Frankrike, Hem & Inredning

Om föräldraskapet

Åskan mullrar i fjärran då jag går upp om morgonen. Den kryper närmre och närmre medan jag brygger kaffe, tänder ljus och så plötsligt brister det ut et härligt sommarregn som får oss att springa runt och ta in madrasser och kuddar. Jag slår mig ner i den rosa fåtöljen i vardagsrummet med kaffet bredvid och beklagar mig över den dåliga uppkopplingen – än en gång. Det går så långsamt.
Men jag antar att det är ödet som spelar mig rakt i händerna här. Det är inte meningen att något ska gå fort här.

Min minsta fyllde tretton och jag köpte en tårta med frukt och bär. Det är speciellt att ha så stora barn – de är egna små vuxna och dialogen är viktigare än någonsin. Man får locka och vara smart för att de ska vilja vara med oss – de ser rakt igenom en om man är fejk eller inte och köper inte vad som helst. Jag gillar det. Barnen är ärliga och jag ser mig själv för vad jag är i deras ögon.
Det är lite som att lagt kort ligger. Så här blev det och så håller man tummarna för att allt bär vägen. Ibland känner jag att jag vill ha en ny chans. Göra om, vara bättre.
Men det går inte spola tillbaka och göra om och det ska gudarna veta att jag inte saknar småbarnsåren alls faktiskt. Inte för att jag inte gillade det när jag var där. Tror jag.

Jag gillar det här nu när man kan snacka med varandra om större saker, hur de resonerar och är självständiga. Inte små pirater som rusar rakt ut i vägar och försvinner på stranden. I år har jag varit mamma i 24 år och jag var själv ett barn när jag blev förälder. Vi har dealat md NPF, sjukdom och andra utmaningar genom åren. Föräldraskapet är den tuffaste och häftigaste uppgiften man tar sig an i livet. Tre pojkar blev det.
Jag har sannerligen gjort så gott jag kunnat efter de förutsättningar och förmågor jag haft och ibland funderar jag om jag hade varit en bättre förälder om jag väntat tills jag var runt 30. Kanske. Det kommer alltid finnas ”om jag hade gjort så” kring alla delar av livet inom mig tänker jag men jag landar ändå in att det bir väl. Att allt har en mening.

Jag har planterat om  små kaktusar i nya krukor och funnit fyra vackra gamla stolar på Emmaus.

Har inte lyckats bli fångad av någon bok än men det känns som det finns oceaner av tid för både det ena och det andra denna semester. Så skönt.
Idag ska vi på utflykt och det blir vandring eller kajak. Barnen får bestämma när de vaknar.

Kära lilla franska hus. Tycker så mycket om att vara här och landa i ett par veckor.

Entreprenörskap, Frankrike, Vardag

Första morgonen på semestern

Jag sitter i dagbädden på min terass och reflekterar över hur svårt det är att släppa taget och komma ner i varv. Kanske svårare än det någonsin har varit.
Min man sitter i ett videomöte, lillebror har fått frukost på sängen och mellanbror sover. Jag ska ha semester. Punkt. Ändå har jag gått och hämtat min telefon från kontoret (där den ligger för att jag inte ska ha den) minst tio gånger för att filma och fota content. Ett kök, två frukostar, hur ljuset faller i sovrummet och att min solros börjat blomma.  Jag finner inspiration överallt och det riktigt pirrar i kroppen för allt är så vackert och min omedelbara intuition är ”jag vill dela”. Så som man gör efter sexton år som bloggare. Jag har också gått igenom alla dm, kommentarer i blogg, mail och funderat på vad jag ska uppdatera med senare ikväll. Jag har även samtalat med två kollegor kring vår lansering, om personal och annat i butiken.
Jag blir arg på mig själv.  Känner nig orolig, dålig, otillfredställd och rastlös. Vad håller jag på med?!

Jag funderar över mitt svar till en läsare som tyckte jag borde visa sympati för jordbrukarnas utmaningar denna sommar i ett inlägg som handlade om biokol i trädgården. Var jag dryg? Borde jag svarat ännu mer lågaffektivt och trevligt. Jag var ju trevlig men ändå så upplevdes det kanske inte så – snälla, tyck om mig, tyck om mig, tyck om mig. jag är rädd för att göra fel.
Snälla. Vad är det med mig? Varför står jag inte för vad jag tycker och blir osäker?

Jag funderar över en artikel i DN – det var Sofia Wood som blev intervjuad kring hennes val av att byta riktning i livet. Med mål att utbilda sig till barnmorska och dra ner på hennes  digitala närvaro som influencer. Arbetet gjorde henne olycklig och hon upplevde att hon tappade bort sig själv. Jag tycker intervjun är intressant och att Sofia är både klok och modig. Som alltid.
”Jag förstår att det låter privilegierat när jag säger att alla de bekvämligheter som kommer med influencerlivet inte är så kul”, säger Sofia Wood.
Rubriken lyder – Jag blev ganska olycklig av det här livet.
Läs hela artikeln här. 

Åter till mina funderingar kring att varva ner på semestern. Jag måste vara mer tuff mot mig själv. Sätta tider och lova mig själv att inte hålla på med bilder, filmer och texter under vissa timmar om dagen. Eller så kanske jag bara ska göra det som är lustfyllt och kul? Fota min frukost för den är fin och så är det inte mer med det… Kolla mailen för det gör mig lugn. Fota mig själv i linneblus i vardagsrummet om jag vill. Svara på dm. Fota ett kök.
Det är första dagen på semestern. Jag vill varken ha goda råd eller uppläxningar. Och be mig inte heller ta en paus. Jag är bara en egenföretagare som försöker komma ner i varv. Ge mig lite tid så finner jag ett lugn och en balans som blir bra för både mig, min familj och min digitala närvaro. Det blir bra.

Ser fram emot två veckors semester. Jag ska försöka fylla dem med så mycket härlighet och vila jag bara kan. Och självklart ska jag blogga. Det är ju det roligaste jag vet.
Nu drar molnen ihop sig över mig och det kanske blir ett lätt sommarregn. Mysigt. Och lite bra. Nu ska jag väcka storebror och så ska vi riva ett kök ihop. Det blir skoj.

K. LAGERQVIST, Mode

Grön sommar

reklam för egen verksamhet

 

Denna vecka fick vi en leverans av gröna blusar. Så vackra!
Jag hade lite tidsbrist och fick använda mig själv som både modell och fotograf inför denna lansering. Ett stativ så funkar det toppen!

Ska fota kläderna på en modell senare i sommar men tyckte det var roligt att få ut nyheterna i butiken innan jag gick på semester. Vad tycker ni?

Så bra att behärska alla delar i företaget. Den här är min favorit. Blusen Nütie i kulören smaragd.
Vi lanserar Johanna blus, Nütie blus och förkläde i denna kulör. Vi fyller också på den populära over sized skjortan Jennie och Johanna i vitt.
Släpp denna söndag 15.00.

Perfekt att fylla på sommarens linnegarderob med lite grönt eller vitt – inte sant?

Det här förklädet är sannerligen vackert. Bara att dra över huvudet, bra fickor och underbar kulör. Jag har klänningen Emily under men den är tyvärr slut i den här kulören. Men jättevacker i rutigt som finns i lager just nu, .

Nütie blus är så fin i ärmen. Just nu har jag på mig den öppen istället för tjock tröja över t-shirt.

Min kära Flammentanz ros i full blom.

Visst är det smart att ha linneblus öppen så här istället för kofta eller jacka över klänning?

Har du vägarna förbi Varberg så säljer vi förresten dessa badringar i vår butik.

Men alla kläder finns online – du finner nyheterna här efter 15.00 idag.

 

Trädgården

Biokol – laddar jorden inför sommaren

Nu är trädgårdssäsongen i full peak och vi alla ser den stora torkan som den största utmaningen just nu. Inte sant?
Jag ska lämna min trädgård i händerna på andra under två veckor och det känns inte alls bra om jag ska var ärlig. Känner mig orolig över att allt ska förstöras och inte klara sig i den här höga värmen. Tack och lov så regnade det lite igår och prognosen visar mer till veckan. Håller tummarna såklart.

Denna vecka grävde jag ner biokol i jorden och jag laddade den efter instruktioner från Hanna Wendelbo. Egentligen borde jag vänt ner biokolen i jorden innan jag satte ut mina plantor, alltså tidigare på säsongen tror jag. Men nu grävde jag gropar och hällde ner istället.
Biokol fungerar som ett batteri i jorden. Kolen behöver dock laddas med näring och mikroliv för att sedan kunna avge energi. Ett bra sätt att ladda biokolet är t ex med urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi. Jag använde mig av tångnäring.
Det stod att man skulle täcka biokolet med vätska och låta stå några veckor men jag lät den stå i en vecka innan jag matade jorden med den.

Använda hinkar och blandade i. Dessa är så bra – har flera stycken. Använder dem till nässelvatten, sätta nyplockade snittblommmor i och för all möjlig trädgårdsfix. Fann hos Granngården.

I mina rabatter har jag tidigare under säsongen tillsatt en hel del kogödsel och börjat vattna med tångnäring. Och nu var det alltså dags för biokol. När man tillsätter biokol så kommer jorden hållas luftig och lättarbetad i många år framöver då biokolets främsta och mest omtalade egenskaper är att binda kol i jorden, behålla fukten samt att berika jorden med näring under lång tid.

Jag satsade främst på att gräva ner min blandning i odlingsbäddarna med dahlior. Dessa bäddar torkar ut fort nu när det är så torrt och varmt. Hoppas detta kan hjälpa jorden denna sommar.
Nytt för i år är att jag tagit ner den stora svarta portalen och istället ramat in denna del med kastanjstaket. Känns mjukare och vackrare tycker jag.

Den här delen ägnar jag minst kärlek. Den är bakom bastun och i halvskugga mest hela tiden. Här har jag  en mängd kryddor och tagetes. Lite tångnäring då och då får de i alla fall och en skvätt vatten.
Här går jag och klipper en näve och blandar i min marinering innan grill.

Tomatplantorna borde verkligen fått lite av mitt biokol. Måste göra en ny laddning och gräva ner i krukorna och bäddarna.

Kanske i mitt grönsaksland bland svartkål, dill, fänkål och solros också. Här har jag odlat alldeles för tätt.  Det ser redan maffigt ut men undrar just hur det blir med alla plantor som kommer växa sig ännu större. Kanske får gallra och käka upp hälften.

Det var den lilla turen i trädgården.
Har ni använt biokol till att jordförbättra?

Vardag

Schersmin som slår ut och packning på matbordet

Jag vaknar om natten av att lampan i sovrumsfönstret faller två våningar ner och går i  kras på stentrappan under. Fönstret har stått på vid gavel i den varma natten ända sedan jag bäddade rent,  kröp ner under lakanen, slog på dokumentären om Schwarzenegger och somnade som en stock. Det stör mig då jag går upp och brygger kaffe. Att jag ska städa upp den krossade lampan upp på allt annat som ska bli gjort under fredagen.

Jag lyssnar på podden. Först hade jag grova skamsköljningar genom kroppen efter inspelning och tänkte att där kanske jag ändå drog det för långt… Men med resultatet i öronen så tänker jag att det får vara.
Vadådå! Det är väl mänskligt att tappa det lite då och då? Vi pratar humörsvängningarar, östrogengelé och äktenskap. Vi är olika, som vanligt. Jag funderar lite över om hur vi ska hålla ihop podden över sommaren – över innehållet och så. För nu är det ju bestämt. Varje vecka nytt avsnitt. Lyssna här.

Sedan börjar jag packa på matbordet. Hög efter hög. Listor skapas i telefonen medans schersminen slår ut i trädgården. Det är fredag  och jag ska dofta på alla mina rosor, sätta dem i vas, ordna kalas, tvätta alla trosor och gräva ner biokol.

Vad ska ni göra?