Självsam frukost, lunch och middag

Jag älskar verkligen mat men är rätt kass på att komma ihåg att äta. Jag kommer in i perioder då jag inte blir hungrig och då märker jag inte att jag borde äta förrän jag mår börjar må illa och då kan jag vara så dum så jag bara tar en knäckemacka eller en frukt för att dämpa illamåendet. Det i kombination med att nästan alltid jobba själv är inte så bra alltid.
Jag borde egentligen ha en arbetsplats där det är lunchrast och där kollegor drar med mig på lunch.

Men jag är medveten om detta problem och anstränger mig verkligen för att laga mat till mig själv. Sitter du i samma sits som jag så kanske då får lite inspiration av detta inlägg och säkert annars också – det här är riktigt bra självsamma måltider. Lätta att laga och mycket goda.

Ovan ser du en havregrynsgröt med kardemumma som jag skivar ner färska fikon och dadlar i. Detta äter jag med havremjölk. Bra som frukost och mellanmål.

Grön smoothie är alltid bra – gör du en rejäl laddning på morgonen så kan du dricka både till frukost och mellanmål.
Jag mixar det gröna jag brukar finna i kylen – här blev det gurka, spenat, ingefära, citron, matcha, äpple och havremjölk.

Om jag köper en butternutpumpa kan jag göra tre olika måltider av den. Först gör jag en stor sats pumpasoppa.
Svettar upp vitlök och gul lök i en gryta och kokar sedan  upp pumpa med vitt vin, vatten och buljong däri. När pumpan är mjuk mixar jag den slät och smakar av med lite sojagrädde och god olivolja – mixar lite till så den blir mjuk och slät.
Låter två skivor surdegsbröd brynas med rikligt mycket olivolja i en panna och tar lite flingsalt över, när jag tagit upp dem från pannan så gnider jag en vitlöksklyfta på ena sidan. Mandolinen är fänkålens bästa vän så jag hyvlar ner lite god fänkål i soppan och sedan är det varsågoda.

Samma soppa dag 2. jag äter den med dessa tillbehör – en stor rumstempererad bifftomat och mozzarella, mycket olivolja och flingsalt på. Mums!

Tredje dagen med pumpan. Jag slänger in sista biten av pumpan i bitar tillsammans med potatis, rödbetor, vitlök och zucchini i ugnen – häller massa olivolja och timjan över. Salt också givetvis.
Samtidigt kokar jag tre morötter i slantar. Dessa mixar jag sedan ihop med en burk vita bönor, lite vinäger, salt och peppar. Nu har jag en hel burk morotshummus i kylen till flera måltider.
Tipstack till @plantbasedbythess

Lättaste och godast. Koka två ägg och servera med avokado, tomat, kronärtskocka och mycket god olivolja. Toppa med brynta mandlar, fikon, salt och peppar.

Eller det här är godast förresten. Tänk bort ostronen – det äter man kanske inte så ofta när man är själv. Bara om man är i Languedoc och ostronen kostar en femma och finns överallt…
Men surdegsbröd som du bryner i olja likt ovan – sedan brer du på rikligt med god mjuk getost och toppar med bifftomat och persilja. Enkelt och gott. Funkar både i Varberg och här. Också en riktigt bra rätt att bjuda på om man ska ha plockmat. Den här och en tallrik goda chips med löjrom, creme fraiche och massa dill klippt över. Lite bubbel till det så är ni hemma. Fixat på bara tio minuter.

Jag har ätit en tartlette med hallon på också. Den var god.

Jag äter inte kött och det mesta protein jag får i mig är från ägg, bönor eller ost.  Försöker äta väldigt mycket fett – mycket olja och kokosfett i maten, mycket rotfrukter, grönsaker och bönor. Ibland äter jag fisk eller skaldjur men det blir mer och mer sällan. Har funderat på att börja äta viltkött och efter flera års uppehåll har jag smakat lite hos mina svärföräldrar – vi får se om jag börjar igen.

Jag hävdar att en varierad och hälsosam kostcirkel tillsammans med någon form av fysisk aktivitet, god sömn och mycket vatten är det absolut bästa för att må bra.
Men jag  kan inte blunda för att de kosttillskott jag äter varje dag får mig att både vara stabil i humör och må bra.  Speciellt nu när jag inbillar mig att jag kommit i förklimakteriet.
Jag stoppar i mig magnesium, D-vitamin, B12, MSM och kollagen varje dag.

Ja, det var det hela. Har du några tips på självsamma måltider. En burk tonfisk, majonäs, kapris och pasta är ju inte så tokigt…

Övervåningen i Maison Violette

åh jösses – klockan är redan 21.53 och jag som hade bestämt mig för att blogga varenda dag här nere i Frankrike  – blir lite trött på mig själv faktiskt. Det är ju inte så att det händer så mycket eller att jag har det stressigt eller så – det är snarare jag som är en tidsoptimist och helt plötsligt har jag inte hunnit med allt som stod på min lista.
Imorgon ska jag blogga tidigare, I promise!

Ska vi kika på hur jag fixat det på övervåningen här i huset?

På mittenplanet ligger vårt sovrum och badrummet.

Här har vi husets vackraste golv. Jag älskar denna kombination.

Trapphuset och en liten pall jag köpte på antikmarknaden igår.

Om man går upp för den rosa stentrappan bakom mig så kommer man upp till barnens rum och takterassen.

På terassen har det inte hänt så mycket – tänkte kanske åka och köpa ett stort olivträd imorgon och fylla ut med. De kostar inte lika mycket som i Sverige och jag tänker att de klarar sig dessutom mycket bättre här.

Boris har intagit lillebrors säng – han får ju faktikst inte sova i våra sänger någonstans men jag har märkt att han krupit upp och lagt sig när jag gått och lagt mig om kvällarna. Får väl göra ett undantag här då…

Det här är mellanbrors säng och de här platserna ska också fungera till gäster och också som soffor om man vill ha spelkvällar i detta rum.

Det är rätt litet och med snedtak – fantastiskt ljusinsläpp och man kan öppna upp till terassen på vid gavel.

Jag tycker det blev rätt mysigt – vad tycker ni?

Nu ska jag ringa min man och krypa ner i sängen med en bok.

Hoppas ni haft en fin dag.

Vinterförvara dahliaknölar – så här gör du

Det blev en blomstrande trädgårdssäsong även i år och det börjar bli dags att göra sig redo för att gräva upp alla dahliaknölar och vinterförvara dem i källaren.  Men innan dess  tycker jag vi tar och tittar på vilka sorter jag helst av allt vill ha kvar även nästa år.

Jag tycker om en kombination av både små, stora och gigantiska dahlior. Det enda negativa med de riktigt stora är att de oftast har väldigt kort stjälk vilket gör den svår att placera i buketter. Men otroligt vacker i rabatterna givetvis! Jag lyckas alltid få en ganska gyllene trädgård full av mjukt orangea och gula blomster som gör sig vacker ihop med alla min rudbeckior. Jag går mer och mer ifrån de rosa tonerna och försöker istället komplettera med djupt vinröda toner.

Jag förbeställde många av mina knölar hos Magnolia Nossebro i augusti förra året – de har öppet för förbeställning i år också och du kan även ställa dig i kö på vissa sorter. De har sannerligen ett stort utbud.
Knölarna kom i mars detta år och samma månad satte jag mina i jord i min källare. Jag använde både krukor, plastpåsar och lådor för att få plats  – det blev en ordentlig skara och vissa gav jag till och med bort eftersom det blev rätt så trångt. I maj bar jag ut dem till växthuset och lät dem stå där dygnet runt – hade en liten frostvakt och stängde dörren om nätterna bara.
Så fort vi hade frostfria nätter grävde jag ner plantorna i trädgården.

En bit in i sommaren kunde jag plocka fantastiska buketter. Dahlior är senblommande men jag satte ju mina inne redan i mars så några av dem blommade ganska tidigt. Därefter blommar de hela säsongen fram till frosten kniper dem. Ju mer jag plockar desto mer blommar de. Här kommer ett urval av mina favoriter denna sommar. Hamari Gold är en av de gigantiska och gav mig mest glädje denna säsong – otroligt vacker, den vill jag ha mer av nästa år.

Hamari Gold – min favorit.

Big Brother – älskar den här jäten.

Mambo. – lite rolig men ingen jag kommer beställa mer av.

Yelno Harmony – mycket vacker att kombinera i bukett och gav en stor buske med massa blommor.

wine eyed jill -vacker!

Who Me? – Nja… vita blommor är nog inget för mig. Fast vacker form. Roligt namn på dahlian. Egentligen ska den ju vara så här ljusrosa men mina blev nästan helt vita – kolla.

Take Off – kul men inget jag kommer beställa mer av.

Black Pierre – älskar dessa. Vill ha mer.

Hmmmm….. den här har jag inte namnet på. Någon som vet? Detta var en grym favorit i år – mindre än Big Brother och Hamari Gold men påminner om de båda. Gav rikligt med blommor och var perfekt i buketter.

Créme De Cognac – den här dahliaplantan blev väldigt kort och var svårplacerad-Vackra kulörer dock.

Ja, jag hade en hel del andra sorter fast det var dessa jag plockade in och fotade denna dag.  Idag har vi Trädgårdslive kl 16.00 i Hanna Wendelbos kanal på Instagram och då kommer Hanna visa hur hon gör när hon gräver upp och vinterförvarar sina dahlior. Liven sparas i Hannas IG-tv. så du kan se efter.
Här kan du läsa hur jag gör.

1. Klipp ner plantan till ca 10–20 cm från marken

2.Gräv försiktigt upp  knölen en bit ifrån plantan – du kan också använda en grep.

2. Skaka av jorden från knölen.

4. Dra ett litet snöre runt knölen och sätt fast dess namn inför plantering nästa säsong – detta ska jag bli bättre på.

5.Vänta med att dela dina knölar till våren.

6. lägg alla knölar torrt – jag brukar låta de ligga på ett stort gammalt lakan. Låt  i en vecka.

7. Lägg därefter knölarna i en back eller låda med torv eller tidningspapper –  vissa använder sand.

8. Vinterförvaringen måste vara frostfri, sval och mörkt. En källare eller garage är bra.

9. Titta till dem under övervintringen så att de inte knölarna möglar – fast det glömmer jag dock alltid…

10. På våren börjar allt om igen…

Det är faktiskt varken krångligt eller jobbigt –  Och det är helt klart värt jobbet.

Du är inte oumbärlig

Du är inte oumbärlig – sluta upp med att tro det. Du gör alla en otjänst.

oumbärlig:

som /är så viktig att/ man inte kan vara utan /den/
Synonymer: nödvändig, omistlig, oundgänglig
Antonymer: umbärlig
Jämför: oersättlig

Är det bara jag eller får du också känslan av att vissa kvinnor tar sig själva på så stort allvar så de tror att hela världen kollapsar om de inte är där och styr upp?
I familjelivet. På arbetsplatsen. I kompisgänget.

Att åka iväg så här en månad och låta andra ta ansvar för allt är egentligen det bästa man kan göra – alla växer och utvecklas när de tar ansvar för saker någon annan brukar styra upp.
Om man tar vår familj som exempel så tror jag inte det blir så stor skillnad för det brukar ändå alltid vara min man som håller reda på veckobrev, läkartider, inköp av skor och det mesta praktiskt som behöver göras. Klart man saknar varandra men man är bara ett videosamtal bort.
Och det är fint att få sakna – det gör att man inte tar varandra för givet tänker jag.
Det hade nog varit en större utmaning för mig om min man hade åkt bort faktiskt, men jag hade såklart löst det – inga problem. Det hade varit en spännande utmaning och jag hade tyckt det varit jättehärligt att vara själv med barnen för man får en helt annan närvaro som förälder när man slipper förhålla sig till en annan vuxen hela tiden.
Det finns naturligtvis många år i vårt familjeliv då det skulle vara uteslutet att åka iväg så här eftersom våra barn behövt båda föräldrar hemma – men just nu är vi i en bra period i livet och barnen mår väldigt bra. Det funkar fint. Skulle något katastrofalt hända åker man ju bara hem.

Jag tror det är just de kvinnorna som känner sig oumbärliga som nu sitter och skakar på huvudet åt hur egoistisk jag är som lämnar min familj till sitt egna öde så här länge. Hualigen.
”Att man bara kan göra så? Man vill väl vara med sin familj alltid eller – annars ska man väl inte skaffa barn ens?”

Jag tror inte att en man som åker bort och arbetar en månad får frågan om hur han löser allt praktiskt hemma. Vad tror ni?
Ofta finns det ju grannar, släktingar, vänner och syskon att be om hjälp om man inte får ihop det som ensam förälder.

Just nu försöker jag övertala min man att åka hit ner och stanna själv under en längre period – han kan ju jobba digitalt också tänker jag. Han slingrar sig, tror han är rädd för att han ska bli uttråkad och känna sig ensam. Hävdar att det absolut inte går ihop med hans jobbsituation. Kanske är det så – eller så är det inget för han helt enkelt.
Och jag tänker då också på att man är olika som individer och har olika behov – det måste vi förstå innan vi börjar kritisera hur andra väljer att leva sina liv.

Ja, hur tänker ni?

Bokcirkeln är igång – Nu kör vi en av Mian Lodalen

Vad tror ni om att hälla upp en stor mugg te och öppna en bok nu en bit in i oktober?
Jag är väldigt intresserad av att läsa Frida Boisens nya men den har jag tyvärr inte med mig hit ner. Jag har dock nästan läst ut Malin Wollins ”När jag tänker på henne” – rekommenderar den varmt. Älskar språket och är full av beundran. Malin är en fantastisk författare.

När jag tänker på henne är en berättelse om såriga relationer, viljan att ge upp, om att hitta sin plats i familjen och att kunna förlåta sig själv och andra.”

Näst ut är ”Lisa och Lilly: En sann kärlekshistoria” med Mian Lodalen – och då tänkte ag att ni kan hänga på så snackar vi om den efter. ok?

Lisa och Lilly smiter hemifrån och möts första gången en varm sommarkväll på en hemlig dans vid Årstaviken. Drygt ett år senare, i september 1911, hittas deras sammanbundna kroppar i Hammarby sjö. Mot en fond av den dynamiska tiden kring förra sekelskiftet, i ett Stockholm som då mer än något annat var kvinnornas, ungdomarnas och arbetarnas stad, följer vi Lisa och Lilly under deras omtumlande sista år i livet.

I denna kärleksroman, baserad på verkliga personer och omfattande research, ger Mian Lodalen upprättelse åt de två unga arbetarkvinnornas magnetiska och förbjudna förälskelse.

Så nu är det bara  att tända doftljusen, dra på raggsockarna, hälla upp ditt te och krypa upp i soffan med denna bok så hörs vi om ett par veckor igen.
Vem hakar på?