Kan vi prata om åldrandet? Och om hur vi kvinnor ofta investerar våra pengar i vårt utseende och männen investerar i grejer som ökar i värde?
Jag älskar att åldras men ändå känner jag att kroppen håller på att förfalla. Att åldras ger så mycket insikt och klarhet – jag gillar att jag inte bryr mig så mycket om vad andra tycker och att jag är rätt oängslig. Att jag kör på mitt sätt ju äldre jag blir. Mestadels fördelar med åldrandet alltså.
Men ändå känns det lite jobbigt när det första grå strået upptäcks då jag borstar håret.
Det är såklart precis som det ska vara med gropar i låren, svart skäggväxt på hakan, grå krulliga hår som letar sig ut på skallen, illröda ytliga blodkärl som gör att det ser ut som jag tagit för mycket rouge, leverfläckar som växer och blir som stora vårtor och de förbannade påsarna under ögonen… Jag gillar min kropp ändå.
Det är okej. Jag ser ut så här och livet har sin gång – jag tycker om hela mig och övar självkärlek både inåt och utåt varje dag. Men jag har ändå blivit mer och mer intresserad av hudvård de sista åren, medveten om vad jag stoppar i mig i både mat och kosttillskott och jag prioriterar både sömn och träning. Jag vet egentligen inte om det har med åldrandet att göra eller om jag har blivit gammal och klok nog att inse att jag måste ta hand om mig och jag mår ju så mycket bättre då.
Men alla krämer, gelpads under ögonen, nattmasker och otroliga ansiktsoljor. Jag vågar inte ens räkna på vad mitt badrumsskåp kostar i innehåll.
Så här kan ett schampo inköp se ut:
Min frisör har bytt märke och Olaplex som jag annars använder (förövrigt svindyr men gömmer mig bakom att den är såååååååå dryg, snark…) och jag väljer ett annat märke som sägs kunna tvätta ut alla gifter och beläggningar på hårstråna – köper balsam också och känner att det river lite i magen då jag drar mitt kort. Är detta ens rimligt, hinner jag tänka och bestämmer mig för att inte tänka på det mer. Att mitt hår är värd det bästa och bla bla bla. Jag tvättar håret en gång och det ser ut som ett fågelbo, livlöst torrt och risigt. En gång till efter några dagar och samma resultat. Går tillbaka till frisören och säger att det inte blev så bra – har jag förstört mitt hår? Går sedan därifrån med både hårmask på burk, dagsmask för håret på någon flaska och även ett spray som ska vara bra. Hej och hå. Jag har råd men blir förbannad på mig själv – varför lägger jag så mycket pengar på det här. Jag gillar ritualerna, jag märker också att krämer och masker ger strålande resultat på min hud och visst fixade den där svindyra burken mitt hår så det blev glansigt och friskt igen. Men egentligen – är detta rimligt?
Jag säger varken ja eller nej här. Jag gillar det och älskar grejerna i mitt badrumsskåp.
Men min man köper helt andra grejer och använder inte ens schampoo. Han tycker det är kul med klockor. Han köpte sin första klocka då vi träffades 2004 och den har nu ökat i värde med 100%, en annan klocka har ökat med 200%, han har sålt några och köpt nya. Alla ökar i värde. Han kikar också på aktier, fastigheter och annat som ökar i värde och kan bygga en bättre ekonomi.
Han är också klokare i sina inköp till både hemmet och sin garderob, tänker långsiktigt och inte på impuls.
Jag frågade honom varför han tror det är så här och han svarade att han tror strukturer och normer styr – att män har i generationer varit fostrade till att vara familjeförsörjare och skönhet har för kvinnor premierats i samhället.
Jag har inga svar här och och ingen sensmoral – krämerna står kvar och jag kommer definitivt köpa nya. Men det är ändå rätt intressant det här tycker jag.
Vad tycker ni?
Åh… här har jag något! Jag har alltid ansett mig a sk problemhy, lätt för finnar, rosacea-tendenser och överkänslig i största allmänhet. Det har varit den bild jag haft. Vill inte ens tänka på hur mycket pengar jag lagt på hudvård. När barnen kom blev jag mer medveten om gifter och miljö och bytte hudvårdsprodukter därefter till “naturliga”. La ännu mer pengar och kunde nu även hänvisa till vikten av miljötänk. För ca en månad sedan läste jag en text av en hudläkare, som sa att vi “hålelr på” för mycket med vår hud och stör balansen. Lyssnade även till Agnes Wold som pratade om vikten av vår egen bakterieflora på huden och hur vi tvättar den för ofta, smörjer för mycket… Det fick mig att fundera. Så i drygt 1 månad har jag skippat prick alla krämer, tvätt etc! Det enda jag använt är lite olivolja på en tygbit för att tvätta bort smink, och det är inte varje dag. T o m skippat fuktkräm efter dusch. Och nu… så har finnar och rodnader så gott som försvunnit. Huden känns len, inte irriterat knottrig. Visst är jag lite torr i huden, men det stör inte. Nu känner jag mig lite som världens idiot som fångats i ännu en kvinnofälla och lagt tusentals kronor på smörj, rent ut sagt. Men jag måste säga, det är något så skönt och lindrande för själen med hudvård. 🙂 Blir extremt frestad när jag ser reklam för härlig naturlig hudvård, haha.
Sen är detta såklart vad jag upptäckt varit min nyckel… att skippa hudvården. Är kanske inte din nyckel. 🙂
Jeg har virkelig ikke brukt mye penger på kremer eller hårprodukter. I en periode kjøpte jeg sjampo hos frisør, men håret var bare tynt og slitt. Da jeg gikk over til billige hårprodukter fra matbutikken bemerket frisøren at håret var blitt mye tykkere og av en helt annen kvalitet. Altså sjampo til 20 kr. Jeg er 52 år, føler meg ung, sminker meg aldri og bruker hverken tid eller energi på eget utseende. Lever godt med det.
Några spretiga funderingar här. Jag tycker det är mer skrämmande att fillers och botox tycks vara det nya sminket och många, absolut mest kvinnor, börjar tidigt med dessa kostsamma injektioner. Flera influencers normaliserar den här utvecklingen. En annan fundering, varför måste alla kvinnliga fastighetsmäklare se ut som fotomodeller idag medan männen kan se alldagliga ut? Jag ser samma utveckling hos kvinnliga åklagare och advokater. Höga klackar och ibland på gränsen till utmanande klädsel. Tråkig utveckling, här behöver kvinnor fundera ett varv till.
Jag tänker att kvinnans intresse för utseende både är genetiskt ( locka till sig partner?) och att det så längre premierats att vara en ”snygg och fräsch ” kvinna. Att se ut som att man inte ”tar hand om sig” är något av det värsta som kan sägas om en kvinna. Att man ”let it go ”. En kvinna som inte tar hand om sitt utseende tillskrivs egenskaper som lat , likgiltig, dålig och osund. Ännu värre om hon ses som överviktig.
En man som däremot faktiskt tar hand om sitt utseende tillskrivs däremot kvinnliga drag och anses vara feminin, fåfäng och bög… Mannens värde sitter i hjärna och pondus. Kvinnans värde sitter i vad hon kan bidra med till en mans pondus….
Precis! Så intressant reflektion.
Det är precis det här jag menar – hur struktur och normer formar oss till att vara dem vi är och man behöver inte tycka att det är fel att investera i skönhetsprodukter men ganska bra att vara medveten om vad som format oss till att vara där vi är.
Jag tror vi är många kvinnor som känner oss självständiga och känner att vi tar hand om vårt utseende för vår egen skull men det är så intressant att vända och vrida på lite – utmana sig själv i tanken och se ur flera olika perspektiv.
Precis! Att fråga sig varför man tex känner sig starkare när man känner sig snygg. En anledning till att man använder formande underkläder tex. Kvinnor säger att de känner det som om de tar på sig en rustning. Kanske för att man minskar risken att bli attackerad för att man inte är snygg nog? Kvinnan som visar att hon går med på eller underkastar sig samhällets krav eller överenskommelse att jobba för att vara vacker kan inte kritiseras på samma sätt.
Det här är ju ganska viktigt att vara medveten om tycker jag. Att det inte bara är individens ansvar/misslyckande utan en stark norm som det är svårt för en enskild person att ändra på. Viktigt för att kvinnor ofta dubbelbestraffas: Det anses fånigt att köpa skönhetsprodukter för en massa pengar, men förkastligt att inte bry sig om sitt yttre.
Du pratar om två olika saker, som jag tycker man ska hålla isär.
1. Vi använder dyra preparat för att se bra ut och känna oss snygga. Detta ser jag inte som något problem, vi har råd och det är väl en del av mognaden, att man vet vad som funkar för en själv, på alla områden (hudvård, smink, kläder, klippning, sex, sömn, mat osv). Och då håller man sig till det.
2. Du lurar dig själv att det blir ännu bättre med någon annan produkt. Du köper grejer som du sen inte använder, antingen för att de inte var bra, eller för att du lurar dig själv och köper ytterligare någon produkt. Det är ju här som problemet är, att du köper dyra grejer som inte går åt. Problem både ur ekonomisk synvinkel, miljötänk, städning/ordning-och-reda och kanske det dåliga samvetet.
Så lösningen är väl att inte hatta runt så mycket utan lita på det man redan valt.
Ånej – då läser du nog min text lite fel. vart skriver jag att jag inte använder det jag köper? Jag använder alla mina produkter med stor glädje och nyfikenhet. Jag älskar att testa nya och jag använder fortfarande det schampoo som mitt hår först reagerade negativt på. Jag har några favoriter i badrumsskåpet som jag fyller på när de är slut men är också öppen för annat.
I texten skriver jag om normer kring att kvinnor överlag lägger mer pengar än män på sitt utseende.
Ja, då tolkade jag dig fel. Jag läste att du övergav ditt vanliga välfungerande schampo och köpte ett nytt som inte funkade, och då var du tvungen att köpa ytterligare produkter för att kompensera.
I mitt eget liv ser jag inte någon skillnad på hur jag och min man spenderar pengar, principiellt sett. Han köper “roliga gadgets” och “bra-att-ha-verktyg”, till både verktygslådan och köket. Grejer som blir liggande, inte används, och tar en massa plats. Som en airfryer, en äggkokare, och ett oändligt antal skruvar och bits (för att han inte hittar de han har). Jag köper dyra friluftsprylar (klart man måste ha en chockrosa fotogenlykta!), kläder, lite inredning och blommor. Ungefär samma nivå på pris, förbrukningsbarhet osv. Inget som ökar i pris och går att sälja, eller som är en investering på annat sätt, för någon av oss. Ja, jag köper mer kläder än vad han gör, kanske dubbelt så mycket, men det är det enda.
Visst ser jag strukturerna som du beskriver, att många kvinnor lägger ner mycket pengar på sitt utseende, men jag ser inte att män i motsvarande grad lägger sina pengar på smarta investeringar, utan snarare på nån annan hobby.
Hej,
Arbetar i skönhets branschen och älskar att ta hand om min kropp och ansikte. Jag fyller 54 i år. Är inte rädd för att åldras. Har turen med bra gener och folk gissar ofta min ålder runt 35. Aldrig gjort några ingrepp och min tanke är att jag aldrig kommer göra det heller. Använder dock betydligt mindre make up nu än tidigare då jag endast tycker det gör jag ser äldre ut. Det är en intressant tanke du ställer och svår att svara på. Ser det som ett intresse och ser många fördelar med att ha mina rutiner med kvällsbad och insmörjning. Blir en ritual som ökar mitt välbefinnande.
Ser också i mitt arbete att fler och fler män köper hudvård och intresset ökar även om det fortfarande ses som fåfänga att ta hand om sin hud, vilket är synd.
Jag, missförstå mig inte här – jag älskar mina ritualer. Jag smörjer, borstar, klappar och badar med stor njutning och intresse. Jag gillar också att köpa nya produkter och testa.
Det är verkligen inte svart eller vitt men faktum är att vi kvinnor har helt klart ett större intresse för hudvård än män och huden är inget som ökar i värde när vi lägger våra pengar på den 🙂
Jag tänker att både män och kvinnor investerar i utseende och i aktier mm. Jag gillar hud och hårvård och kläder. Har investerat en del i dyr inredning som har bra andrahandsvärde. Har både ISK och aktier. Det ena utesluter inte det andra och jag tror att det har mer med personlighet än kön att göra. Däremot är det ju sunt att ta sig en funderare ibland kring hur mycket tid och pengar man lägger på yta…
Nu generaliserade jag och det hoppas jag du förstod. Överlag i samhället lägger kvinnor ner mer pengar på sitt utseende än män ~ visst finns det män som skönhetsopererar sig och kvinnor som investerar i aktier.
Jag har också investerat i aktier och handlat grejer som ökar i värde.
Det ena utesluter definitivt inte det andra men zoomar man ut och ser hur strukturer och normer ser ut i samhället så tror jag tyvärr att det är den krassa sanningen ~ kvinnor överlag lägger mer pengar på sitt utseende än män.
Ett mycket bra inlägg som verkligen fungerar som en tankeställare 👍
Skulle så gärna vilja veta varifrån de gulrutiga linneservetterna kommer ifrån plz 💛🐣
Visst är de fina! De kommer från ellos 🙌🏼
Jag tänker att när en man unnar sig själv aktier, vinner han på detta både socialt och ekonomiskt, hans status ökas om han blir rikare eller ser rikare ut, tex har en dyr klocka. Kvinnan som vill unna sig något satsar kanske på sin skönhet, eftersom hennes status är starkt kopplad till detta. Hon får inte bara bekräftelse av att se fixad ut eller ha slätare hy, hon kan dessutom få negativa kommentarer om hon låter bli. Hon förlorar dock ekonomiskt. Själv kör jag dock barnängen o niveavarianten.
Precis så ~ ♥️
Detta har jag också tänkt på, hur sjukt mycket pengar vi kvinnor lägger på sitt utseende. Jag är uppvuxen med en mamma som tvättade ansiktet med Barnängens hårdtvål, och smörjde ansiktet med Nivea från den blåa metallburken. Det enda sminket hon använde var på sin höjd mascara och ett krämrouge. Kommer ihåg att jag tyckte det var tråkigt som liten, då det inte fanns smink att leka med. Hon tvättade håret med schampo från Konsum eller med dubbeldusch.
Jag har heller aldrig varit så intresserad av vare sig smink eller hudvård. Bara tänkt att jag vill använda naturliga produkter. Men när jag fyllde 40 så upptäckte jag hudvårdens förtrollande värld via Instagram, och blev som besatt av att få den perfekta hyn och minska åldrandet. Började använda koreansk hudvård, och jag vill inte ens tänka på hur mycket pengar jag lagt ner på det. Men det var också roligt att ge sig tid nu att få stå och dutta med detta för sig själv på kvällarna. För ett halvår sedan så påbörjade jag en utfasning av detta pga tankar som dina, och för att jag vill övergå till en mer naturlig hudvård igen.
Det jag märkt med åldern är att hårets kvalité har blivit sämre, och nu förstår jag varför äldre kvinnor ofta klipper sig kort. Där har jag börjat använda Bruns produkter, som är svindyra, men ser ett jättebra resultat på mitt hår. Mindre slitet, och ser mer hälsosamt ut. Så det kommer jag fortsätta med.
I övrigt så håller jag med dig. Jag tycker om mig själv bättre nu (är 45 år). Är mer bekväm i min egen kropp. Bryr mig inte så mycket vad andra tänker och tycker, så jag gillar att bli äldre. Men ibland slår det mig att man har fler åldersfläckar, skrynkligare hud, brustna blodkärl osv, men det är samtidigt charmigt och fint också.
Älskar Bruns produkter, jag använder deras inpackning! Har den helst flera timmar med duschmössa utanpå (sjukligt hett o sexigt;-)) så blir håret så snällt efteråt👏🏻
Oj vad jag har lagt pengar,energi,tid på smink,exklusiva krämer o behandlingar!Gym ,frisör mm!Tänker att jag kanske kunde ha prioriterat/gjort annorlunda,men så var det då,för mig!Det gällde att vara snygg o passa in!
Idag är det promenader,vila,en härlig bok,god mat,gott vin,min fina familj…..inte fullt så exklusiva produkter…..nja kanske några då😅
Låt det grå håret komma…..Försöker att välkomna mitt åldrande🙏……Motsatsen är ju inte så lockande 😀……Ja mäns prioriteringar ser ofta annorlunda ut…
Ett ämne som inte har ett rätt svar, precis som du skriver.
Jag har gått över till det dyra frisörschampot från det billiga på Ica. Vilken skillnad till det bättre det blev, går inte tillbaka igen.
Men smink får jag inte till. Om jag någon gång målar på något så glömmer jag bort det och kliar mig i ögat och så blir jag alldeles kladdig. Nej, jag har gått över till att färga fransarna med ojämna mellanrum. Tillfället avgörs av att jag tittar mig i spegeln och inte ser något i mitt ansikte, då är det dags att fejka dit lite färg igen.
Däremot skulle jag vilja hitta den ultimata bodylotionen, den skulle jag kunna betala en del för. Men än har jag inte hittat den. Den ska ha en svag doft som antyder att jag är en snäll och belevad person, och så ska den bara försvinna in och göra nytta.
Haha 😅 hög igenkänning. Brukar få en väldigt stum och frågande blick på parfymaffären när jag med stor inlevelse förklarar att jag vill att doften ska säga att jag är ”varm och snäll”. Samma sak gäller bodylotions!
Håller för övrigt med gällande ämnet, samtidigt som jag är frustrerad över vilka mängder pengar (och tid) samhället lixom förväntar sej att jag dom kvinna ska sätta ner på mitt utseende.. kan jag inte förmå mej att sluta heller. Rädd för att ”tappa det” och förfalla. Sorgligt, jakten på den eviga ungdomen.
Ja, detta med smink och hudvård är sannerligen en marknad där kvinnor lurats in i fållan. Och det är svårt att komma ut, kanske omöjligt? Jag har iaf skurit ner ordentligt. Kör ett frisörmärke för håret men billigt och viktigast är att det är utan silikoner, parabener och sulfater etc. Att håret blir risigt är absolut ett tecken på att man använder fel produkter. Det risiga håret är hårets sanna jag, och alla överslätande inpackningar och annat är bara makeup för att dölja det.
Jag har helt slutat med andra produkter än fuktkräm (weledas) och lypsyl typ. Jag har alltid varit rädd att tillföra huden massa kemikalier och nu när jag jobbar med sånt (arbetar i labb i mina studier) kan jag lova att jag ser innehållet på alla flaskor och burkar och deras faktiska effekt (eller inte) på ett helt annat sätt🙈
Men, oavsett vad så är det viktigt att inte skuldbelägga, men bra att fundera över som du gör Kristin! Att vara medveten är alltid en bra utgångspunkt oavsett vilka val man gör därefter 💪🏻
Det här är ett så intressant ämne!
Dina reflektioner med i kopplat till vad ”män” köper istället.
Jag har i många år medvetet valt att inte sminka mig tex, gå till frisören. Jag har sparat pengarna eller lagt dem på skid- och friluftsutrustning tex. På mina intressen.
Men, det ska verkligen sägas. Jag har i perioder nästan blivit arg eller besviken på många andra kvinnor, dels för att man de faktum kanske ser lite sämre ut med mörka ringar under ögonen etc. Men också för att ”alla som fortsätter gå skönhetsspåret”, gör att vi osminkade ser sämre ut relativt.
På ett annat perspektiv också; inom idrottsvärlden ser jag knappt en kvinna längre som inte är sminkad och fräsch. Längskidåkare håller på med en av världens hårdaste sporter men många är helt fixade vid start. Men jag fattar att det inte är individens fel, sport idag är också e gigantisk marknadsplats. Vem vill inte att sin sponsrade åker ska se bra ut?
Jag har precis börjat en nytt jobb. Och faktiskt på många år köpt en del nya kläder och även en basicnivå med smink.
Men det känns så bra. En del är att jag får komma iväg från hemmet men det blir också som jag tar på mig lite av en jobbroll med kontorskläder och sminket. Det också som jag får en liten procent yrkesroll som jag sen kan klä av mig när dagen är slut. Och som också kreativ människa har det hittills iaf varit skönt. Jag blir inte på samma sätt mitt jobb.
Men det är en svår diskussion. Det är också svårt att vara den som står över. Inte om man kör sitt race och är nöjd men om man som så lite börjar jämföra sig med andra.
Tack för en fin och intressant blogg!
Verkligen en tankeställare och då sätter jag minimalt på skönhet/hudvård men ändå säkert 10 gånger mer än min partner. Det här med investeringar är så obekant, önskar att jag kunde mer om det och hade mer kunskap om det! Har du något du investerat i som skulle motsvara din makes klockor?
Tack för alla olika perspektiv du delar här på bloggen, cyberkram!
Hej, jag ska fylla 60 i år och känner mig stolt, jag älskar mitt liv och mig själv för den jag är på både insida o utsida. Så har det inte alltid varit. Det känns som om jag spenderat halva livet att anpassa mig efter andra o andras krav. Här finns numer väldigt få skönhetsprodukter. En handgjord hårtvål o hemgjord ringblommssalva. Jag känner mig fin ändå med gråa hår o hängiga detaljer. Jag är frisk. Alla är vi olika
Hej! Intressanta tankar.
Har använt Hårdtvålen från Barnängens Barntvål för att tvätta ansiktet och ta bort smink hela mitt liv. Är nu 41 år och en del vänner förfasas. Huden blir ju så uttorkad tycker en som lägger många timmar och pengar på främst hudvård. Nån gång har jag köpt nån lyxigare hudkräm till ansiktet från Clarins och ögonkräm från Clinique.
Vilket ofta blivit stående i badrumsskåpet och blivit gammalt. Använder ansiktskräm köpt på matvaruaffären och oftast enbart på vintern.
Har för nåt år sedan köpt Miscellärt vatten för att ta bort smink men återvänder till Barnängens ändå. 😂 Har haft schampo och balsam från Maria Nila i flera år och det är väldigt bra. Har varken färgat eller klippt mitt hår hos frisör på många hår och nu är säkert hälften av mitt blonda hår silver. Klipper mig oftast själv i badrumsspegeln. Är okej med det då jag la många timmar och pengar på frisyrer och färgning innan 30.
Tänker att mycket kring hudvårdsrutiner och skönhet handlar om en känsla av att unna sig. Att lägga pengar på sig själv. Är uppvuxen i en familj med en väldigt naturlig mamma, hon har aldrig använt smink och inte värderat utseende och skönhet så högt. Det är något jag är väldigt tacksam över eftersom hon och pappa lärt mig att man duger som man är. Jag vill föra detta vidare på min 6-åriga dotter och 9-årige son eftersom det är så mycket som kretsar kring utseendet hos dagens unga. Hade en 25 årig kollega som gjorde så många skönhetsingrepp och hon var ju så mycket finare från första början.
Tänker också att man åldras och mognar och jag inser att jag duger alldeles utmärkt som jag är. Ändå föredrar jag att använda kontaktlinser för det mesta och använda mascara och fylla i mina ögonbryn. Men går jag hemma och grejar i vår trädgård kan jag lika gärna gå naturell. Svåra frågor och en viktig sak som du tar upp. Nu ska jag nog använda både den dyra ansiktskrämen och ögonkrämen eftersom jag blev påmind!