-
Hur börjar du helst din morgon?
Jag maler kaffebönor och brygger sedan en stor kanna. Medan kaffet rinner ner dricker jag vatten med färskpressad citron i och plockar fram ögonpads från kylen. Sedan sätter jag mig i soffan med datorn och arbetar någon timma tills familjen vaknar för att göra sig iordning inför sloka och arbete. -
Vilken plats hemma gör dig allra mest lugn?
Ja, det skulle nog vara vänster hörn i soffan. Här sitter jag alltid och arbetar med min hund Boris vid fötterna. Och det är också här jag halvligger då jag får fotkli av min man samtidigt som vi kikar på en serie tillsammans. -
Vad längtar du efter just nu?
Efter att få träna crossfit igen. Jag skadade min rygg för en månad sedan och har därför haft en paus från gymmet. Det har gjort mig ledsen och ångestfull att inte ha tillgång till mina träningsvanor. -
En doft som alltid gör dig glad?
Doften av nybryggt kaffe om morgonen. Eller det kanske snarare gör mig tillfreds än glad i och för sig… -
Vilket plagg i garderoben använder du mest?
Här skulle man ju skriva någon av alla mina vita linneblusar som jag flitigt använder men mina ljusbruna jeans med hög midja från Avora åker oftast på. De har lagt ner det varunärket tyvärr så jag kan ej länka. Funderar på att ta fram några liknande för det är en fantastisk modell. -
Vilken bok ligger på ditt nattduksbord just nu?
Två stycken faktiskt. Jag har lånat ”Jennie från Håsten” från min vän – det är en självbiografi av Jennie Högman, där hon berättar om sin svåra barndom i Varberg. Boken gavs ut i mars 2025 och skildrar Jennies uppväxt i ett hem präglat av missbruk, våld och sexuella övergrepp.
Även boken ”Regissören” av M.W. Craven – den tredje boken om Washington Poe och Tilly Bradshaw. En mörk och klurig kriminalhistoria där ett seriemord ska visa sig dölja något ännu mer skrämmande. Jag har knappt öppnat den men den står på tur…
-
Ett kreativt projekt du drömmer om att starta?
Jag pallar inte dra igång något kreativt alls just nu och har bara energi för det kreativa jag faktiskt måste utföra i mitt arbete. Har dock lust att måla om hela mitt kök inklusive luckor och det är väl någon form av kreativitet. I längden – långsiktiga planer och drömmar… Så drömmer jag om att skapa en ateljé i Frankrike och arveta med både lera och måleri – lusten får styra och förhoppningsvis kan jag ha dessa kreativa projekt vid sidan av mitt skrivande och arbetet med K LAGERQVIST. -
Vad är din bästa vardagsrutin?
Jag bastar i princip varje dag. Det får mig må så bra att svettas ut all skit ur kroppen, dricka massa vatten och sänka kroppen i en iskall pool. På helgerna blir det extra mysigt för då har jag med min man in i bastun, en kall öl och massa fina samtal. En otrolig investering. -
Vilken maträtt skulle du kunna äta varje vecka utan att tröttna?
Ugnsgratinerad kyckling och sötpotatis med en sallad och tsatsiki utan vitlök. -
Vad gör du helst en helt ledig dag?
Då vill jag helst ut och vandra i skog eller hav, basta, äta en go dmiddag med min familj och somna framför en film i soffan.
-
En plats i världen du gärna återvänder till?
Alltid Languedoc, södra Frankrike och vårt hem där nere. Men annars Paris. Eller Sri lanka – har fantastiska minnen från denna ö tillsammans med min familj. -
Vad får dig att känna dig stark?
Att träna Crossfit, sova tillräckligt och att stå upp för mig själv och min egen åsikt. -
Något litet du vill bli bättre på?
Jag vill bli bättre på allt! Både stort och smått… men ska jag välja något så är det löpning i så fall. Har nämligen anmält mig till en halvmarathon i Lyon i november. -
Vad fyller ditt hem med mest glädje just nu?
Gemensamma måltider – dessa är viktiga för mig och de får oss att hålla ihop som familj. När barnen har sina vänner här och jag får laga mat till massa killar och sedan sitta länge runt matbordet och prata om gud vet allt så är det fantastiskt. Då känner jag mig rik.
Författare: Kristin Krickelin
Till min stora glädje har passionfruktsblomman tagit fart ordentligt i vår franska trädgård. Växten heter Passiflora på latin och är en klätterväxt som kan slingra sig flera meter på en sommar om den får stöd. Blomningen är kort men så vacker – en enskild blomma håller ofta bara en dag.
Här ser ni både min lilla kryddrabatt och klätterväxten som slingrar sig upp längs staketet. Jag hoppas den tar sig ordentligt så vi får lite naturligt insynsskydd i trädgården. Min man ville först sätta upp ett färdigt skydd, men jag tyckte det skulle förstöra känslan – mycket finare att låta det vackra staketet fungera som spaljé för växterna.
I rabatten växer salvia, timjan, rosmarin, mynta och persilja. Timjan kämpar på lite motigt just nu, medan persiljan frodas allra bäst.
Då vi var här senast så grävde vi ner dessa stenplattor i gruset och det blev verkligen fint.
Ja, ser ni? Ett rotskott av växten har tagit sig till muren också och klättrar nu upp på väggen vid vår matplats. På andra sidan trädgården har jag samma lycka med mitt planterade blåregn. Det växer verkligen så det knakar här nere i värmen.
Önskar er en fin helg.
Igår vad jag bjuden på kalas och på inbjudan stod det att vi skulle klä oss i något glittrigt och förbereda en hisspitch om oss själva på ca 90 sekunder, och avrunda med ett ord som fångar en dröm vi bär på.
Spännande!
En glittrig klassiker från Stine Goya jag köpte för hundra år sedan och mina nya cowboy boots. Det är väl kontrasterna man gillar?
Tog min oljerock över axlarna också för maxad kontrast.
Klänningen hade tjänat på att vara lite kortare och mer figursydd tycker jag. Men det är ju i och för sig härligt att den inte smiter åt runt magen.
Hej Boris! Lurar runt hörnet. Nu är han snart tio år och han är min bästa kompis. Världens bästa sällskap för en enstöring som mig.
Att gå på sociala event är tudelat för mig. Jag har noll problem med att vara social och vara i olika sammanhang – är aldrig blyg eller så.
Men i vissa stunder av livet så tar det mycket energi att vara social och då brukar jag undvika kalas och middagar med andra. Då passar tvåsamhet – hänga med endast en vän eller med familj bäst för mig.
Det visade sig vara ett riktigt trevligt kalas med en hel drös av kloka kvinnor på plats. Fick med mig massa härlig energi.
Önskar er en riktigt härlig helg nu. Ta nu fram glitterblåsan och skapa lite härlig fredagsstämning vetja – funkar till både tofflor, barfota och boots.
I början av veckan lämnade jag mitt paradis i Languedoc och landade rakt in i stormarna på den svenska västkusten. Kontrasten kunde inte vara större. Sedan dess har jag försökt komma ikapp på alla plan – lanseringar, kollektioner och flytten från vår gamla lokal.
Vi har fortfarande vår butiksyta på runt 300 kvadratmeter på Brukstorget. Att betala dubbla hyror i ett halvår har inte varit roligt, men snart är det över. När sista flyttlasset går och nycklarna lämnas över kommer jag känna mig fri.
Men vad krävs mer för att känna frihet i mitt sinne och i min kropp?
Frihet för mig just nu är så många olika saker:
– Städa källaren.
– Rensa garderoberna.
– Bli klar med nästa kollektion.
– Sälja vårt stora hus med den gigantiska trädgården och flytta till något mer lättskött. (?)
– Lägga upp arbetet smartare så jag kan tillbringa mer tid i Frankrike.
– Gå i terapi och komma lite mer till ro i mig själv.
– Komma igång med träningen efter ryggskadan och känna mig stark igen.
Listan är lång – men var börjar man egentligen?
Häromdagen lyssnade jag på Underbaraclaras podd, där hon och Malin pratade om att skapa förändring i livet för att må bättre. Clara berättade om alla steg hon tagit för att förändra – ändå fanns skavet kvar. Till slut skilde hon sig, och plötsligt öppnade sig en helt ny tillvaro.
Är det kanske en skilsmässa jag själv behöver?
tillägg 13.32. (Obs! Ironi. Läs kommentaren i kommentarsfältet om du är en av dem som nu tycker synd om min man)
Eller handlar det snarare om att våga prioritera, våga rensa bort det som tynger, för att skapa ett liv som känns lättare och friare?
Jag behöver definitivt en skilsmässa av något slag. Kanske inte från min man dock. Jobbet? Hemmet?
Det är alltid vemodigt att lämna. Speciellt den här tiden på året när Sverige är mindre lockande.
Den här gången städade jag och bytte lakan, men lät grejerna stå kvar i kylskåpet och fönsterluckorna vara öppna. Min mamma ska bo där ett tag, så alla vanliga stängningsrutiner kunde jag hoppa över
Så fint att hemmet används. Inte sant?
Jag ska ge henne en hel liista med nyupptäckta pärlor här i Languedoc – kultur, mat och natur. Allt det där jag vet att hon gillar.
Har lagt bubbel på kylning, fixat pool och trädgård.
Sådärja. Packad och klar för hemgång. Kommer snart tillbaks igen…
Tusen tack för otrolig lansering denna helg! Kassarekord i butiken i lördags och succé för släppet av den nya kollektionen online. Så tacksam och stolt!
Detta är nog min favorit! Slut i två storlekar redan – fullt förståeligt.
Jag har läst två böcker här nere. Tog mig igenom de sista sidorna i Alex Schulmans senaste och den var som väntat kalasbra.
Nu är jag en bra bit in den här.
Den är riktigt bra!
Falkenberg 1993. En okänd flicka hittas död i ett vattendrag i gränstrakterna mellan Halland och Småland. Sannolikt har hon hållits inspärrad, men i övrigt är spåren svårtydda.
Kommissarie Björling är från trakten, Johanna är utredare från Rikskrim, och tillsammans börjar de samarbeta med utredningen. Men båda är påverkade av händelser som de helst inte vill prata om. Han har nyss blivit änkling, hon bär på sår från uppväxten och har nu återvänt till orten hon flydde kort före studenten. Så försvinner Björlings dotter under en campingtur med pojkvännen – och allt ställs på sin spets.
Vill gärna tipsa om Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga kärlekens historia också.
Boken är en mörk och fantasifull roman om Hercule Barfuss, en vanskapad och döv pojke med telepatiska förmågor, som växer upp på ett klosterbordell i Tyskland på 1800-talet. Han förälskar sig i den vackra Henriette, och deras ödesmättade kärlekshistoria sträcker sig genom Europas städer, fylld av passion, svek, lidande och en kamp för att höra till.
Herrejösses – fick inte upp tavlan den här gången heller. Hade väl för mycket annat för mig helt enkelt och har nog helt pausat i att inreda och måla här nere i Frankrike. Mer leva och njuta av allt som erbjuds. Ger mersmak. Jag vill bara äta gott, vandra i bergen och ligga och läsa böcker.
Min lilla samling av änder. Borde ha en tredje – visst?
Annars ingen samling…
Och så mina muggar. Varje morgon tar jag den största längst fram och dricker mitt kaffe ur. Under dagen dricker jag sedan matcha i den lilla med fat.
Hoppas ni fått en fin start på vecka, Varm kram