Serie – Kvinnokroppen – del 2

Ghaaaa.
Jag hade högtflygande planer för denna dag – jag skulle vara effektiv på jobbet, träna kroppen, vara närvarande och intresserad förälder, sysselsätta uttråkad hund och laga bra mat. Jag hade bestämt mig. Inget blev så.

Känner att jag näst intill blivit helt passiviserad i januari och februari och känner inte igen mig själv. Är inte lika skarp och snabb i hjärnan som jag brukar vara. Jag gillar högt tempo och ha mycket att göra och när det är så här lugnt tappar jag bort mig lite tror jag allt. Är tröttare än någonsin. Är förvirrad och prokrastinerar. Och glömmer saker – kan säga att jag ringer upp direkt och glömmer på en sekund.

Googlade lite.. såklart… Har ju misstankar om hormonobalans nu runt 40 då jag närmar mig klimakteriet. Mamma säger dock att det är adhd och stress. Men är inte alla lite nedstämda och i obalans efter ett år med pandemi ändå… Kom fram till att jag har någon form av hjärndimma.

VAD ÄR HJÄRNDIMMA?
Brainfog eller hjärndimma är inte en definierad medicinsk diagnos utan snarare ett symptom som uppkommer till följd av andra medicinska problem. Det finns ingen exakt definition av brainfog men symptomen brukar innefatta:

-Nedsatt minne
-Nedsatt koncentrationsförmåga
-Nedsatt mental klarhet
-Oförmåga att fokusera

Check på allt. Nu går jag och lägger mig och tar nya tag imorgon. Då ska jag skriva det där smarta snygga inlägget jag först hade planerat idag… kram

Kommentarer till “Hjärndimma

  1. Hej! Jag satt och funderade här på morgonen varför jag mår som jag gör, varför jag tänker en tanke och tar två steg och sen är det jag skulle göra/hämta/kolla upp, heeelt borta! Hjärnan är blank.. Så jag googlade hjärnhinna och råkade hafsa runt med fingrarna på tangenterna och pang så dök din sida upp. Och från första ordet så var det som att jag skrivit det sjölv!! Känner sååå igen mig i att ha högflygande planer, är på topp och oslagbar, och så känns det som ett magplask när dagen börjar närma sig sitt slut. Men precis som du skriver så laddar jag också om och det kommer dagar igen när man är på topp, det vet man 🙂 Men det är drygt att vara i det, när man har driv och vilja och allt det där, och så är inte hjärnan med. Är 45 så tänker också mkt på detta med hormoner och klimakteriet, så ditt inlägg kom väl till pass så här på morgonkvisten! Hoppas på fler fina inlägg:)

  2. Wow det där skulle kunna vara jag..hade sån energi i höstas med mina barn och allt bara dog ju. Januari och februari. Skyller på en snart ettåring som påverkar oss alla med att inte kunna gå ut så hon vägrar vagn och inte kna gå än och med enorm vilja. På onsdag fyller hon ett år och denna vår blir fin när hon kna springa omkring med sina storebröder på lekplatsen. Så tröstar jag mig iallafall. Nu är det mest Youtube för killarna och jag försöker överleva dagen. Men hjärndimma, ja jag sa det till min man häromdagen att det måste det vara 🤣. Hoppas detta inte blev för rörig kommentar 🙈

  3. Känner igen mig i detta som så många andra och jag är nog inne på din mammas linje (är i samma generation 😉),själv insåg jag efter ett halvår m svår sjukdom och död i familjen att jag helt plötsligt bara var tom….trött,inga ord,glömsk….ett tomt skal! Funderade lite och kom fram till att sorg kan se ut på många sätt och att jag drivit mig själv stenhårt under detta halvår,bestämde mig för att det var ok att vara ”tom” och nu har idéerna börjat spira,tankarna funkar och jag uppskattar tom ljuset……med det sagt så tror jag inte alltid det är ”sjukdomsrelaterat” när vi blir trötta! Att driva företag nu är en utmaning mer än någonsin och stressen ”lurar” hela tiden…..att hela tiden tänka till nästa steg och nästa och nästa!
    Ge dig själv lite tid o kom ihåg att i tomrummet växer kreativiteten …..❤️

  4. Spot on! Känner mig seg, trög och inte riktigt med mentalt i vissa perioder. Har trott att jag börjar bli dement men har förstått (tack vare samtal i bastun med tjejer i min ålder ) att jag inte är ensam och att det troligtvis är förklimakteriet. Berättade detta med stor lättnad för mannen och tonårsdöttrarna vid frukostbordet härom månaden – de såg lite besvärade och frågande ut. Klimakteriet liksom!

  5. Testa sensingyoga. Den grundar, ökar oxytocin (å dårmed hejdå t kortisol), stillar rockvideon i hjärnan för att nämna några av många fördelar 💚

  6. Kristin, jag kanske är helt ute och cyklar men allt det du beskrivit det senaste halvåret kring ditt mående stämmer väldigt väl in på utmattningsdepression…

  7. Tycker det är hopplöst just nu, frilansar och jobbar hemma. Har glömt så mycket saker senaste året, skyller på covid och avsaknad av sammanhang.

  8. Hej Kristin! Läser ofta kommenterar aldrig.
    Magproblem, tungt att andas, eksem-torrhud, hjärndimma, svårt att fokusera, värk, överkänslighet mot ljud , dofter, intryck. 2 förlossnings deppressioner och panikångest som följd.
    Har gjort allt , tagit bort mjölk och gluten och fläsk som är inflammatoriskt, yogat, löprundor, meditation. Jag har hållt mig flytande i många år. Försökt vara närvarande. Jag har alltid vetat att jag är högkänslig och att jag har OCD. Jag har rusat fram de sista 10 åren och försökt springa ifrån stressen och inte förstått vad som hänt i kroppen. Nu vet jag att alla mina symptom är ångest, vi lever stressade liv med för mkt intryck, våra hjärnor hänger inte riktigt med på resan i samklang med tekniken, vi som är högkänsliga drabbas värst då vi är de som ska se efter faror i gruppen och nu ser våra hjärnor faror ”överallt”. Ju mer stressad du blir och ju mer ångest man har dessto mindre serotonin produceras och du kan hålla dig flytande genom att äta inflammatoriskt för då behöver inte tarmen jobba lika mkt då seratoninen till största del sitter i tarmen. Och när man får ångest och stress och seratoninen börjar sjunka känner våra kroppar av minsta sak som är fel i kroppen och sätter på ”varningssignaler” på fel ställe.
    Att vara gravid, klimakteriet eller i puberteten tror jag absolut kan påverka detta om kroppen redan är nedsatt.
    Jag har gått till botten med min ångest hos psykolog, tagit hjälp av tabletter och lagom med träning för att hjärnan ska bilda nya banor så kroppen inte reagerar med ångest på allt. Nu förstår jag att man måste dö för att återuppstå och kanske går vi igenom detta för att lämna materialismen bakom oss och gå in i en finare tid med frid och medvetande. Vi är ständigt i rörelse och allt jobbigt kommer också passera.
    Helt plötsligt kan jag som målade om hela vårt sekelskifteshus själv på 2 månader och va småbarnsförälder faktiskt vara stilla , både i kropp och knopp. Må gott kära du!

    1. Tusen tack för att du tog dig tid att skriva till mig. Så intressant!
      Tack för att du delar din historia – är säker på att vi är många som känner igen oss.
      Så glad för att du hittat ett hållbart sätt att leva på och fått hjälp. Inspirerande!
      stor kram

    2. Tack för att du tog dig tid att skriva detta. Började faktiskt gråta, för det kändes som att ÄNTLIGEN fick jag luft efter två år av ett tryck över bröstet. Känner så igen mig i din bakgrundshistorik, och dina fysiska problem. Har tänkt typ demens, hjärntumör och alla sjuka tankar. För något ÄR ju fel, men alla prover ser bra ut. Allt trivialiserande inom vården. Allt ska vara så jävla bra. Så tack snälla för detta, det hjälpte mig så otroligt.

  9. Jag övar dagligen på att vara snäll mot mig själv. Det är den största utmaningen för mig. ”titta, nu gjorde jag inte allt som jag hade planerat, nu behövde jag prioritera vila, imorgon kanske jag gör en snällare planering” osv.
    KRAM

  10. Jag har levt med hjärntrötthet och hjärndimma i många år, och jag märker att det i min omgivning är ovanligt många som pratar om att de upplever det den senaste tiden. Kanske är det en allt starkare signal om att vi alla måste ändra våra sätt att leva. En bekant sa att hon var så stressad och slutkörd av jobbet att hon tog semester två dagar, och så räknade hon upp allt hon gjorde dessa två dagar. Nu kunde hon inte förstå varför hon fortfarande var trött. Hon hade ju gjort saker som hon tycker ger energi. Men jag tror att vi behöver v i l a. Tom-glo. Stirra ut mot horisonten och inte ha tider att passa, inte ha nåt som ska levereras, inte ha nån som vill ha nåt av en. Vi måste v i l a på riktigt. Detta är så svårt för oss i väst. Vi har lärt oss att man absolut måste prestera. Vi förknippar vårt värde med vad vi uträttar, vare sig det är jobb, hemma eller inför oss själva. Jag tror inte på detta längre. Och det har gjort mig friare än jag nånsin varit. Jag bryr mig nästan inte alls om vad omgivningen förväntar sig. Jag blev sjuk av stressen så jag blev så illa tvungen att ända mitt liv. Det är jag tacksam för idag. Vill aldrig mer gå tillbaka till den typen av prestations-livsstil.
    Som vanligt, tack för att du pratar om viktiga saker.
    <3

    1. Tack för denna kloka reflektion. Märker att jag själv mer och mer vill skapa stunder där jag bara kan vara – vilar hjärnan. I et bad, i bastun eller på en promenad. Avskärmar mig och tittar inåt – då känner jag mig mer fri. Tack som tusan för att du delar dina tankar och erfarenheter. kram K

  11. Det kan inte vara relaterat till hormonförändringar det med??
    Jag var nyligen gravid (fick tyvärr missfall) och märkte efteråt hur hjärnan liksom klarnade upp, kände tydlig hjärndimma från det att jag förstod att jag var gravid.
    Stor kram

    1. Åh, beklagar verkligen. Hur mår du?

      Jag vet inte vad som är hönan och vad som är ägget längre, kan det vara en mix av hormonobalans och livsstilen vi lever med alla denna uppkoppling och insyn i varandras liv? Märker dock tydligt att hjärnan blir som kola vissa perioder i månaden i samband med menstrationen.

      1. Tack för att du frågar <3 Mår okej och försöker vara positiv och inte fastna i oro… men svårt när längtan är stor!

        Tror också som du att det gör något med oss att vara så insatta i varandras liv! Framöver allt att matas med visuella stimuli! Historiskt sett har vi ju aldrig sett så mycket bilder och visuella intryck som vi gör idag, då fick vi ju höra historier från varandra. Vi är kanske alla visuellt överstimulerade?! Därför vi också längtar ut i naturen för att hjärnan ska få vila??

        Vill rekommendera Sara Gottfried md på instagram. Hon är en amerikansk läkare som fokuserar mycket på hormoner och åldrande. Har skrivit flera böcker som är läsvärda!

        Stor kram och trevlig helg!!

  12. Hej, prova att balansera dig med lite jordande aktiviteter. Varm, lite tung, mat och dryck. Skapa bra dagliga rutiner och smörj dig med varm, mognad sesamolja.
    Sedan är det ju så klart ok att känna sig lite vissen ibland och inte alltid vara högpresterande. Du är bra som du är oavsett ❤️

    1. Hej
      Kan finnas många anledningar till hjärndimma. För mig funkar meditation, äta kolhydrater, protein och fett, dricka vatten och sova minst 8 timmar. Ibland lyckas jag inte alla delarna fullt ut. Men tanken finns där och det får vara bättre än ingen tanke alls. Planering är A och O för mig. Även att minska intrycken från sociala medier, lättare sagt än gjort😅. Vara i skogen, naturen och aaaaandasaaaaasssss. Kram

  13. Hej på pricken på allt här också! Men tänker lite som du, vem har inte hjärndimma efter ett år av så mycket oro och oklarheter?
    Fint att du delar med dig och tar upp det Kristin ❤️ skönt att läsa att andra känner som en själv och att man inte håller på att bli knäpp…

  14. Kram och check på allt här med. Måste vara mycket mer varsam med mig själv numera. Det är frustrerande, för jag älskar att få saker gjort. Försöker bli vän med det långsamma, gud vad det är svårt!

    1. Samma här – det tar lite tid att vänja sig att man förändrar sig bara… Men det är så oerhlrt dumt at ställa för höga krav på sig själv. Kram K

Kommentarer stängda