Vardag

En vilsam tisdag

Hej där. Välkommen till min tisdag, igår alltså.
Jag hade bestämt mig för en lugn och ensam dag efter mycket jobb med lanseringen och för att det blir fullt socialt ös nästa vecka. Gäller att passa på – fylla på med åtrerhämtning när det går. Förr hade jag nog sett en sådan dag som en möjlighet att boka upp något kul med en frilansande vän eller fyllt den med massa jobb.
Men nope – inte längre.

Så inget värst spännande hände alls och det kan ju vara inspirerande nog att hänga med på – en inbjudan om att sakta ner en aning kanske? Nu vet jag ju att det är många som läser som inte är frilans och har stora barn som jag i och för sig.
Tisdagen startade som vanligt i min soffa med jobbet i knät och kaffet i hand. När barn tagit sig till skola så åkte jag till jobbet och hällde upp en stor kopp te. Det var dags att röja och städa.

Jag slängde gamla blommor och ställde vasar i diskmedel och vatten.
Visst är de otroliga! Handgjorda konstverk från Italien.

Därefter bröt jag lådor som skulle till återvinning.

En liten kik på vad som ligger på våra bord i köket. Så fint ju!

Dags att dra runt lokalen med dammsugaren.

Den är stor – nästan 300 kvadrat tror jag faktiskt. Här ska jag steama och hänga upp de nya kläderna idag?

Jag har två stora boards som jag ska fylla med aktuellt moodboard likt det på väggen som jag gjorde till förra säsongen.
Jag funderade en stund på vart nålarna var, hur svårt det skulle vara att skruva upp dem själv på väggen och vart min inspiration för att vara kreativ hade tagit vägen.
Sedan beslutade jag mig själv för at sova på saken.

Satte mig i soffan med te och tittade på systrarna Hoss på Tv4 Play istället.

Sedan blev det fart på mig. Jag hade ju ett lunchpass med Crossfit i lokalen bredvid och svidade snabbt om till träningskläder. Grymt att ha sin träning next doors.

Men snälla rara. Fattar inte varför jag inte gett mig själv detta tidigare. Crossfit kan vara bland det bästa som hänt mig. Jag lyfte tyngder för nivå blå och var mäkta nöjd.

Tillbaka till jobbet igen. Här väntade dammsugaren snällt på mig och jag åt två ägg, fröknäcke och cashewnötter till lunch. Lite fattigt ja, men det var detta som fanns till buds just där och då.

På jobbet har jag precis gjort ordning ett vackert smyckesbord för våra franska smycken. Det kommer en design som vi tagit fram själva också inom kort.

Jag packade ordning mig för att hämta lillebror på skolan.

Tur jag även har en frisörsalong bredvid. Jag behöver aldrig lämna området. Jag köpte torrschampoo och bokade browlift på vägen till bilen.

Hemma gick jag ut i trädgården för att bredså zinnia i askar. I gruset växer mängder av vallmo – funderar på att försiktigt peta upp de små plantorna och sätta dem i rabatten istället.

Dessa kom i jord.

Förresten. Denna oversized linneskjorta är otrolig! Vi kommer ha ett nytt släpp i maj och där är den med – var beredd!

Kan nog bo i den i år. Har dock en jeanskorta att hämta ut på posten också – får varva de två då.

Lyssnade på Billgren Wood i mina lurar och blev inspirerad att sätta krukväxten på matbordet. Kanske lite jord för att dölja rotsystemet bara va? Annars var det jättefint.

Satt i köket och jobbade en liten stund med en kanna te vid sidan.

Med betoning på lite. Slog över till Benjamins istället.

Grannbarnen ringde på och ville sälja majblommor. Jag köpte av alla sorter och snicksnackade med dem en stund. De undrade vad jag gjorde och vart min familj var, Ja, alla var ute på sitt med vänner och jobb.
”Men du då? Vad gör du?”
”Jag tittar mest på serier och tar det lugnt…kanske bör laga lite mat i och för sig… Tack för att ni kom förbi och hälsa hem”

Jag slängde in potatis i ugnen och hällde sedan upp ett bad. Riggade upp min dator på ett litet bord vid badkaret och plockade fram lite hudvård.

Scrub och grön mask blev det. Sedan kollade jag på The Diplomat i badkaret, åt middag med halv familj runt köksön och lade mig sedan i sängen vi 20.30. Sant!
Kollade ännu mer på serien och somnade faktiskt…
Ja, där var min otroligt spännande tisdag. Men så bra för kropp och hjärna med noll prestation och socialt umgänge.
Tack till mig själv.

Obs. Min hund var med min man denna dag, barnen var med kompisar och i skola till sent. Brukar såklart ha mer kontakt med min familj en vanlig lugn vardag.

 

Trädgården

I trädgårdstankar

Hej på er.
Idiotiskt nog låg jag vaken och tittade på en serie fram till midnatt igår även om jag sa redan halv nio att jag vara redo för nattning. Typiskt!
Så nu sitter jag här i soffan, tidig morgon, och känner mig nästan lite bakis av för lite sömn. Det var den nya serien Diplomat jag fastnade i – Tips!

Idag har jag avsatt tid för trädgårdsliv. Jag håller på att fylla rabatterna med kogödsel och städar bort det som inte hör hemma hos mig i år.  Underbart – är så pepp på att äppelträdet ska blomma och att vinrankan i växthuset blir alldeles grönt.

Kommer jag vara sugen på keramiken i år? Vi får se – inget jag kommer tvinga fram.

Allt finns kvar. Men jag hoppas jag får lust igen så jag kan skapa mig lite stora vackra vaser för alla dahliabuketter i augusti.

Erfaren av tidigare säsong så har jag varken försått vallmo, ringblomma eller kamomill. Förra året hade dessa självsått sig något otroligt så jag har bara låtit det vara. Se här från förra året.

Allt detta är självsått. Men det blev dock en enda röra i detta land – nu har jag försökt organisera lite.

Kamomill till eget blomsterte.

Dessa vallmo har jag mängder av. Alltid lika spännande varje år att se vad som valt att hänga med mig en säsong till.

Drömmig tid det är nu – när allt ligger framför. Dahliorna står och väntar i källaren, frösådder på hela bänken i växthuset och alla pengar läggs på kogödsel. Så fint det där – tryggt på något sätt. Allt börjar om och jag får en ny chans här ute.

Är ni också pepp på säsongen i Trädgården eller hur är status för er?
Här står det att sista frostrisken har passerat i Halland så egentligen kan man ju plantera ut – kan man lite på det tro?

Okategoriserade

Bokcirkeln – Natten av Sara Gordon

Jag läser Natten av Sara Gordon med dubbla känslor och jag har svårt att ge en objektiv recension kring de sidor jag tar mig igenom. Det blir som när min man och jag diskuterar vissa saker som rör mig personligt, då hettar det liksom till inom mig och han kan säga ”nu backar vi, det går inte att prata med dig om detta för du är för känslomässigt engagerad”. Jag har svårt att läsa boken utan att gegga runt mina egna erfarenheter av att leta runt efter ett barn om nätterna.

Natten är en bok som handlar om en förtvivlad mamma som letar efter sin dotter.
Dottern har diabetes och varje fylla innebär dödsfara. Till slut blir hon tvungen att ge upp och gå och lägga sig, bara för att upplevelsen ska upprepas dagens efter. ”Det kommer en punkt där allt är gjort och ingenting finns kvar förutom natten. Du lever eller är död, jag vet inte förrän du hittas eller låter dig hittas, det är med den tanken jag måste gå och lägga mig, ingenting är i mina händer.”

Maktlösheten, rädslan och besattheten över att få kontroll över situationen är förlamande. Känner igen mitt egna föräldraskap så mycket och jämför mig en hel del med mamman som är besatt av att ha koll på dotterns insulinnivå så att flickan överlever och hur flickans bara driver längre och längre ifrån henne tills hon tappar kontrollen över situationen helt. Med en tonåring som bara går rakt ut i mörkret, mot det destruktiva utan att bry sig om några konsekvenser i huvudtaget gör mamman sjuk. Detta är en bok som berättar starkt och sårbart om hur det är att vara medberoende till ett barn som lever med en kronisk sjukdom, hur föräldern fasansfullt balanserar på snöret mellan barnets liv eller död och greppar efter halmstrån. Ringer, letar, bönar och ber. Hur medberoendet tar över övriga liv och utplånar dig själv. En stark skildring av föräldraskapet och hur långt man går för sitt barn, om hur situationen leder till en utbränd mamma som inte längre klarar av att ha dottern hemma. Om hur skam och skuld från tidigare liv flåsar i nacken.
Boken är skriven med målande och gripande text som får hopplösheten att växa i bröstet – detta är en roman som bygger på verkliga händelser , men det är det först och främst en roman, skriven helt utifrån den oroliga mammans perspektiv, ”hon som försökte hålla allt i sina händer”.
En fantastisk bok och en varm rekommendation.

Har ni läst?

”when we talk about mortality we are talking about our children”
Joan Didion

Frankrike, Trädgården

Trädgårdsliv i Frankrike

En av de bästa fördelarna med det nya franska hemmet är att det finns utrymme för trädgårdsliv.
Kanske kan man å ena sidan tycka att det är dumt att ta på sig mer arbete än nödvändigt på en plats man inte lever till vardags men jag kan ändå inte låta bli. Så mysigt att skapa en trevlig oas i trädgården och på vår terass.
Vid vår entré så har vi en stor terass där vi får plats med dagbädd och bord samt detta fina orangeri.

Åh – min fina klänning förresten.
Den lanseras idag klockan 15.00 hos KLco. (reklam)

En del glasrutor har gått sönder och en stor bit av plåttaket har blåst av. Det har vi fixat till och jag tycker det är toppen att det inte är helt inglasat – på detta sätt kan det växa upp klängväxter och skapa någon forma av gröna väggar och tak istället.

Blåregn, vinranka och vildvin ska få klättra upp i detta utrymme. Har precis kollat väderappen och funderat på om jag vattnat tillräckligt innan jag åkte. Ångest!
Tjejen som hjälper mig kommer dit idag och ska vattna och det vore ju typiskt om allt jag planterat inte fått det de behövde här i början…. Håller tummarna.
I de små krukorna har jag stoppat ner blomsterfrön jag hade med mig från Sverige.

Krasse bland annat. Ska bli så fint när det slingrar sig fram i gyllene kulörer på golv och väggar här inne. Så fint och gott att ha på maten och i sallader.

Så fint här inne!
Är tacksam över att även här ha ett litet växthus att fixa i. Kvällssolen här inne är magisk.

Tro det eller ej. Men den här krassen plantera jag i korgen påsken 2022 och den har levt sig genom franska vintern och flytt. Snart blommar den igen!

Har pillat upp vildvinet i fönstret här och hoppas det ska fortsätta slingra sig upp på ett vackert sätt.

I maj kommer jag vara här igen och ger er en uppdatering kring hur det går. Pirrigt minst sagt.

Men trädgården hemma då?
Ja, här är jag lite sent ute men har fin koll ändå. Har gödslat, planterat, städat och planerat. Ovanligt bra överblick över trädgården i år – antar att man blir tryggare och tryggare med vad som funkar. Anemoner, gladiolus, dahliaknölar, en hel del sommarblommor har kommit ner i jord och tomatplantorna är satta i större krukor. Så fint att säsongen är igång!

VLOGG - film från vår inflyttning i Le Vigneron
Vardag

Här kommer två varma tips

 

Jag följer @noughticulture på Instagram och har sett en bok växa fram bland uppdateringarna. En bok som gjorde mig så himla nyfiken så när den lanserades i mars så klickade jag hem den direkt från någon brittisk sida och hade också kontakt med författaren Alice Vincent om att jag bara måste sälja boken i min butik. Lång leveranstid och sedan tull på det såklart, för att sedan upptäcka att den nu finns på svenska marknaden också.  Snacka om att gå över ån för vatten. Men det var det värt!
Måste tipsa er om den här. 

Taget från Alice uppdatering ovan.
”För ibland kan ilska bara mildras genom att gräva tills svetten sipprar nerför ryggen på dem.
Jag pratade med någon på ett event nyligen om #whywomengrowbook; de frågade mig vad det handlade om. Jag var trött, så jag svarade: ”kvinnlig ilska”. Sedan frågade de vad det fanns att vara arg över, och jag svarade: ”…patriarkatet?” De visste inte vad de skulle säga till det.
Det handlar om patriarkatet, men det vågar inte ge det någon strålkastare. Det handlar om kvinnor, och de saker vi begraver i jorden. Det handlar om tillväxt, och skönhet, och protest och makt”

Visst blir ni nyfikna?

Om boken –
Kvinnor har alltid arbetat med trädgården, men våra berättelser har begravts med vårt arbete. Alice Vincent är på en strävan efter att ändra på det. För att förstå vad som uppmuntrar kvinnor att gå ut, bearbeta jorden, plantera frön och vårda dem, även när så många andra ansvarsområden ligger på deras axlar. För att återställa berättelserna som har gått förlorade bland jorden.

Why Women Grow är en välbehövlig utforskning av varför kvinnor vänder sig till jorden, som trädgårdsmästare, odlare och vårdare. Den här boken uppstod ur en djupt rotad önskan att dela berättelser om kvinnor som tystas och förbises. Genom att göra det främjar Alice kontakter med trädgårdsmästare som utvecklas till en öm utforskning av kvinnors liv, deras trädgårdar och vad marken har erbjudit dem, med samtal som spänner över skapande och förlust, firande och klagomål, makt, protest, identitet och renässans.
Klok, nyfiken och känslig, Why Women Grow följer Alice i hennes sökande efter svar, med nyfikna blad som sträcker sig och ringlar runt andras intima anekdoter.

Jag är precis i början. Funderar om jag ska lyfta in den i bokcirkeln men vet inte hur uppskattat det är att ta in en bok på engelska. Kan själv ha svårt att ta mig igenom böcker som inte är på mitt modersmål. Vad tycker ni?

Är nästan klar med mitt inlägg kring förra boken Natten förresten.  Uppdatering kommer i dagarna.

En annan bok jag mer än gärna rekommenderar är ”Ett år av Liv i  Trädgården” av Victoria Skoglund och Jenny Strömstedt. Två otroligt inspirerande kvinnor!
Ett år av liv i trädgården är ingen vanlig trädgårdsbok. Visst finns här oumbärliga tips för alla trädgårdsentusiaster som längtar efter en prunkande rabatt eller dem som vill utöka sitt artilleri i kampen mot mördarsniglar och andra vedermödor i trädgården. Men den här boken handlar lika mycket om konsten att lyckas vara ledig på semestern (trots trädgård), om sorg, minnen och vägar framåt.
Jag är även här precis bland de första sidorna och även denna bok verkar lovande. En varm rekommendation!

Båda har jag beställt in till min gene butik och hos KLco hamnar bara böcker jag själv älskar.