Vintern kom till Halland igår kväll och vi vaknade till en snövit värld denna morgon. Så mysigt!
Imorgon ska jag leta fram våra adventsstjärnor och förbereda inför helgens advent, fylla på vår ljuslåda, köpa amaryllis och beställa girlanger från min lokala blomsterbutik. Och så ska jag göra en stor sats Golden Milk som jag kan ha i kylskåpet. Denna gyllene varma vinterdryck är fantastisk under säsongen och barnen älskar den.
Jag river två stora tummar färsk ingefära och gurkmeja, mortlar både kardemummakärnor och pepparkorn och blandar detta med mald kanel.
Detta kokar jag upp med vatten så det blir som en pasta som jag låter kylas ner och sedan häller på en burk att förvaras i kylen.
När det är dags att göra min golden milk så värmer jag havremjölk eller mandelmjölk och sedan vispar jag ner ett par matskedar av min pasta och smaksätter med lite honung. Detta vispar jag med min matchavisp så det blir ett härligt skum.
Jag tar skärmdumpar från storys hos de jag följer ibland. För håll med – livet är ju mer inspirerande här än i feed? Mer på riktigt liksom och inte så tillrättalagt som det kan bli annars. Här är hemma hos @julia.hichens – Blir inspirerad av att ha bordet bakom soffan, alla inramade kort på familjen, vasen och den vackra buketten.
Denna skärmdump skickade jag min man – den här pyjamasen hos @annakubel tackar jag inte nej till. Vill ha i tidig julklapp så jag kan mysa runt i december.
Allt hos Anna är förresten så fint. Tog denna skärmdump för att påminna mig själv om att kika efter lampetter i mässing på loppis.
Artilleriet har renoverat och öppnat upp ett nytt Artilleriet Kitchen och jag hade ingen möjlighet att gå på invigningen – attans! Men @Johannabradford var där och därefter har hon även delat andra storys från detta vackra ställe. Måste helt enkelt ta mig en tur till Göteborg och Artilleriet snart.
Dukningen!
Den här bildserien från @bettnahuset får vintern och mörkret att kännas lite mer lockande. Inte sant? Kristallkrona och vintervit stjärna i fönstret – ge mig.
Sedan kan vi laga detta när mörkret lagt sig och hälla upp ett glas rött.
Det här inlägget har jag skrivit på i fyra dagar. Inte för att det är en speciellt krånglig text som behöver en mängd arbete bakom utan för att jag jobbat mycket med KLco och släckt tunga bränder i privatlivet samtidigt. Hatar när det blir så. Med tanke på förra inlägget alltså…
Jag sitter i frisörstolen och blänger på mig själv i spegeln.
”Men herregud – vilka påsar jag har under ögonen” utbrister jag då tjejen drar kammen längs med en hårslinga och klipper av toppen.
”Åh, så är det för alla i det här ljuset” utbrister hon och skrattar och jag sjunker ner bland mina mail i telefonen istället. Det hon sa stämmer säkert men påsarna är kvar även när jag ställer mig framför spegeln i hallen och i mitt badrum också. Faktum är att jag nästan kan höra hur det kluckar och knastrar i vätskan som samlats runt mina ögon just idag.
Är det något ytligt jag tycker är riktigt jobbigt med åldrandet så är det just de här förbaskade mörka påsarna under mina ögon. Jag gör allt. Ansiktsyoga, dricker massa citronvatten, använder grymma produkter, går och lägger mig tidigt, använder den där gua sha stenen och nu har jag även klickat hem en ny burk ögonpads som jag lagt i kylen för att använda varje morgon.
Påsar under ögonen kan bero på olika saker. Det kan vara ärftligt och komma med åldern när huden blir slappare. Det kan även bero på allergi eller för lite sömn. Det kan också bero på ett högt saltintag och det bidrar till vätskeansamlingar i kroppen. Stress eller mycket tårar kan också vara en påverkande faktor.
Jag tror mitt är en kombination av ärftligt och att jag sover dåligt om nätterna. Jag har börjat äta melatonin för att sova längre men det hjälper föga – jag kämpar på och testar olika saker för att inte vakna tre gånger per natt och sedan gå upp runt fem. Ghaaa, vad är det med kroppen? Älskar att åldras, verkligen, suck.
Men tillbaka till påsarna. Visst använder jag concealer och en bra foundation som ibland hjälper till att trolla bort det mörka lite grann – men svullnaden är ju fortfarande kvar och det är inte alltid jag orkar hålla på med smink. Hur kan jag hjälpa kroppen att motverka de mörka påsarna?
Jag har läst på – såklart.
Här har både du och jag lite tips.
– Det sägs att dricka mer vatten och lägga något kallt under ögonen kan hjälpa till att krympa påsarna. Tips är att testa kylda skedar eller gurkskivor. Man kan också blöta en handduk med kallt vatten och kyla ner. Bäst är att göra detta när du sitter upprätt.
Ett annat bra tips jag läste om är tepåsar med koffein i sig. Svart och grönt te innehåller koffein.
Koffeinet i teet innehåller antioxidanter och kan därför hjälpa en på traven.
Gör såhär:
-Doppa två tepåsar i kokat vatten i 3 till 5 minuter.
-Lägg dem i kylen i 20 minuter.
-Pressa sedan ut den extra vätskan och applicera tepåsarna på området under ögat.
-Låt tepåsarna vara kvar i 15 till 30 minuter.
Andra saker man kan tänka på – sömn, inte för mycket salt i maten, äta mer kollagen och C-vitamin. Med kollagenrika livsmedel kan man öka sina nivåer av hyaluronsyra och skapa en friskare hud sägs det. Det motverkar att huden börjar sjunka in och hjälper till med påsar under ögonen. Har ni också oförtjänt synliga påsar under ögonen?
”Jag får se om tiden räcker till för det” hör jag mig själv säga ganska ofta. Vad jag menar är egentligen att jag får se om jag vill prioritera det. Likadant om jag säger att jag inte har tid, då betyder det nog förmodligen att jag inte vill helt enkelt. Känns ju dock trevligare att skylla på tiden.
Jag tror jag ska ändra på detta. Säga att jag försöker bli bättre på att tacka nej och lägga tiden på det som genererar mest välmående för mig och min familj.
Jag tycker själv att det är rätt oattraktivt när folk står och rapar på om hur stressade de är och hur mycket de har att göra. Då brukar jag mest bara undra vad de gör här och inte där. Allt handlar väl om prioritering – ibland dyker ju dock personliga kriser upp mitt i ett högt arbetstempo och då kan jag hålla med om att det är ruggigt svårt att hålla alla bollar i luften och man får kippa efter andan. Men människor som gör det till en sport att alltid ha mest att göra och tävlar i detta förstår jag mig inte på. Ibland kanske jag upplevs så själv eftersom jag håller på med rätt mycket grejer och publicerar det offentligt. Fast det är väl skillnad på att ha mycket att göra & att ta sig vatten över huvudet samt stressa sönder sig?
Ibland får jag detta i mitt knä.
”Hur hinner du med allt?”
”Åh, du har så mycket hela tiden”
”Du måste vila – glöm inte det”
”Ursäkta om jag stör, vet ju att du har så mycket”
Och så vidare…
Då brukar jag säga att jag inte har mer i livet än någon annan och berätta att jag låg och bingeade en serie hela dagen igår. Och att när jag jobbar så är jag väldigt snabb. Jag älskar att göra mycket men jag har absolut inga problem med att bara dra runt pyjamas en hel vecka med olika poddar i öronen.
När jag besökte Stockholm förra veckan blev en kollega positivt överraskad då jag berättade att jag fastnat i weird realityshow som visade sig ha nästan 40 avsnitt – därför har jag knappt jobbat halvtid det sista. Men då jag jobbat har jag fått en hel del gjort – har snabbat mig som tusan för att kunna se nästa avsnitt…hahaha..
I dm efter:
”Att du dessutom streamar Bachelor på arbetstid ger helt klart plus och inspo big time i mina ögon!!!”
Jag vet inte vad jag vill ha sagt med detta inlägg egentligen. Att vi är rätt jämställda då det kommer till tid – för vi alla har exakt lika mycket av den och det handlar om hur vi planerar och prioriterar?
Men säg det till en ensamstående mamma som har två timmar pendling varje dag till ett heltidsarbete i storstan- fattar ju att vi inte är jämställda här alls.
Men vi kan väl vara överens om att lite ansvar ändå vilar på ens egna axlar – man behöver ju inte ha både paddel, bokklubb, yoga samma vecka som man är anställd på heltid , fixar barnens aktiviteter, handlar, städar och dessutom är klassförälder och jobbar ideellt på Röda Korset, samtidigt som man har ett rikt socialt liv och är världens piffigaste fru som bokar weekends och fixar barnvakt? Inte om man nästan spyr av stressen och beklagar sig över att ”åh, det är såååååå mycket nu”.
Vad kan man skala ner för att inte springa ifrån sig själv? Bra att tänka på det innan den klassiska december kommer och allt förväntas tryckas in.
Men vem är jag att ifrågasätta hur andra väljer att prioritera sin vakna tid på dygnet ~ jag har sannerligen haft mina år i livet med fomo också tänker jag. Velat göra allt på samma gång liksom – för att inte missa något kul och viktigt. Man vill ju vara duktig och prestera liksom, väldigt mänskligt.
Men livet har lärt mig att det är ju inte så lyckat och att det mesta finns kvar. Hälsan och familjen är allt.
Har ni också fått lära er prioritera och tacka nej den hårda vägen eller är ni inne i ett springande ekorrhjul just nu?
Under försommaren i år så ramlade jag ur mina goda träningsrutiner. Jag fick för mycket att jag göra på jobbet och det slutade med att jag bara prioriterde det och familjen – la hälsan åt sidan. Det var dumt. Det är ju ofta då man behöver de goda rutinerna ännu mer.
Sedan harvade jag på under sommaren i maxat tempo fram till invigningen av den nya butiksdelen i början av oktober. Där lugnade sig allt för mig men kroppen var helt slut. Den villa bara ligga ner och titta på serier. Helst fåniga romantiska grejer på skärmen som bara fick mig att zooma ut. Inte för att romantik är fånigt men ni fattar – de krävde inte så mycket hjärnaktivitet och skapade minimalt obehag inom mig.
Jag tänkte varje dag att jag skulle börja träna. Laddade hem appar, la fram vikter vid min yogamatta, köpte nya träningskläder och allt det där man gör för att peppa igång. Men nej. Det slutade bara med att jag gick en längre promenad istället.
Men andra goda vanor hade jag i och för sig. Kallbad och bastu så ofta jag kunde och åt nästan bara antiinflammatorisk mat, tog det lugnt och varvade ner.
Så nu har jag vilat mig i form för att blåsa av dammet från mitt gymkort. Nu är jag här igen. Jag brukar inte gör några avancerade grejer, jag springer en kvart på löpbandet och sedan gör jag lite övningar med kettleball och hantlar. Brukar gå upp och ner för den här lådan när jag håller en stång över huvudet också – bra för rumpa. har med mobilen med bra musik i öronen och tar tid – 40 sekunders övning och sedan vila 20. Tre rundor och sedan är jag klar.
Igår låg vattnet helt stilla vid bryggan och det var nästan en religös upplevelse att simma ut i detta mjuka hav. Hösten är annars fylld av vind som gör de kalla baden mer utmanande. Detta var otroligt härligt och något jag sparar nära hjärtat länge.
