Svart Vatten

 

Västkustens båsta fotograf, Mikael Pilstrand, har denna hösten gett ut en fotobok. Jag var så glad när jag bar hem mitt exemplar i lördags och har sedan dess bläddrat i den och funderar starkt på att haka på erbjudandet om den där surfkursen min man propsar på.

 

Detta är en berättelse om surfare, för surfare och av surfare för alla som är nyfikna på den drivkraft som är surfing. Följ med till en sida av svensk kust som inte många ser. Möt människorna vars liv formas av vågorna som bryter i svart vatten.                                               

                                                "Svart Vatten"

Det sitter i varje andetag

Det var när vi blev granne med surfaren på fotot ovan som min man tog upp surfingen och nu är det inte alls särskilt ögonbrynshöjande att han surrar brädan på biltaket vid 05.30 och drar ner till vågorna en stund innan han kommer hem och duschar och byter om till kostymen för dagens första kundmöte.

Hela boken är fylld av surfare jag gillar.

Ska du köpa en fotobok i år så tycker jag att det ska vara Svart Vatten.

 

finaste hemmet och en gala

 

Förra veckan var jag och besökte Anna-Malin som driver bloggen Helt enkelt hos mig. Jag är så väldigt tacksam över alla möten i livet som bloggandet skapar. Anna-Malin var lika fin som jag hade föreställt mig och tiden bara rusade med henne.

Vilket underbart hem, jag blev jätteinspirerad och åkte hem och slängde fram kuddar, tavlor och korgar i alla möjliga hörn.

 Anna-Malin tog med mig till Magasin 36, ett underbart ställe. Där åt vi lunch och kikade runt i Butiken. Jag köpte med mig en kudde hem som du säkert har sett på diverse bilder här på Krickelin. Och, en annan sak, när vi stod där på väg in i det stora öppna matsalen så susade Hannah på Honeypielivingetc upp för trappan. Lustigt det där, så mycket jag hade velat säga men så stannar det vid artighetsfraser. Hon var i alla fall lika underbart vacker som man kan ana på bloggen och det utstrålade en slags genomäkta godhet ifrån henne.

Ikväll ska jag på gala.

Cocktailglasen ligger på kylning i frysen för fördrinken är hemma hos oss och jag har precis ringt en läkare och frågat snällt om jag kan få en cortisonspruta i ryggen. Nu ska lillebror och jag leka med fingerboards och sen gå ut på regnpromenad.

trevlig helg.

en tämligen grå dag

 

 

Det är bara en nyfiken koltrast, årets sista rosenskära och min katt Frank runt mig då jag plockar in tomaterna som klarat den första frosten. Lugnet på dagen. Jag har med mig thé och mailar ifrån växthuset när regnet smattrar mjukt på glaset ovanför huvudet.

Idag är en sådan dag då jag bestämmer mig för att lyssna på kiropraktorn och jobbar sen liggandes i sängen insmord med voltaren och funderar över den där galan som jag ska gå på imorgon.

Jag längtar efter trädgårdsliv och lata dagar på stranden med salt i håret. Vi, i vår familj, har nog inte gjort färdigt vår sommar och redan plockar butikerna upp julpyntet.

Så jag kommer nog försöka sitta där ute i mitt lilla hus med filt och varma drycker och hålla kvar sommarkänslan lite längre. 

hej hej.

jenna på fältet

 

 

Vinden tar i och drar över min stad i dag också, kaffet är starkt och axlarna är uppdragna  långt. Jag försöker göra mig bekväm med den nya bloggen och har lite svårt få upp bildspelet på Jenna som jag fotade en tidig sommardag. Det tar kanske lite tid att komma in i det och betygsättningen här nedanför, som min vän gjorde mig uppmärksam på, skippa den gärna, det känns rätt kusligt att bli bedömd och jämförd. Men annars känns allt fint, kommentera gärna om du tycker något verkar krångligt. Mobilversionen är på väg har jag fått höra. Jag tror att det ska vara lika lätt att följa mig nu som innan och egentligen är det inga konstigheter, allt på krickelin är som förr. Bara en annan adress och kanske en möjlighet att ramla över något annat inspirerande som man gillar. Jag är väldigt positiv. Och nu måste jag kila vidare på andra jobb.

Ha en fin dag. Jag har bestämt mig för att min kommer bli strålande.

hej hej.

vinden tog mig på morgonen

 

 

Vi skapar diverse stökiga hörn i sovrummet, min man och jag.

Jag kallar det stilleben och cyklar till havet för att gå det fortaste jag kan och fundera på min farmor, hennes trädgård på landet och veckans familjeplanering.

Nattduksbordet vittnar om att vi förlorade fejden om vällingen i natt, igen.

Trött. Då går jag med på nästan vad som. Men de växer upp. Och det blir folk av vällingbarnen också, tänker jag.

 

Jag har en vän som kokar marmelad på tomater och chili, hon bor i ett av de finaste hemmen och har så himla skojiga barn. Idag dök hon upp med en poster hon visste att jag ville ha.

tack söta.

Idag bannar jag min onda rygg och läser mellan raderna.

hej hej.