Igår kväll satt jag och förberedde det sista inför dagens arbete och kände hur det helt plötsligt bara tog stopp. Jag frös och ville bara sova.
Kröp till sängs och vaknade sedan med feber & världens huvudvärk. Har inte varit sjuk på en evighet så jag blev riktigt överrumplad. Så jag fick bita i det sura och ställa in dagens planerade coaching och ligga här istället. Blir så besviken för jag hade verkligen sett fram emot detta möte. Mycket som ställts in och fått ändra på sig det senaste året så det är bara att gilla läget.
Ja, ja, lite sömn, filmer, böcker och sängliggande kommer säkert göra susen.
Boris är uttråkad såklart. Har orkat släppa ut honom i trädgården två gånger bara.
Ni är många som frågar vart vi köper våra 3D-pussel. Jag har sett att de har sådana här på Adlibris och så finna det hos vår lokala Akademibokhandel här i Varberg. Detta är en riktigt bra sysselsättning för vår 14-åring. Jag tycker det är för svårt och har rätt dåligt tålamod – men man är ju olika. Han älskar det.
Kolla så fina grejer han gör.
Ett annat tips är de kosttillskott jag äter. D-vitamin, B-12, Magnesium, MSM och matcha och collagen som jag blandar ner i mitt örtte. Den stora burken fick jag av de gulliga tjejerna jag var på Smögen med – @foodgeeks Såg att de hade gjort glass av matchan så jag tänkte testa detta.
Äter ni några kosttillskott? Tycker ni det hjälper er?
Jag tycker jag har blivit mer stabil i mitt humör sedan jag började äta dessa.
Jag jobbar från soffan ett par timmar här på morgonen innan jag drar till kontoret – tänker inte duscha, dra av mig mjukiskläder eller ens borsta håret. Det är en sådan dag – jag gör vad jag vill, jag är vuxen och bestämmer själv.
Här kommer lite reflektioner kring att vara vuxen – varför känner vissa att de behöver läxa upp en när man ”gör fel” ur deras perspektiv?
Igår fick jag en uppläxning då jag parkerade fel – åh, förlåt, till damen som lämnade sin kontorsplats för att kasta sig ut genom dörren 50 meter från där jag hoppade ur min bil och ropade ”DU FÅÅÅÅÅÅR INTE STÅÅÅÅ DÄÄÄÄÄR!!!!” – men jag tappade det.
Vafan! Jag stod längs vägen, det var hundratals kvadratmeter för bilar att köra på, ingen utfart jag blockerade, måndag morgon kl.08.57, mitt i ett industriområde men fullt på parkeringen utanför postkontoret jag skulle besöka. Jag var verkligen inte en trafikfara.
Jag var dessutom övertygad om att postkontoret skulle ha stängt mellan 09-16 och grejerna jag skulle hämta behövde jag fota på lunchen. (hade googlat hetsigt en kvart innan och fått panik av tidspressen…)
Gjorde jag fel. Ja.
Gjorde hon rätt? Jag vet faktiskt inte…
Är det verkligen vår uppgift att uppfostra varandra på detta sätt?
Brukar verkligen anstränga mig att ha ett lågaffektivt bemötande i sådana situationer och bara hålla med och be om ursäkt men både svor och ropade argt ”tack så jäääävla mycket!!!!” Jag borde verkligen hanterat det bättre.
Varför kände hon ett behov av att starta sin vecka på detta sätt – med att läxa upp mig? Ropar hon till alla som gör en felparkering där? Är det hennes jobb kanske?Eller var hon arg redan innan?
Minns fortfarande med skam i bröstet den gången då jag blev anklagad av en följare att ha lämnat kvar en hundbajskorv och matrester när vi tältat även fast det helt klart var fler människor som besökt platsen det senaste dygnet. Varför?
Mådde hon bra av rätta mig och anklaga mig för det – kändes det skönt?
Vill du leta fel hos mig, varsågod. Jag gör misstag hela tiden – precis som alla andra.
Det förvånar och bekymrar mig dock att vissa lägger ner tid och energi på att dra ner byxorna på andra istället för att lägga den tiden på sina egna liv.
Hur känner ni?
Har ni några liknande situationer då ni blivit uppläxade av andra vuxna?
Ps. Jag kommer givetvis inte felparkera där igen så jag behöver inte mer synpunkter kring det… tack o bock 😉
Nu är det dags att visa er alla mönstret Hanna Wendelbo arbetat fram för KLco. Så spännande!
I oktober 2020 åkte jag hem till Hanna för att göra de första skisserna inför att skapa ett mönster ihop.
Jag hade med mig mårbackabladet som redan finns med i KLco’s smyckeskollektion och keramik. Jag pratade om Laura Ashley, Karin Larsson och om klassiska småmönstrade Libertytyger. Och så pratade jag också om min egen trädgård och vilka blommor jag ville ha med. Rosenskära? Rudbeckia? Absolut tulpan också, det känns klassiskt och vackert i ett mönster…
Vi samlade massor av inspiration på Pinterest och så satte Hanna igång att skapa på studs.
Första utkastet gjordes med färgpennor och blyerts, hon klippte ut kvadratiska rutor och vred på dem för att sätta ihop igen. Så jobbar man när man gör mönster till tapeter och tyger. Efter några veckor hade hon ytterligare ett utkast och hade börjat jobba med andra färger som skulle bli till tre original att scanna in och fortsätta jobba med digitalt.
Här är mönstret helt klart och redan hos fabriken för provtryck på linnetyg. Pirrigt som tusan!
Hanna och jag möttes upp hos KLco för att fota lite kampanjbilder som vi kan arbeta med under våren då vi berättar om tankarna och arbetet bakom mönstret.
Magi! Hela bröstet växer av stolthet och beundran över detta. Hanna har tagit min inspiration, min historia och min kärlek till blommor och skapat ett helt fantastiskt mönster. Ja, faktiskt två mönster!
Här ser du på utskrifterna hur dessa mönstret blir på tyget. Originalet har scannats in och minskats i skala samt att Hanna lagt till lite mer rymd mellan blommorna och tagit bort några rosa blommor. Resultatet blev ett klassiskt Liberty-inspirerat mönster fullt av mina favoriter. Och den vackra pelargonblomman blev ett annat mönster och de gifter sig så bra ihop.
Detta foto är från i fredags då tygprov nått oss och jag åkte till Hanna för att klämma, känna, jämföra och äta semla.
Tygprovet är inte i den skala som klädesplaggen ska ha utan i skalan originalet har – men vi ska ha ett mer småmönstrat som ni ser i botten här på bilden. Vi väntar in nya tygprover – allt måste vara perfekt och precis så som vi vill ha det. Det ligger mycket arbete i detta och stora investeringar så då ska det få ta tid. Helst hade man velat att allt skulle vara klart men om det är något jag lärt mig genom åren är det att bra saker tar tid och det är viktigt att vara petig och inte kompromissa med målet.
Jag är ”all in” i detta och bygger storyn från a till ö. Mönstret är framtaget med en kär vän och kollega, plaggen är döpta efter de fantastiska kvinnor som jag haft förmån att bygga relationer och påverkats av genom åren. Starka, vackra, kloka kvinnor som jag är så stolt över att lära känna.
Jag har gjort en klippbok med inspiration som jag ska fylla på genom åren med KLco – först ut är vår och sommar.
Här ser ni boken tillsammans med originalen Hanna målat. Ska jag rama in dem eller ha dem i en mapp att bläddra i hos KLco, vad tycker ni?
Kära Karin och Carl Larsson – jag är full av beundran över det livet de levde och allt de skapade. Pelargonmönstret kommer på kjol, klänning och blus och den rätta skalan ser du till vänster under Karin där hon står och plockar i sin rabatt full av krasse.
Tänk i sommar – då kanske mitt hår är så långt så jag får upp det i en Karin-knut, då ska jag gå runt i min pelargonklänning med praktiska fickor och sekatör handen och plocka en gigantisk bukett av rosenskära och luktärt i min trädgård. Du vet, det är viktigt att ha målbilder…
Monet i sin ateljé i Giverny – en ständig inspiration.
Ok, här får ni en tjuvkik på design också. Klänningen Ruth i ny tappning och får därför namnet Elisabeth. Min fröken i lågstadiet och jag ska givetvis berätta mer om henne vid lansering senare i vår. Den klänningen kommer i grön oliv och pelargonmönster och alla plagg fortsätter vara 100% europeisk linne såklart. Blusen utan ärmar heter Anna – en av de kvinnor jag håller närmst hjärtat.
Här är det småmönstade tyget i skissform, i större format, på tygprov och i den skalan det ska tryckas till plaggen – längst ner till vänster.
Klänningen Mildred kommer med en kortare ärm för säsongen och har därför bytt namn till Lotta – min mamma. En av de coolaste jag känner till.
Ser ni, ett par shorts, snyggt skräddade med dragkedja, de heter Lovisa.
Signaturfärgerna för säsongen är honung och grön oliv och så adderar vi dessa två mönster från Hanna Wendelbo. Vi har inget datum just nu för första släpp men hoppas vi kan meddela inom kort.
Ett jag vet säkert är att kommande vecka får vi en leverans av Klara klänning och Mildred blus i honung och vitt & dessutom kommer fler förkläden i grön oliv.
Ja, vad tror ni? Blir inte detta helt fantastiskt?
Drömmer om olika sätt och olika miljöer att fota alla vackra kläder i….
Godmorgon.
Jag smög upp tidigt och bryggde dagens första kopp efter hela nio timmars sömn. Älskar den här lugna ensamma stunden på morgonen. Missade hela Matrix och alla popcorn igår dock när jag somnade i soffan efter bara fyra bidrag i mello. Det är hopplöst – det är som att någon trycker på en sovknapp så fort jag sätter mig i tv- soffan med familjen.
Men vi hade en riktigt mysig dag i bagaget så jag hoppas jag är förlåten. Jag valde att vara helt ledig och vi drog iväg och åkte skridskor på havet med kardemummabullar och en termos te. Så himla kul!
Havet har inte varit fryst här på minst 30 år tror jag – minns att vi åkte skridskor i Kärradal då jag var barn men har aldrig varit med om något så häftigt som vuxen. Folk åkte långfärdsskridskor mellan Tången och Balgö i solen och det var en sagolik vy.
Denna veckan har jag haft många spännande möten inför årets arbeten och jag har försökt teama ihop mig med kunder som gifter sig väl med vad jag vill förmedla. Det blir mycket trädgård såklart. I veckan skickade jag också iväg en mapp högupplösta foton som ska gå till tryck för ett magasin i sommar.
Det här fotot var med i bildserien. Detta är 10 maj 2020, både körsbär- och äppelträd blommar och tulpanerna stoltserar i odlingslådor och rabatt. Vi har precis gjort klart rabatten kring pooldäcket och håller på och jag är på väg att gräva ner dahlior och årets sommarplantor. Sommaren är runt hörnet och en regnskur har precis sköljt över trädgården. Jag kan nästan känna dofterna när jag tittar på fotot. Underbart.
Vi kommer förresten dra igång vår livesändning från trädgården den 7 mars igen, Hanna Wendelbo och jag alltså. Spännande! Hakar ni på?
En annan rolig grej jag vill meddela är att vi kommer visa mer av mönstret Hanna skapat för KLco idag. Detta kommer i ett blogginlägg ikväll så kika in igen senare. Ut och njut i solen och av Alla Hjärtans Dag nu.
Nu är det dags!
Nu startar vi en bokcirkel ihop och diskuterar här på bloggen. Är ni på?
Jag älskar böcker och jag tror att de berättelser jag svävat iväg i under mitt liv har byggt min kreativitet och nyfikenhet. Min mamma var en bokmal – vart vi än var så satt hon djupt försjunken i en tjock bok och vi hade enorma bokhyllor hemma under min uppväxt. Så tillgång till spännande böcker har jag alltid haft.
Men jag har dock aldrig ingått i en bokklubb eller bokcirkel så därför har jag läst på lite om detta.
Jag tänker att man kan ha olika ambitionsnivåer och att det inte ska kännas prestationsinriktat – man läser boken och så väljer man själv om man vill dela med sig av sina tankar efteråt.
För somliga kanske det räcker att berätta om man tycker om boken eller inte och varför man tycker som man gör. Men andra kanske vill diskutera mer i detalj och ha ett uppstyrt underlag att förhålla sig till.
Inget är mer rätt än det andra men men jag tänker att jag skriver några frågor som man kan ha med sig in i läsandet, om man vill.
Vad handlar boken om?
Här kan man reflektera över om boken förmedlat några insikter när det gäller människor, kulturmönster, social miljö, osv.
Hur sjunger texten?
Jag menar – är det ett fängslande och bra rytm, eller känns tempot i boken rörig och förvirrande?
Har miljön stor betydelse för handlingen? Hur beskrivs den?
Hur är personerna i boken?
Vilken relation får ni till de viktigaste personerna i boken? Hur är de, gillar ni dem eller inte? Varför?
Vad tycker vi om bokens början? Den är så himla viktig känner jag som har rätt dåligt tålamod och tappar intresset direkt om jag inte slukas in.
Intressant att höra vad ni tycker om slutet också.
Sammanfattning – vill ni rekommendera denna bok för andra att läsa? Hur påverkade boken er och vad tog ni mer er?
Så där ja – vad tror ni om detta? Man kan förstås bara läsa eller lyssna på boken och skippa allt ovan – skriva vad man vill eller bara:
”Jag läste, den var bra!” eller skriva ”nä, detta var inget för mig.”
Jag tänker att vi ger en bok två veckor och sedan möts vi här torsdagen den 25 februari igen. Då ger vi feedback på vad vi läst och diskuterar.
Vi drar igång med en bok som jag faktiskt precis lyssnat på men ska ta och bläddra igenom den en gång till och stryka under det viktigaste – den gav mig så mycket.
Jag unnar er verkligen att läsa den här boken så därför föll valet på Otämjbar med Glennon Doyle.
Jag tipsade om denna bok januari här på bloggen faktiskt så några kanske redan har läst den?
Hjälp mig nu att välja bok till nästa bokcirkel den 25 februari. Vad ska vi läsa då?
Skriv gärna i kommentarsfältet så jag vet om det är några som hakar på så jag inte är helt själv i min bokcirkel , hahaha, tipsa gärna andra också genom att dela på fb eller Instagram eller messa vänner.
Ses med våra tankar den 25 februari då!
Hej hej, Kram Kristin
”Otämjbar är en sinnlig, upprorisk och kärleksfull bok. Både en självutlämnande memoar och en obeveklig väckarklocka. Det är berättelsen om hur en kvinna kom till insikt om att en ansvarsfull mamma inte är någon som långsamt går mot döden för sina barn, utan en som visar dem hur man lever sitt liv fullt ut. Det är historien om att navigera sig fram efter en skilsmässa, bilda en ny familj och insikten om att en familjs väl och ve inte beror på dess struktur utan på varje familjemedlems förmåga att vara sig själv inför de andra. Det är också en beskrivning om hur vi alla kan börja lita på oss själva tillräckligt mycket för att våga sätta gränser och acceptera våra kroppar, vara stolta över vår ilska och omfamna våra krossade hjärtan och förlösa våra sannaste, vildaste instinkter så att vi blir de kvinnor som äntligen kan se oss själva i spegeln och säga: Där är Hon.
Otämjbar lär oss att vara modiga. Som Glennon Doyle själv envist brukar säga: Ju modigare vi är, desto lyckligare blir vi.”
