuggjägaren
Trädgården, Vardag

Boris och jag är med i Grönska hos Blomsterlandet

annonssamarbete med Blomsterlandet

Nu har vi allt härligt trädgårdsliv framför oss och det känns nästan som ett tomt blad att fylla med drömmar, färger och former som får hjärtat att slå volter. Känner ni också pirret?

Jag tänker inte stressa fram något utan jag har bestämt mig för att det ska vara lust och njutning till 100% detta året. Nu är vi i början av mars och jag inventerar mina fröpåsar, städar växthuset och har köpt lite plantor som klarar minusgrader för att göra det lite härligt utanför växthuset.

Ett säkert vårtecken är att Blomsterlandets stora trädgårdskatalog Grönska har landat i alla butiker runt om i landet. Har du fått tag på ett exemplar så har du säkert lagt märke till  Boris och mig på omslaget. Vilken ära!
Både glad och stolt över att få dela med mig av trädgårdsinspiration i det här magasinet.

Bläddrar du bland sidorna så finner du ett helt reportage från vår trädgård och mina tankar om trädgårdsliv.

Boris är orimligt stolt såklart – han kan inte sluta skryta om det inför grannar  och för dem som går förbi utanför staketet… hahaha…

Jag har bestämt mig för att börja kallså vissa fröer mitt växthus under vecka 13 – det är också den vecka jag ska sätta alla dahliaknölar i jord och dem låter jag stå nere i källaren fram till det blir frostfritt.

Jag har förberett mig med att köpa både fröer, såjord, verktyg  och små bra trästickor jag tänker använda för att notera sort och datum på för att ha ordning. Allt ovan fann jag hos mitt lokala Blomsterland i Varberg.
Jag ska ha Ringblomma i mitt trädgårdsland i år – tänkte faktiskt testa att göra ringblomssalva också.

Det är så bra för jag finner alltid lokalodlade växter på Blomsterlandet i Varberg.
Jag köpte både pärlhyacinter och pense och de klarar några minusgrader. Under de nätter då det blir riktigt kallt ställer jag in dem i växthuset och stänger dörren. Den här julrosen är ju också fantastiskt vackert att blanda upp med – men jag tycker vi kallar den vid sitt latinska namn, Helleborus, istället, för julen vill man ju lämna bakom sig nu.

Kära vår – jag känner att det nästan sjunger i bröstet, det är så härligt nu när allt ska ta fart. Kaffe på trappen, små krokusar i rabatten och de första små klorofyllgröna bladskotten på träden.

Boris och jag har redan invigt säsongen med att läsa Grönska och ta en tupplur på dagbädden – här inne blir det runt 20 grader nu när solen står på.

Känner ni er också redo för trädgårdsliv?

Entreprenörskap

Ett dygn hos Hoby Kulle Herrgård i Blekinge

Ni vet ju att jag tillbringade ett dygn på Hoby Kulle Herrgård förra veckan.
Vilket drömställe!

Här kommer en bildkavalkad från denna magiska plats.

Herrgården har en lång och anrik historia från 1700-talet men den rosa huvudbyggnaden stod färdig 1846. Jag fick höra hela storyn bakom Hoby Kulle av Tove som flyttade in på herrgården för två år sedan tillsammans med sin Benjamin och hunden Boss.

Byggnaden köptes av Isaac Otto Ruben på 1840-talet och då ville han bygga upp huvudbyggnaden på kullen där den nu står. Det tog sex år för byggnaden att bli klar men strax efter detta så dog frun Caroline i kolera och två veckor efter dog även Isaac. Så sorgligt.

Herrgården har varit i en antikhandlares ägo i 22 år och han har tagit hand om byggnaden och restaurerat på ett varsamt sätt.
Han har återställt byggnaden till hur det kan ha sett ut ursprungligen med handmålade väggar, tygtapeter och vackra stukaturer. Han bodde här i 22 år och sedan låg gården ute till försäljning i flera år.
Om jag minns rätt utav vad Tove berättade så har byggnaden använts som ett kollektiv under 80-talet och konstnärer har bott här – & det var då fasaden målades rosa.

Hoby Kulle herrgård är belägen i Bräkne-Hoby strax öster om Karlshamn i Blekinge och jag som aldrig semestrat i denna delen av landet tidigare fick verkligen mersmak. Det sägs att det spökar här men jag kände bara av väldigt fridfulla och goda energier under mitt besök. Jag blev istället helt tagen av den vackra miljön – kolla så fint det är i den här gröna salen!

Den rosa matsalen är också helt magisk med sina blomsterdekorationer på väggarna. Tove och Benjamin har verkligen lagt ner ett hästjobb sedan de tog över – byggnaden hade då stått tom i flera år och det de hade inte ens el och vatten. Alla möbler är inköpta på auktion och loppis och de har fått god hjälp av Benjamins pappa med sökandet efter passande möbler.

Tänk att få inreda en sådan här magisk plats – vilket drömprojekt!

Så himla vackert överallt och jag fick hjärtklappning och pirr av att smyga omkring i de tjusiga rummen med kameran.

Tänk i sommar då rabatterna här är fulla av lavendel och rosor. Måste tillbaka.

Jag var här för att fota en kampanj med Ellos i detta orangeri. Arbetet kommer lanseras på deras hemsida vecka tretton.

Man kan boka hela den här gula flygeln om man är en större familj och här kan man även ha hund med sig tror jag.

Undrar om man äter frukost uppe i huvudbyggnaden då eller om man fixar själv i huset…? Måste kolla upp för jag ska helt klart boka in mig här med familjen.

Jag fick i alla fall frukostbricka uppburen till mitt rum då jag bodde över.

Jag åt en lång och mysig frukost i sängen för jag skulle inte vara med i fotograferingen förrän efter lunch. Så lyxigt att få starta dagen på det här sättet, kände mig otroligt bortskämd.

Väldigt mysigt rum och skön säng – sov som en stock och somnade med en ljudbok i öronen.

Minst tre koppar kaffe….

..och en bloggig  spegelselfie.

Detta var en härlig upplevelse och ett väldigt kul jobb.
Känner mig otroligt tacksam över att få träffa så fina människor och uppleva så många spännande platser.

 

Vardag

Från min feed den 8 mars

Här kommer tre inlägg som talat till mig extra mycket idag – den 8 mars – på Internationella Kvinnodagen.

@juliamjornstedt
Lägg mer fokus på din familj. Ta vara på tiden med dina barn. Jobba inte för mycket. Var närvarande.
Satsa på din karriär. Fall inte ner i kvinnofällan. Ta för dig. Ta plats. Satsa hårt.
Dela jämlikt. Städa mindre. Tvätta mindre. Ta mindre vabb-dagar.
Ha ett skinande rent hem för att orka med den inre stressen. Vabba mest för att du vill, om du vill.

Jobba 80 procent så att du hinner. Så att du hinner vara med barnen. De växer ju upp så snabbt. Jobba 80 procent för din psykiska hälsa. För att orka.
Akta dig för kvinnofällan att bara jobba 80% och som resultat få sämre pension, sämre lön, sämre förutsättningar. Jobba inte 80% och låt männen okommenterat jobba heltid.

Kämpa för jämlikhet i hemmet. Ta varje strid om matlagning, städning och tvättning. Lyssna på dina vänners ständiga klagomål på sina män och håll med, varför är det såhär?
Acceptera ojämlikheterna. Var nöjd med det du har. Inser att allt inte går att dela lika på. Att man kan ge och ta?

Gå inte in i väggen, vem ska hantera allt då?
Spring mot väggen. Satsa allt. Stanna precis innan.

Gör si. Gör så.
Var en bra mamma, men inte bara mamma.
Ha en fantastisk karriär, men du måste ha något mer.

Hur ska jag orka ta den större kampen, kampen för framtida kvinnor, när det ständigt pågår ett krig inom mig och från folk runt om mig som bråkar om hur jag ska göra, vem jag ska vara, vad jag ska göra?

Jag tror att den enda verkliga kvinnofällan är att låta någon annan bestämma vad du vill göra. Vad du kan bli. Vad du vill vara.
Låt det aldrig ske.
/Julia Mjörnstedt

@simonhaggstrom
För en tid sedan stod jag och pratade med en ung svensk tjej som precis börjat sälja sex. Vi pratade bland annat om vad det innebär att vara ung idag och om den stress som många ungdomar känner över att inte räcka till. Ett ord som fastnade hos mig när den unga kvinnan beskrev sitt liv var ordet hets. Hon beskrev vilken hysteri som råder i samhället idag och hon menade att vi vuxna inte förstår vilken press många, i synnerhet unga tjejer, lever under.

Hetsen över att ha det senaste modet.
Hetsen över att få fler följare på Instagram.
Hetsen över att alltid vara omtyckt av alla.
Hetsen över att alltid behöva prestera på topp.

I våras fick jag möjligheten att besöka ett av de länder i världen där flest människor lever i extrem fattigdom. Nämligen Nigeria. Materiellt sett så finns där miljontals människor som med våra mått mätt inte har någonting. Trots denna extrema fattigdom så kunde jag ändå se glädje i människors ögon. Jag fick möta barn, ungdomar och vuxna som inte i första hand värdesatte livet i prylar, karriär eller antalet följare i sociala medier. De hade varandra men inte mycket mer. Trots att de varje dag kämpade mot fattigdom, sjukdomar och risken att drabbas av kriminalitet upplevde jag en tacksamhet över livet som jag ganska sällan upplever bland oss här i Sverige.

Idag träffar jag unga killar och tjejer som, trots att de har allt man kan önska sig och lite till, ändå mår skit på insidan. ”Tänk att det finns män där ute som vill betala pengar för att ha sex med just mig”, sade en annan ung tjej till oss för ett tag sedan. Ur led är tiden och det är lätt att tänka att man bara vill gå och dra täcket över sig. Men i en tid där den psykiska ohälsan skjutit i höjden har vi alla en uppgift att hjälpa och påminna varandra om vad som verkligen är viktigt här i livet.
/Simon Häggström

@linneahendrix
Älskade syster. Oavsett om du älskar din skönhetsrutin, vägrar smink, vill visa hud, tar på dig extra lager, är glad och tillmötesgående, hatar alla, är inkluderande eller bara vill få va med de dina eller va fan, bara få fokusera på dig själv för en stund. Vet du, du kommer alltid göra fel i någons ögon. Samtidigt kommer du ALLTID vara precis det en annan behöver se i sitt flöde för att förstå att det också är OK. Att du också är OK. Att allt är OK. Bara fortsätt!! Du är så himla viktig – och fantastisk!
/Linnea Henriksson